Hoppa till innehåll
Meny
JAVANEN
  • Välkommen till min blogg
  • Logga in
  • Varför Javanen?
  • Om mig
  • Min profil
JAVANEN
9 december, 20219 december, 2021

Historien om Bergendahl …


GP 31 december 1993

– Hej, kan du komma till Frölunda torg klockan elva, frågar min vän, journalisten Lasse Dimming.

– Självklart, jag kommer … vi ses på biblioteket!

Det är en tisdag morgon, ett par veckor före jul. Jag hastar iväg och kommer i god tid. Några få gäster finns i cafeterian. Det är där vi kommit överens om att ses och snart kommer en gänglig man in genom karuselldörrarna.

Vi tar plats vid ett större bord och Lasse lägger snabbt upp en pappersrulle på bordet. Med tre gummiband i olika färger …

Han breder ut tre större ark. Tre A3-ark med text från en stor artikel han gjorde under sin tid 43-åriga tid på Göteborgs-Posten. Den publicerades den 31 december 1993. Nyårsafton.

Jag har tidigare känt till artikelns innehåll och att Lars Dimming står som redaktör.

Nu finns anledning att kontakta Lars med frågan om han händelsevis har kvar materialet. Det har han. Nu sitter vi i biblioteket i Västra Frölunda och han presenterar sin intervju med två historieforskare som ägnat tid åt att rota fram en hiskelig historia om Göteborgs siste bödel – Olof Wilhelm Bergendahl.

Förutom några foton på Bergendahl, hans bostad och forskarna Christer Feiff och Ulf Andersson återfinns en grotesk teckning av Ulf Sveningson. Den föreställer en skarprättare som skrider till verket. Ett tillfälle då stora skaror av nyfikna människor samlades.

Till teckningen gör Lars Dimming en övergång till tidningens nästa sida, den som handlar om Bergendahls liv.

Här ser läsaren ett porträtt – det enda kända fotografiet av Olof Wilhelm Bergendahl – taget i samband med hans frisläppande ur fängelset i Karlskrona i januari 1882.

Gör några nedslag i artikeln om denne sista bödel i Göteborg:

”Olof Wilhelm Bergendahl var född i Göteborg den 23 oktober 1822, son till snickaren och den militärt anställde Olof Bergendahl och hans hustru Carolina (född Bergman). Bergendahl flyttade 21 år gammal till Stockholm och blev livgardist och trumpetare. Han hade dessförinnan varit trumpetare även vid Göta Artilleriregemente (gamla A 2) i Göteborg. 1860 återvände han som artillerist till Göteborg och tre år senare sökte han och fick tjänsten som stadens skarprättare i konkurrens med sex andra personer.

– Vi vet inte varför han sökte tjänsten, men det bör rimligen ha haft att göra med att Bergendahl ville klättra uppåt på den sociala samhällsstegen, säger Christer Feiff. Inom det militära hade han kanske nått toppen på karriären.

Göteborgs skarprättardistrikt omfattade vid denna tid förutom Göteborgs och Bohus län även Älvsborgs, Skaraborgs och Hallands län.

Olof Wilhelm Bergendahl, en reslig karl som mätte 179 centimeter i strumplästen, fick förutom fri bostad 24 riksdaler per år från vardera av de fyra länen och 100 riksdaler från Göteborgs stad, en ansenlig penningsumma.

1870 får Olof Wilhelm Bergendahl även tjänsten som så kallad nattman i Göteborg, vilket innebär underställd personal. Nattmannens uppgift är att ta ansvaret för ett slags grovrenhållning på Göteborgs gator och torg, att forsla bort döda hundar, katter, hästar och annat skräp.”

”Vid Odinsgatan, ett stenkast från GP-huset på Polhemsplatsen, hade skarprättare Bergendahl sin tjänstebostad.”

Bergendahl råkar i klammeri med rättsvisan och döms till två månaders fängelse och böter för fylleri. Tre år senare står han åter inför skranket och döms för mened till fem års straffarbete i Karlskrona. Nu mister han för all framtid sitt medborgerliga förtroende.

I januari 1882 friges han. Hustrun och två barn är nu avlidna. Någon fortsatt kontakt med de kvarvarande tre barnen har han inte.

Nu flyttar han till USA och i en intervju för Handels- och Sjöfartstidningen berättar skarprättaren i mars år 1899:

”Olyckan ville att en koloni indianer bodde några kilometer från hans bostad, och en vacker dag, då han varit inne i en närbelägen stad, fann han vid sin återkomst huset plundrat och nedbrändt af indianerna. Då lyfte han några tio dollars, som han hade på banken och reste hem till Sverige igen. Han var för gammal att börja samla på nytt.”

Bergendahl bosätter sig i Göteborg på försommaren 1888, mantalskriven på Landala Långgata. Försörjer sig på sadelmakeri under resten av sitt liv. Vid tillfälle bygger han ett litet hus i hörnet av Bergsprängaregatan-Eklandagatan i Johanneberg.

Den 17 juli år 1900 avlider Bergendahl i sviterna av kronisk bronkit och cirkulationsbesvär.

Idag känner vi till att han är begravd på Stampens kyrkogård.

Tack Lars Dimming för att du åter tog fram din intressanta artikel i Göteborgs-Posten från 1993.


mars 2023
S M T O T F L
 1234
567891011
12131415161718
19202122232425
262728293031  
« feb    

Populära inlägg och sidor

  • Café Paley … och Domus!
  • Göteborg - några minnesbilder i färg och doft!
  • Tick-tack ...
  • Järnvågen och torget - Göteborg
  • Ingemar Johansson - The Champ från Göteborg
  • Det gamla gästgiveriet i Steken, Agnesberg nära Gårdsten!
  • Kungstorget och Ölhallen 7:an
  • Den obekväme entreprenören Pelle Ahl – ett handelssnille i Göteborg
  • Från Stadsgränsen till Röda Sten - Klippan…
  • Om John Hall Jr:s tragiska slut ...

Kategorier

  • Ångermanland
  • Arbete
  • Bohuslän
  • Boktips!
  • Brev
  • Carl Gustav Ekeberg
  • Ett foto berättar
  • Familj, relationer
  • Glas
  • Göteborg
  • Hur blev det här?
  • Italien
  • Loppisfynd
  • Målning
  • Mat
  • Nias
  • Ord att minnas
  • Philandor Javanen Pehr
  • Porslin
  • SOIC
  • Sörmland – Åkers Styckebruk
  • Sverige 1700-talet
  • Uppland – Altomta gård

Meta

  • Logga in
  • Flöde för inlägg
  • Flöde för kommentarer
  • WordPress.org

Arkiv

  • mars 2023
  • februari 2023
  • januari 2023
  • december 2022
  • november 2022
  • oktober 2022
  • september 2022
  • augusti 2022
  • juli 2022
  • juni 2022
  • maj 2022
  • april 2022
  • mars 2022
  • februari 2022
  • januari 2022
  • december 2021
  • november 2021
  • oktober 2021
  • september 2021
  • augusti 2021
  • juli 2021
  • juni 2021
  • maj 2021
  • april 2021
  • mars 2021
  • februari 2021
  • januari 2021
  • december 2020
  • november 2020
  • oktober 2020
  • september 2020
  • augusti 2020
  • juli 2020
  • juni 2020
  • maj 2020
  • april 2020
  • mars 2020
  • februari 2020
  • januari 2020
  • december 2019
  • november 2019
  • oktober 2019
  • september 2019
  • augusti 2019
  • juli 2019
  • april 2019
  • februari 2019
  • januari 2019
  • december 2018
  • november 2018
  • oktober 2018
  • september 2018
  • augusti 2018
  • juli 2018
  • juni 2018
  • maj 2018
  • april 2018
  • mars 2018
  • februari 2018
  • januari 2018
  • december 2017
  • november 2017
  • oktober 2017
  • september 2017
  • juni 2017
  • maj 2017
  • april 2017
  • mars 2017
  • februari 2017
  • januari 2017
  • december 2016
  • november 2016
  • oktober 2016
  • september 2016
  • augusti 2016
  • juni 2016
  • maj 2016
  • april 2016
  • mars 2016
  • februari 2016
  • augusti 2015
  • juli 2015
  • juni 2015
  • maj 2015
  • april 2015
  • Ångermanland
  • Arbete
  • Bohuslän
  • Boktips!
  • Brev
  • Carl Gustav Ekeberg
  • Ett foto berättar
  • Familj, relationer
  • Glas
  • Göteborg
  • Hur blev det här?
  • Italien
  • Loppisfynd
  • Målning
  • Mat
  • Nias
  • Ord att minnas
  • Philandor Javanen Pehr
  • Porslin
  • SOIC
  • Sörmland – Åkers Styckebruk
  • Sverige 1700-talet
  • Uppland – Altomta gård
©2023 JAVANEN | Drivs med WordPress och Superb Themes!
 

Laddar in kommentarer …