Hoppa till innehåll
Meny
JAVANEN
  • Välkommen till min blogg
  • Logga in
  • Varför Javanen?
  • Om mig
  • Min profil
JAVANEN
3 november, 20223 november, 2022

Av allt det goda man förtär, bland jordiska drycker


Foto: DigitaltMuseum/Kaffekanna, kinesiskt porslin, dekor i svart och mangan. Bukig nertill. Kupigt lock med knopp. Vit glasyr med överglasyrmålning i svart, orange och guld. Växter och en fågel. Utan fabrikationmärke, kompaniporslin.

Ingen vet egentligen exakt när och hur kaffet upptäcktes, men man vet att kaffet härstammar från Etiopien och legenden berättar:

Någonstans runt år 850-1000 var det en getherde vid namnet Kaldi som var ute och vandrade med sina getter. Vid ett område märkte han att getterna brukade tugga på bär från en växt varpå getterna började bli mer energiska och bete sig som ”skuttande getter”. Kaldi bestämde sig för att själv smaka på dessa bär och kände direkt behovet av att ta med sig bären tillbaka till byn, väl tillbaka i byn gav han bären till en sufimunk. Munken godkände inte användandet av bären och kastade direkt in de i elden, efter en stund uppstod en arom, en fantastisk arom som tog munkens uppmärksamhet. Munken blev så fascinerad att han snabbt tog ut de rostade bären, malde ner de och la de i varmt vatten, vilket sägs ha blivit världens första kopp kaffe …

Kaffets spridning över världen;

  • Kaffet har sitt ursprung från Etiopien i Afrika
  • Först ut var Yemen i mellanöstern runt år 500-1500
  • Därefter kom det till Frankrike i Europa år 1616
  • I mitten på 1600-talet nådde det till Indien och Sri Lanka
  • Tidigt 1700-tal kom det till Sydamerika och Karibiens öar
  • Runt 1750-1850 kom det till Mexico och Centralamerika

Därmed har varje kaffeproducerande kontinent fått sin del av plantan Coffea, däremellan och därefter har det spridits runt i kontinenterna till de länder som har rätt klimat för kaffeväxterna blomstrande produktion.

Bland de tidigaste svenskar som fick smaka på kaffe var ett resesällskap på fyra män som bestod av lakejen Sten Jönsson från Markaryd, betjänten Mårten Larsson från Västerås, båtsmannen Mattis Månsson och skeppstimmermannen Cornelius Josten. De skickades iväg 1635 av hertigen av Holstein-Gottorp på resa till Persien. När de kom hem berättade de att de hade serverats kaffe efter måltiderna.

En annan svensk som fick prova på kaffe var Karl X:s sändebud, riksrådet Claes Rålamb. Han kom till Turkiet 1657 och blev bjuden på drycken när han var på en audiens hos visiren Silistra i Bulgarien. Denne lärde honom att smutta på kaffe utan att skålla sig. Kaffet serverades i små, öronlösa koppar utan fat och det dracks istället för brännvin, eftersom det inte var tillåtet att dricka alkoholhaltiga drycker.

Claes Rålamb beskrev drycken enligt följande: ”Där kaffe är en kockad drick af bönor, som de dricka hett i stället af brännewijn, och der man icke småningom sopplar in det så bränner man sig der af illa, derföre han mig warnade at iag skulle se på honom och dricka som han. Det är elljest illa smakande, lijka som det wore lag af steckte Erter.”

Men trots det tog det många år innan kaffet hittade till Sverige.

Efter att kaffet hittade till Europa år 1616 tog det cirka 50 år att nå Sverige, det första lasset till Sverige kom år 1685 och äran att ta emot hela lasset på ett skålpund, 425 gram, var någon i hamnstaden Göteborg. Priset för detta var 50 daler kopparmynt.

Det är således bevisat att kaffet kom till Sverige år 1685, då tullen i Göteborg bokförde att ett halvt kilo kaffe införts i landet. 1688 var det med i apotekstaxan. I början var det den medicinska användningen som motiverade importen. I slutet av 1600-talet blev det modernt att dricka kaffe i Västerlandet och kaffehus dök upp lite varstans i de europeiska storstäderna.1728 hade Stockholm ett femtontal kaffehus.

Kaffet förde med sig nya redskap. Vi hade inte några föremål som passade denna heta dryck. Därför fanns en marknad för det kinesiska porslinet som importerades via Ostindiska kompaniet till Sverige.

I början av 1700-talet drack herrskapsfolket kaffe i små öronlösa koppar på fat från Kina. 1730 kom det kaffekoppar med öron eller hänkel. Kaffet var länge reserverat för männen. Det tog lite tid innan kvinnorna började dricka kaffe. 

Från 1750-talet spred sig kaffedrickandet från adeln till borgarhemmen och sedan vidare till andra sociala grupper i samhället.

1756 kom ett kaffeförbud framtvingat av bondeståndet som hämnd för att de övriga stånden hade förbjudet brännvinstillverkning. Fem förbudstider upplevde svenskarna innan det sista förbudet mot kaffe kom 1817, vilket upphävdes 1822. Vid mitten av 1800-talet blev kaffet en mer allmän dryck. 1855 avskaffades husbehovsbränningen och från och med då blev kaffet en nationaldryck i Sverige. 

Kaffet rostades över den öppna elden i en s k kaffebrännare. För att mala kaffe användes kaffekvarnar i hemmen. Undan för undan började butikerna sälja rostat kaffe och då kunde kunderna köpa nymalt kaffe i lösvikt, vilket innebar att butikerna fick betydligt större kaffekvarnar som bl a importerades från USA. Sedan kunde folk köpa färdigförpackat rostat och malt kaffe i butikerna. 

Minns att jag som barn beundrade två enorma silverhjul till en kvarn som stod i ett skyltfönster i Landala. Kahls kaffe. Mamma kokade kaffe i aluminiumkanna, och bryggde senare kaffe i aluminiumkanna med glaslock, långt senare kom Don Pedro, som efter några kraschade glaskupor byttes ut till enkelt melittafilter och kokande vatten från kastrull. 

Själv köpte jag min första espressobryggare i Italien 1964. Den fick ny ägare 2022! Har prövat diverse sätt att brygga … inklusive snabbkaffe i pulverformat!


mars 2023
S M T O T F L
 1234
567891011
12131415161718
19202122232425
262728293031  
« feb    

Populära inlägg och sidor

  • Café Paley … och Domus!
  • Göteborg - några minnesbilder i färg och doft!
  • Tick-tack ...
  • Järnvågen och torget - Göteborg
  • Ingemar Johansson - The Champ från Göteborg
  • Det gamla gästgiveriet i Steken, Agnesberg nära Gårdsten!
  • Kungstorget och Ölhallen 7:an
  • Den obekväme entreprenören Pelle Ahl – ett handelssnille i Göteborg
  • Från Stadsgränsen till Röda Sten - Klippan…
  • Om John Hall Jr:s tragiska slut ...

Kategorier

  • Ångermanland
  • Arbete
  • Bohuslän
  • Boktips!
  • Brev
  • Carl Gustav Ekeberg
  • Ett foto berättar
  • Familj, relationer
  • Glas
  • Göteborg
  • Hur blev det här?
  • Italien
  • Loppisfynd
  • Målning
  • Mat
  • Nias
  • Ord att minnas
  • Philandor Javanen Pehr
  • Porslin
  • SOIC
  • Sörmland – Åkers Styckebruk
  • Sverige 1700-talet
  • Uppland – Altomta gård

Meta

  • Logga in
  • Flöde för inlägg
  • Flöde för kommentarer
  • WordPress.org

Arkiv

  • mars 2023
  • februari 2023
  • januari 2023
  • december 2022
  • november 2022
  • oktober 2022
  • september 2022
  • augusti 2022
  • juli 2022
  • juni 2022
  • maj 2022
  • april 2022
  • mars 2022
  • februari 2022
  • januari 2022
  • december 2021
  • november 2021
  • oktober 2021
  • september 2021
  • augusti 2021
  • juli 2021
  • juni 2021
  • maj 2021
  • april 2021
  • mars 2021
  • februari 2021
  • januari 2021
  • december 2020
  • november 2020
  • oktober 2020
  • september 2020
  • augusti 2020
  • juli 2020
  • juni 2020
  • maj 2020
  • april 2020
  • mars 2020
  • februari 2020
  • januari 2020
  • december 2019
  • november 2019
  • oktober 2019
  • september 2019
  • augusti 2019
  • juli 2019
  • april 2019
  • februari 2019
  • januari 2019
  • december 2018
  • november 2018
  • oktober 2018
  • september 2018
  • augusti 2018
  • juli 2018
  • juni 2018
  • maj 2018
  • april 2018
  • mars 2018
  • februari 2018
  • januari 2018
  • december 2017
  • november 2017
  • oktober 2017
  • september 2017
  • juni 2017
  • maj 2017
  • april 2017
  • mars 2017
  • februari 2017
  • januari 2017
  • december 2016
  • november 2016
  • oktober 2016
  • september 2016
  • augusti 2016
  • juni 2016
  • maj 2016
  • april 2016
  • mars 2016
  • februari 2016
  • augusti 2015
  • juli 2015
  • juni 2015
  • maj 2015
  • april 2015
  • Ångermanland
  • Arbete
  • Bohuslän
  • Boktips!
  • Brev
  • Carl Gustav Ekeberg
  • Ett foto berättar
  • Familj, relationer
  • Glas
  • Göteborg
  • Hur blev det här?
  • Italien
  • Loppisfynd
  • Målning
  • Mat
  • Nias
  • Ord att minnas
  • Philandor Javanen Pehr
  • Porslin
  • SOIC
  • Sörmland – Åkers Styckebruk
  • Sverige 1700-talet
  • Uppland – Altomta gård
©2023 JAVANEN | Drivs med WordPress och Superb Themes!
 

Laddar in kommentarer …