Under 1930-talet har Svenska Kullagerfabriken 70 % av världsexporten av kul- och rullager. De expanderar och startar dotterbolag i flera länder, eller rent av köper upp bolag och omvandlar dessa till egna dotterbolag. Europa befinner sig i krig och den svenska upprustningen bidrar till en fördubblad inhemsk försäljning från Göteborgsfabriken. Totalt fördubblar fabriken sin likviditet från 70 miljoner år 1939 till mer än 140 miljoner år 1944. En relativt stor export har gått till Japan under slutet av 1930-talet, men landet minskar sin import av svenska lager och upphör helt 1941.
Den stora industrianläggningen utmed Artillergatan är minst sagt en dominerat inslag i Gamlestaden. Grundstenen till den ursprungliga byggnaden placeras en marsdag 1907, i hörnet av Säve Strandgata och Hornsgatan och därefter växer byggnaden mot öster i etapper under 1909 -1912 och de äldsta delarna är ritade av arkitekten Ernst Krüger och byggdes av Kruger & Son AB.
Huvudporten – mittemot Brahegatan – byggdes 1912 med vackra jugenddetaljer och har en tornöverbyggnad med klocka. Här har strömmar av fabriksarbetare passerat under årens lopp. Huvuddelen av produktionslokalerna byggs som hallar i ett plan utefter ”interna” gator som ligger vinkelräta mot den stora fabrikslängan.
Ett växande behov av arbetskraft kräver särskilda åtgärder i hela landet och i mitten av 40-talet föreslås att Sverige ska organisera en överföring av arbetskraft från olika länder i Europa – i synnerhet rekryteras italienare till SKF år 1947.
Under år 2007 då SKF fyller 100 år har koncernen 106 fabriker och 41 000 anställda och omsätter 53 miljarder svenska kronor och är världens ledande leverantör av produkter, kundanpassade lösningar och tjänster inom området lager och tätningar. Huvudkontoret ligger kvar i Göteborg.
Vi har all anledning att vara tacksamma över alla de som lämnade sin hemländer för att var med och bygga upp vårt lands välstånd och den växande industristaden Göteborg.