”Här har kungligheter som Karl XV och Oscar II dansat till sent på natten och president George W Bush avnjutit middag. Våra ståtliga och varsamt renoverade salar med arkader, kakelugnar och sinnrik stuckatur kan hyras av förvaltningar och bolag inom Göteborgs Stad för representation. Även större företag och organisationer kan hyra lokalerna om ändamålet gynnar staden.”
Det var 90-tal. Staden gratifierade oss som arbetat minst 25 år i stadens tjänst. Jag hade vid tidpunkten gjort 28 år. Denna kväll var det sjukvårdens trotjänare som bjöds på en riktigt trevlig tillställning. Vi var väldigt många … säkerligen ca 300 gäster och övervägande kvinnor – vi serverades som vore vi på Nobelfest!
Sjukvårdsdirektören John Dyrvold och ordförande i den politiska nämnden Jan Hallberg hälsade var och en välkommen vid ankomsten. Som gratifikation kunde man bl a välja kontanter, smycken, ljusstakar i kristall, klocka, ljuskrona i mässing …
En liten plakett i mässing låg vid min plats. Den kunde hänga i ljuskronan som jag hade valt. Lådan med själva ljuskronan hämtades ut vid hemgången. En enorm mörkblå låda att bära …
Börsen var en vacker plats att besöka.
![](https://javanen.se/wp-content/uploads/2024/05/Skarmavbild-2024-02-25-kl.-10.37.43-1024x656.png)
Och här finns också historia …
Redan innan börsbyggnaden ens var påtänkt, har man offentliga baler på den plats där den nu ligger. Det är i det Kaulbarska huset, som bär sitt namn efter sin forne ägare, friherren, landshövdingen och generalen Johan von Kaulbars, krigaren från Carl XII:s dagar, omnämnd såsom en av de två, vilka den ödesdigra natten den 30 november 1718 är den förste som finner konungens dödskjutna lik i löpgraven vid Fredrikshald (nuvarande Halden)
Huset är en gammal tvåvånings stenbyggnad med högt brutet tak och en särdeles vacker portal åt torget till. Karolinsk stil.
I början av 1800-talet blir huset stadens gästgivaregård, ”Engborgs källare”, ett trakterat värdshus på undre botten, men än mer genom den större restaurationen i andra våningen, ”Winbergskans krog”. Till denna hör en festvåning med en rymlig sal, där man roar sig med baler och tillställningar av mångfaldiga slag.
På Engborgska källartomten håller marknadernas bondskjutsar till och då kan man förstå att det var si och så med renligheten. Under den förskräckliga koleraepidemin 1834 håller staden upplag här av likkistor, vilka omålade och till ett antal av flera hundra låg staplas i väntan på den hemska farsotens offer.
Så småningom degraderas gästgivaregården till en sylta, där pöbel och pack i krogrummen vid bägarnas klang för busliv och lurar bönder och där övre våningen vid marknadstillfällen ger rum åt olika slags hundfröjder, uppvisningar av akrobater, harpospelerskor, vilka utbasunas med trumpetstötar från våningens öppnade fönster!
Maria Winberg som hade krogen på andra våningen öppnade 1818 sin sommarrestaurant på Lorensberg och tidigt sommaren 1818 kunde man i en av stadens tidningar läsa följande tillkännagivande, undertecknad Maria Winberg: ”Undertecknad, som flyttat dess spiskvartershållning samt likörförsäljning till Lorensberg, beläget utom Kungsporten vid slutet av Alléen, får härmed äran rekommendera mig med tillkännagivande att såväl tillräckligt antal rum för slutne sällskaper får disponeras som att trädgården med den där intill liggande parken upplåtes till begagnande, och finnes även rum, både med och utan möbler, att få hyras på behaglig tid.”
Kaulbarska huset behåller sin 1700-talskaraktär till 1840-talet då det rivs för att ge plats åt stadens nya ”Börs- och festivitetsbyggnad” som står färdig år 1849.