Hoppa till innehåll
Meny
JAVANEN
  • Välkommen till min blogg
  • Logga in
  • Varför Javanen?
  • Om mig
  • Min profil
JAVANEN
31 mars, 20212 april, 2021

KINESISKA NICKEDOCKOR


Monter på Göteborgs stadsmuseum

Dessa figurer har alltid fångat mitt intresse … de står i en glasmonter inom Stadsmuseet i Göteborg

Figurerna infördes till Sverige troligen någon gång under 1700-talet, över 1,20 höga är de tämligen udda föremål även i en museisamling och är beskrivet som nickedockor, vilket ger indikation på att huvudet på dem varit rörligt. 

Vi vet att de är gjorda av porslin och lera och mycket sköra. De skrevs in i den etnografiska samlingen inom Göteborgs Museum 1904 efter lång tid i familjen Ingelmans ägo. 

Bengt Gustav Ingelman var magasinsförvaltare och verkställande direktör vid SOIC under 5:e oktrojen. Han levde 1774-1853. Vi vet inte om han personligen införde nickedockorna till Sverige eller om den kom tidigare. 

Dockan som föreställer en Mandarin var den västerländska benämningen på en kinesisk ämbetsman. Traditionen med det hierarkiska system i vilket Mandariner kom att ingå, går tillbaka till Zhoudynastin (ca 1040-256 f.Kr). 

Titeln erhölls efter goda meriter i tjänst och ett avancerat examenssystem. Systemet avskaffades först 1905. 

Många såg Mandarinsystemet som slutet och förbehållet vissa sociala klasser. För att klara examen krävdes goda kunskaper inom bland annat konfuciusk filosofi. Sådan skolning hade endast män från rika familjer råd att få. Det fanns således inga formella hinder för att prövas i testet men de praktiska ansågs så graverande att de flesta utan denna bildning avstod. 
Just att Mandarinen klarat den svåra examen gjorde i förlängningen att de ofta hade rykte om sig att vara kloka män med god intellektuell förmåga. Här fanns också en osynlig skillnad mellan Mandarinen och kejsaren. Medan den förste gjorde sig ett namn som boklärd var den senare mer insatt i konsten att föra krig och behålla makten.

Mandarinen har både riktigt skägg och hår. Frisyren är en lång fläta i nacken och resten av håret bortrakat – den manchuriska piskan. Klädseln består av en mandarinrock med ett sirligt emblem som tydliggör mandarinens rang och under rocken finns en dräkt prydd med drakar, det kejserliga emblemet. I handen syns en rutmönstrad näsduk. Näsduken användes främst som en typ av börs i vilken man kunde bära med sig små saker. 

I och med att dockorna är gjorda av obränd lera är de tämligen sköra. För att inte leran skulle spricka vid torkning armerades den med pappersfibrer. Utskjutande delar som fingrar och armar har förstärkts med järnten. Kropparna är ihåliga och förmodligen uppbyggda genom moduler av lera. 

Huvudena är gjorda separata och innan leran helt torkat ristades detaljer in i den. Halsarna är förstärkta och under dem sitter en bambukäpp med en krok instucken. Längst ned på käppen är en tyngd fäst med hjälp av ett rep som surrats runt den. Det är den här anordningen som gör att huvudet kan röra på sig. 

Det sägs att dockan tillsammans med sin partner (kvinnan) ursprungligen har stått vid entrén till någon form av affärsinrättning som ett slags välkomnande par. Uppgiften är något osäker – men ändå intressant. 

Hur kommer det sig att man kunde använda sig av en figur föreställande en mandarin på detta högst prosaiska vis? Kanske var mandarinen en slags beskyddare för handeln? Kanske stod han som symbol för hederlighet och idoghet? 

Fascinerande!

(Källa: Vårt Göteborg)


februari 2023
S M T O T F L
 1234
567891011
12131415161718
19202122232425
262728  
« jan    

Populära inlägg och sidor

  • Café Paley … och Domus!
  • Göteborg - några minnesbilder i färg och doft!
  • Tick-tack ...
  • Järnvågen och torget - Göteborg
  • Ingemar Johansson - The Champ från Göteborg
  • Det gamla gästgiveriet i Steken, Agnesberg nära Gårdsten!
  • Kungstorget och Ölhallen 7:an
  • Den obekväme entreprenören Pelle Ahl – ett handelssnille i Göteborg
  • Från Stadsgränsen till Röda Sten - Klippan…
  • Om John Hall Jr:s tragiska slut ...

Kategorier

  • Ångermanland
  • Arbete
  • Bohuslän
  • Boktips!
  • Brev
  • Carl Gustav Ekeberg
  • Ett foto berättar
  • Familj, relationer
  • Glas
  • Göteborg
  • Hur blev det här?
  • Italien
  • Loppisfynd
  • Målning
  • Mat
  • Nias
  • Ord att minnas
  • Philandor Javanen Pehr
  • Porslin
  • SOIC
  • Sörmland – Åkers Styckebruk
  • Sverige 1700-talet
  • Uppland – Altomta gård

Meta

  • Logga in
  • Flöde för inlägg
  • Flöde för kommentarer
  • WordPress.org

Arkiv

  • februari 2023
  • januari 2023
  • december 2022
  • november 2022
  • oktober 2022
  • september 2022
  • augusti 2022
  • juli 2022
  • juni 2022
  • maj 2022
  • april 2022
  • mars 2022
  • februari 2022
  • januari 2022
  • december 2021
  • november 2021
  • oktober 2021
  • september 2021
  • augusti 2021
  • juli 2021
  • juni 2021
  • maj 2021
  • april 2021
  • mars 2021
  • februari 2021
  • januari 2021
  • december 2020
  • november 2020
  • oktober 2020
  • september 2020
  • augusti 2020
  • juli 2020
  • juni 2020
  • maj 2020
  • april 2020
  • mars 2020
  • februari 2020
  • januari 2020
  • december 2019
  • november 2019
  • oktober 2019
  • september 2019
  • augusti 2019
  • juli 2019
  • april 2019
  • februari 2019
  • januari 2019
  • december 2018
  • november 2018
  • oktober 2018
  • september 2018
  • augusti 2018
  • juli 2018
  • juni 2018
  • maj 2018
  • april 2018
  • mars 2018
  • februari 2018
  • januari 2018
  • december 2017
  • november 2017
  • oktober 2017
  • september 2017
  • juni 2017
  • maj 2017
  • april 2017
  • mars 2017
  • februari 2017
  • januari 2017
  • december 2016
  • november 2016
  • oktober 2016
  • september 2016
  • augusti 2016
  • juni 2016
  • maj 2016
  • april 2016
  • mars 2016
  • februari 2016
  • augusti 2015
  • juli 2015
  • juni 2015
  • maj 2015
  • april 2015
  • Ångermanland
  • Arbete
  • Bohuslän
  • Boktips!
  • Brev
  • Carl Gustav Ekeberg
  • Ett foto berättar
  • Familj, relationer
  • Glas
  • Göteborg
  • Hur blev det här?
  • Italien
  • Loppisfynd
  • Målning
  • Mat
  • Nias
  • Ord att minnas
  • Philandor Javanen Pehr
  • Porslin
  • SOIC
  • Sörmland – Åkers Styckebruk
  • Sverige 1700-talet
  • Uppland – Altomta gård
©2023 JAVANEN | Drivs med WordPress och Superb Themes!
 

Laddar in kommentarer …