Den Gyldene Freden, Österlånggatan 51 – är Stockholms äldsta bevarade stadskrog. Huset byggdes på 1720-talet av vinskänken Petter Hellberg, som här öppnade källaren Den Gyldene Freden. Namnet syftar på freden i Nystad 1721. Genom konstnären Anders Zorns testamente kom huset 1920 i Svenska Akademiens ägo. Huset upprustades 1987-89. Källaren har varit stamställe för Evert Taube och andra konstnärer och författare.
På loppis hittar jag idag ”Vännernas bok” – den innehåller reproduktioner av de personliga och mycket olikartade bidrag som en rad konstnärer av olika riktningar glatt författaren Ragnar Holmström, med på hans 50-årsdag den 6 augusti 1944. De träffades sannolikt ofta på ”Freden”.
Biografi: Holmström, Arvid Ragnar, författare, f. 6 aug. 1894 i Arnäs skn, Ångermanland.
Föräldrar: målaren Arvid Holmström och Evelina Odling. Ragnar arbetade först som sjöman, bonddräng, sågverksarbetare, svarvare m. m., och han har återgivit dessa erfarenheter från olika yrkesmiljöer i sina romaner. Hans författarskap kan hemfalla åt det schablonmässiga och gottköpsromantiska men karakteriseras, när det är som bäst, av en ärlig strävan efter väsentlighet.
Han debuterade 1924 med sjöromanen ”Den långa resan” och skildrade s. å. i ”Ensamma människor” den norrländska industrialismens framträngande. År 1925 gav han ut sina första noveller, ”Den underbara marknaden”, vilka följts av bl. a. samlingarna ”Barn, mödrar och manfolk” (1928) och ”Hårt väder” (1929). Sjömännens hårda öden ha dessutom beskrivits i bl. a. romanerna ”På däck och durk” (1927), ”Flyktingarna” (1931) och dess fortsättning ”Benjamin” (1932), av vilka den förstnämnda med sin romantiserade men ändå verklighetsbetonade bild av kamratskapet på sjön blivit mycket populär och utgått i stora uppl. Koman i vanlig bemärkelse är däremot icke den ”på muntliga och dokumentära fakta” byggda ”Män ombord” (1942}, en frasfri och skakande skildring av en krigsförlisning under det andra världskriget.
Till den norrländska miljön har H. förlagt de av skuldproblemet präglade familjeromanerna ”Jonas Ödmarks historia” (1926) och ”Jonas Ödmarks söner” (1927), och bland hans övriga böcker må nämnas den mot brackigheten satiriska stockholmsromanen ”Den lycklige mannen” (1930, ny stor uppl. 1941 under titeln ”Karl Gustav Svensson erövrar staden”), samt diktsamlingen ”Dårarnas park” (1936). Under pseud. Paul Michael Ingel utgav H. novellsamlingen ”Ryskt monument” (1933), samt romanerna ”Ungdom i landsflykt” (1934) och dess fortsättning ”Flyktingar söker hamn” (1939) jämte ”Jordens röst” (1935).
