Hoppa till innehåll
Meny
JAVANEN
  • Välkommen till min blogg
  • Logga in
  • Varför Javanen?
  • Om mig
  • Min profil
JAVANEN
29 december, 202025 januari, 2022

Aschebergsgatan, Aschebergska gravkapellet och Aschebergska eken!


Christinae kyrka, litografi från slutet av 1800-talet av Otto August Mankell

Mannen som ger namnet åt Aschebergsgatan i Göteborg är Rutger von Ascheberg (1621- 1693). Den gatan ersätter då det gamla Landalaledet från centrala Göteborg upp till Landala. Gatan blir anlagd 1882 och de första högresta stenhusen uppförs mellan Vasagatan och Engelbrektsgatan under åren 1906-1909. Därefter fortsätter man att bygga upp till Kapellplatsen. 

Rutger von Ascheberg har varit ute i krig ända sedan han är tretton år. Som page hos en svenskallierad kavalleri­överste är han med vid det svenska nederlaget vid Nördlingen 1634, dock inte i själva stridigheterna. Det blir inkörsporten till en lång karriär i svensk tjänst. 1644 får han officersfullmakt och året därpå deltar han i slaget vid Jankow i Böhmen, där svenskarna segrar stort.

Efter trettioåriga kriget har han avancerat till ryttmästare och under Karl X Gustavs polska krig utnämns Ascheberg till överste. Då har han också hunnit gifta sig med Magdalena Eleonora von Buseck, med vilken han skulle få tjugofem (!) barn. Rutger von Ascheberg överlevs endast av en son, Kristian Ludvig, som avlider barnlös år 1722. 

Nu kommer vi till Aschebergska gravkapellet som är sammanbyggt med Kristine kyrka, eller Tyska kyrkan som vi också kallar den. Kapellet är från 1682 och här vilar fältmarskalk Rutger von Ascheberg tillsammans med sin hustru och några av deras tjugofem (25) barn …

Redan under sin levnad, närmare bestämt den 28 februari 1681, beställer Ascheberg det storslagna gravkoret, som invigs den 11 december 1682 med fältmarskalken själv på hedersplats. 

Han avlider i sitt hem nära Stora Torget (nuvarande Gustav Adolfs torg) den 17 april 1693, i en ålder av 71 år. Efter sin död begravs han under mycket pampiga ceremonier, den 26 augusti 1694, och kung Karl XI reser från Stockholm för att delta. Begravningskostnaderna lär ha uppgått till 4 200 daler silvermynt, en hög summa på den tiden.

”Han var min praeceptor och läromästare uti kriget”, skriver Karl XI i sin dagbok vid hans bortgång.

En son till Rutger von Ascheberg – Gustav Adolf – förekommer i samband med historien kring Hökällas säteri – där långt senare Lillhagens sjukhus förläggs. Intill gården finns vid denna tid en uråldrig ek, där sägnen berättar att greve von Ascheberg lär ha hållit sin bröllopsmåltid. Kanske är det just överstelöjtnanten Gustav Adolf von Ascheberg (1661-1692) som firar bröllop med grevinnan Beata Thorstensson (1667-1691). Och minsann – vid grävning nedanför samma ek hittar en dräng långt senare en gammal plånbok med mynt från 1600-talet!Naturen här omkring har burit fram en hel del åldriga ekar. Omkretsen på den gamla eken jag nämner här ovan lär ha varit fyra meter nio decimeter. Från grundstammen hade eken ursprungligen delat sig i fyra väldiga grenstammar, som bildade en enorm krona. Tidens tand och människohand har malt ner det mesta och numera växer här andra vackra lövträd.

Eken får i vilket fall som helst namnet ”Aschebergska Eken” långt innan den huggs ner för gott – och kan dateras till sent 1300-tal.

vykort av Aschebergsgatan från 1930-talet


februari 2023
S M T O T F L
 1234
567891011
12131415161718
19202122232425
262728  
« jan    

Populära inlägg och sidor

  • Café Paley … och Domus!
  • Göteborg - några minnesbilder i färg och doft!
  • Tick-tack ...
  • Järnvågen och torget - Göteborg
  • Ingemar Johansson - The Champ från Göteborg
  • Det gamla gästgiveriet i Steken, Agnesberg nära Gårdsten!
  • Kungstorget och Ölhallen 7:an
  • Den obekväme entreprenören Pelle Ahl – ett handelssnille i Göteborg
  • Från Stadsgränsen till Röda Sten - Klippan…
  • Om John Hall Jr:s tragiska slut ...

Kategorier

  • Ångermanland
  • Arbete
  • Bohuslän
  • Boktips!
  • Brev
  • Carl Gustav Ekeberg
  • Ett foto berättar
  • Familj, relationer
  • Glas
  • Göteborg
  • Hur blev det här?
  • Italien
  • Loppisfynd
  • Målning
  • Mat
  • Nias
  • Ord att minnas
  • Philandor Javanen Pehr
  • Porslin
  • SOIC
  • Sörmland – Åkers Styckebruk
  • Sverige 1700-talet
  • Uppland – Altomta gård

Meta

  • Logga in
  • Flöde för inlägg
  • Flöde för kommentarer
  • WordPress.org

Arkiv

  • februari 2023
  • januari 2023
  • december 2022
  • november 2022
  • oktober 2022
  • september 2022
  • augusti 2022
  • juli 2022
  • juni 2022
  • maj 2022
  • april 2022
  • mars 2022
  • februari 2022
  • januari 2022
  • december 2021
  • november 2021
  • oktober 2021
  • september 2021
  • augusti 2021
  • juli 2021
  • juni 2021
  • maj 2021
  • april 2021
  • mars 2021
  • februari 2021
  • januari 2021
  • december 2020
  • november 2020
  • oktober 2020
  • september 2020
  • augusti 2020
  • juli 2020
  • juni 2020
  • maj 2020
  • april 2020
  • mars 2020
  • februari 2020
  • januari 2020
  • december 2019
  • november 2019
  • oktober 2019
  • september 2019
  • augusti 2019
  • juli 2019
  • april 2019
  • februari 2019
  • januari 2019
  • december 2018
  • november 2018
  • oktober 2018
  • september 2018
  • augusti 2018
  • juli 2018
  • juni 2018
  • maj 2018
  • april 2018
  • mars 2018
  • februari 2018
  • januari 2018
  • december 2017
  • november 2017
  • oktober 2017
  • september 2017
  • juni 2017
  • maj 2017
  • april 2017
  • mars 2017
  • februari 2017
  • januari 2017
  • december 2016
  • november 2016
  • oktober 2016
  • september 2016
  • augusti 2016
  • juni 2016
  • maj 2016
  • april 2016
  • mars 2016
  • februari 2016
  • augusti 2015
  • juli 2015
  • juni 2015
  • maj 2015
  • april 2015
  • Ångermanland
  • Arbete
  • Bohuslän
  • Boktips!
  • Brev
  • Carl Gustav Ekeberg
  • Ett foto berättar
  • Familj, relationer
  • Glas
  • Göteborg
  • Hur blev det här?
  • Italien
  • Loppisfynd
  • Målning
  • Mat
  • Nias
  • Ord att minnas
  • Philandor Javanen Pehr
  • Porslin
  • SOIC
  • Sörmland – Åkers Styckebruk
  • Sverige 1700-talet
  • Uppland – Altomta gård
©2023 JAVANEN | Drivs med WordPress och Superb Themes!
 

Laddar in kommentarer …