Vid besök i Alghero på Sardinien bär jag vid tillfälle en dräkt i mörkblå siden. Också den från Italien. Inköpt i Göteborg. En helt underbar upplevelse att bära. Sval trots de sommarvarma kvällarna. På ett foto påminns jag om både dräkten och det hantverk som är typiskt för Sardinien. Men nu kort om silke och…
Kategori: Sverige 1700-talet
Upplysningstiden är en del av den gustavianska tiden, i huvudsak under åren 1720-1792. Efter den svenska stormaktstidens alla krig på 1600-talet och början av 1700-talet, var Sverige ruinerat och tvunget att byggas upp igen finansiellt. Upplysningens idé om ”nyttan” blev något som landet kunde använda sig av. Naturvetaren Carl von Linné levde under upplysningstiden. ”Gud skapade – Linné ordnade”. Så sammanfattade Linné själv sin livsgärning.
Kopparföremål i köket …
På en köksvägg i köket hängde några bunkar i koppar. Och på hyllor stod mindre föremål som mamma också tålmodigt putsade emellanåt. Jag tyckte det var så pass hemtrevligt att jag själv så småningom prydde det egna radhusköket med en uppsättning kopparföremål. Det var tidigt 70-tal och de orangefärgade cafégardinerna matchade de blankputsade prylarna ……
En morian vid Salsta slott?
Salsta slott vid Wattholma, inom Uppsala kommun – har genom historien ägts av släkter som Oxenstierna, Sparre, Bielke, Brahe och von Essen. Det var greve Nils Bielke (1644-1716), en av sitt tidsskedes märkligaste och mest lysande män som lät bygga det vackra barockslott som idag möter besökaren. Inspirationen hämtade han från Parisslottet Vaux Le Vocomte.Fältmarskalken Nils Bielke…
Firade trekvarts sekel på Råda Säteri …
En fantastisk sommardag och vi far till Råda i Mölnlycke — strax utanför Göteborg. Efter lunch som för min del serveras med Mionetto Prosecco som beskrivs — ”fruktig, ungdomlig smak med inslag av päron, honungsmelon och mandarin”, tar vi en tipspromenad runt parken som omger Råda Säteri. Makalöst vackert. Råda Säteri är en välbevarad och kulturhistoriskt…
En dråplig historia …
ur Kronologiska Anteckningar rörande Göteborg av C G Prytz,1898 11 februari 1733 afgick från Göteborg det ostindiska kompaniets skepp ”Drottning Ulrika Eleonora”, fört av kapten P. von Utfall, med 113 mans besättning och en last av järn, stål, trävaror m m via Cadiz, där det försågs med proviant och spanska piastrar. I september månad anlände…
Under 25 år har han vänt på miljoner sidor …
Det är tisdagen den 17 maj 2022, och jag befinner mig vid Arkivgatan i Göteborg, närmare bestämt i hörsalen på Riksarkivet. Det är boksläpp av Sjöfarare och Superkargörer – en enorm matrikel över alla befäl i Svenska Ostindiska Kompaniet som seglade mellan 1731 och 1805. En närmare sexhundra sidor tjock bok med levnadshistoria, släktrelationer och…
Klippan – ett besök hos riksänkedrottning Hedvig Eleonora
De möter oss besökare vid porten till Novotel i Göteborg (nuvarande Hotell Waterfront) – riksänkedrottningen Hedvig Eleonora och hennes mannar ur Bohus Elfsborghs Caroliner. Vi bugar oss hovsamt inför denna vänliga gest att ge oss audiens att få höra hennes historia om Klippan. Hon är lite skröplig, inte så konstigt med tanke på att hon…
I Ostindiska Kompaniets tjänst
I Nordiska museets och Skansens årsbok 1956 skriver Bo Lagercrantz (1918 – 1993) att det är märkligt att Ostindiska Kompaniet som var ett färgstarkt företag intar en undanskjuten plats i den historiska litteraturen. Några få publiceringar nämns. Han skriver vidare att man har hänvisat till brist på forskningsmaterial, men att det helt säkert finns ytterligare att…
Svensk koloni sängkammarvägen
Den 1 juli 1784 underteckande Gustav III i Paris det dokument vari Sverige tillförsäkras kolonin Saint-Bartélemy i fjärran Västindien. Bakgrunden är intresseant och det är knappast för mycket sagt att vi fick kolonin mer eller mindre ”sängkammarvägen”! Samtidigt som kung Gustav ville ha en svensk koloni önskade en ung men fattig svesnk adelsman att få…
KINESISKA NICKEDOCKOR
Dessa figurer har alltid fångat mitt intresse … de står i en glasmonter inom Stadsmuseet i Göteborg Figurerna infördes till Sverige troligen någon gång under 1700-talet, över 1,20 höga är de tämligen udda föremål även i en museisamling och är beskrivet som nickedockor, vilket ger indikation på att huvudet på dem varit rörligt. Vi vet…