ur Kronologiska Anteckningar rörande Göteborg av C G Prytz,1898 11 februari 1733 afgick från Göteborg det ostindiska kompaniets skepp ”Drottning Ulrika Eleonora”, fört av kapten P. von Utfall, med 113 mans besättning och en last av järn, stål, trävaror m m via Cadiz, där det försågs med proviant och spanska piastrar. I september månad anlände…
Kategori: Sverige 1700-talet
Upplysningstiden är en del av den gustavianska tiden, i huvudsak under åren 1720-1792. Efter den svenska stormaktstidens alla krig på 1600-talet och början av 1700-talet, var Sverige ruinerat och tvunget att byggas upp igen finansiellt. Upplysningens idé om ”nyttan” blev något som landet kunde använda sig av. Naturvetaren Carl von Linné levde under upplysningstiden. ”Gud skapade – Linné ordnade”. Så sammanfattade Linné själv sin livsgärning.
Under 25 år har han vänt på miljoner sidor …
Det är tisdagen den 17 maj 2022, och jag befinner mig vid Arkivgatan i Göteborg, närmare bestämt i hörsalen på Riksarkivet. Det är boksläpp av Sjöfarare och Superkargörer – en enorm matrikel över alla befäl i Svenska Ostindiska Kompaniet som seglade mellan 1731 och 1805. En närmare sexhundra sidor tjock bok med levnadshistoria, släktrelationer och…
Klippan – ett besök hos riksänkedrottning Hedvig Eleonora
De möter oss besökare vid porten till Novotel i Göteborg (nuvarande Hotell Waterfront) – riksänkedrottningen Hedvig Eleonora och hennes mannar ur Bohus Elfsborghs Caroliner. Vi bugar oss hovsamt inför denna vänliga gest att ge oss audiens att få höra hennes historia om Klippan. Hon är lite skröplig, inte så konstigt med tanke på att hon…
I Ostindiska Kompaniets tjänst
I Nordiska museets och Skansens årsbok 1956 skriver Bo Lagercrantz (1918 – 1993) att det är märkligt att Ostindiska Kompaniet som var ett färgstarkt företag intar en undanskjuten plats i den historiska litteraturen. Några få publiceringar nämns. Han skriver vidare att man har hänvisat till brist på forskningsmaterial, men att det helt säkert finns ytterligare att…
Svensk koloni sängkammarvägen
Den 1 juli 1784 underteckande Gustav III i Paris det dokument vari Sverige tillförsäkras kolonin Saint-Bartélemy i fjärran Västindien. Bakgrunden är intresseant och det är knappast för mycket sagt att vi fick kolonin mer eller mindre ”sängkammarvägen”! Samtidigt som kung Gustav ville ha en svensk koloni önskade en ung men fattig svesnk adelsman att få…
KINESISKA NICKEDOCKOR
Dessa figurer har alltid fångat mitt intresse … de står i en glasmonter inom Stadsmuseet i Göteborg Figurerna infördes till Sverige troligen någon gång under 1700-talet, över 1,20 höga är de tämligen udda föremål även i en museisamling och är beskrivet som nickedockor, vilket ger indikation på att huvudet på dem varit rörligt. Vi vet…
Utlänningar i landet
När handeln med Kina tagit fart har många göteborgare blivit varse om att deras stad har förvandlats till en betydande handelsstad och är porten ut mot världshaven. I kvarteren kring huset där varor från Kina magasineras och säljs samlas också utländska köpmän som vill vara med på kompaniets stora auktioner. Familjen Ekebergs nykomling – med…
Punschen kommer, punschen kommer
Punschens historia i Sverige har sin början i mitten av 1700-talet. Det är då arraken, som är huvudingrediensen i punsch, börjar importeras till Sverige från Ostindien.År 1733 ankrade den första ostindiefararen, Friedricus Rex Sueciae, i Göteborgs hamn lastad med arrak, porslin och kryddor. Arrak är ett destillat av ris, sockerrör, palmsaft och andra växtdelar som…
Kineseri
Kallas det som är en efterbildning av kinesisk konst, stil och smak. De ostindiska kompanierna förde in mängder av kinesiskt konsthantverk till Europa, som porslin, sidentyger, lackarbeten, tapeter, tavlor, te m.m. Varorna som oftast auktionerades ut i Göteborg blev dyra och köptes framför alltav överklassen och av det nyförmögna borgerskapet. Porslin med släktens signumkunde beställas…
Bondepraktikan
Visst är det intressant med förutsägelser om vädret! Bondepraktikan, handboken för bönder, gavs ut i Tyskland 1508, då den i första hand redogjorde för ”jultolftens genväder”, dvs. konsten att sluta sig. Från början var bondepraktikan ganska tunn, sådär en tio, tolv sidor bara. Boken dök först upp i det tysk-romerska riket på 1500-talet. Efter det…