JAVANEN

Om väggar kunde tala

Etikett: Canada

Breven i askan 3

3askan

Nu är våra vänner i Kanada framme vid februari 1975. Två ark som ligger tätt sammanvikta, det ena till mamman och det andra till brodern U. Hon har något spännande att berätta!

”Hej!

Äntligen har det hänt något roligt att skriva om. B och jag har deltagit i en Canadensisk bonddans eller vad det nu ska kallas. Det var i lördags som vi var hembjudna till P och hans fru. (P är en karl som B var ute och jagade med i Klippiga bergen i höstas) Han är ca 55-60 år och är ett riktigt original när det till levnadssätt och syn på moderniteter och jäkt) Tre glada spelemän spelade på fiol, trummor och elgitarr. En ganska lustig blandning kan det tyckas och det var väl inte utan att det lät lite lustigt också då och då. Men lät gjorde det. Gästerna bestod väl till mesta delen av grannar och bekanta i alla åldrar men även av folk som bara passerade förbi på vägen och hörde musiken.
Det dansades gammaldans för hela slanten. Schottis och polka och något som kallade tvåsteg och liknade foxtrot. De två förutnämnda var ungefär som den svenska versionen men ungefär dubbels så fort.
Det såg ganska lustigt ut då det uppskruvade tempot gjorde att stegen blev små struttande. Ungefär som om man körde en film för fort. Sen var det squaredans också. Jag vet inte om ni har sett det på TV eller så men dels dansar man med sin partner och dels dansar man ihop med andra. En man står och sjunger ut figurerna och det kan låta ungefär så här; Första paret ut till vänster följt av det andra mens tredje står på tur. Sväng runt till höger och … flickan i kring. Följ sedan ringen hela vägen ut till du möter din partner och ni snurrar runt o s v. Som du kan tänka dig så gjorde B och jag verkligen en tavla första gången men sen gick det lite bättre. Roligt var det i alla fall. B satte sig bakom trummorna en stund. Det var första gången jag hört honom spela och han gjorde bra ifrån sig. Vi dansade och hade skoj tills klockan var 2 så när jag gick ut till mina kor kl 5 kände jag mig inte allt för pigg. Men vad gör det när man är ung? Vädret har slagit om igen. Imorse var det -28 gr C och kylan ska visst hålla i sig i två veckor enligt väderlekstjänsten. Du frågade vem det var som friade och det få väl erkännas att det var jag.

                                                                                                                       Din dotter …”

Vilken underbar historia vi får ta del av. Som läsare är man fullständigt inne i händelserna. Målande språk och man vill veta mera. Nu är det giftastankar på gång . Fröken vill bli fru. Dagen efter brevet som relateras till ovan skriver hon till sin broder…

 ”Temperatur kl 7.30 – 35 gr C. Kallt med stort K.
Hej U

Kul att du skrev. För att använda ditt eget uttryck så tar vi det väsentliga först. Vi åker härifrån den 26 mars kl 14.00. Returbiljetten är utställd på 9 maj och då kommer i alla fall B att åka tillbaka. Vi vet inte riktigt ännu när jag åker. Jag skulle vilja åka den 9 maj också för då är vi precis på gränsen till ett högre biljettpris (Man får vara borta från Canada 21-42 dagar för att kunna åka billigast). Men vi vet inte riktigt om mina papper är klara till dess. Vi har fått uppgift på en väntetid på 2 mån och stämmer der så kan du och jag åka hit tillsammans. B och jag åker till Edmonton imorgon för att prata med den svenske consuln och få allting uppklarat. Nu vill jag att du och mamma ska förstå att eftersom jag är enda hjälpen Bob har på farmen och vi ska jobba här när vi kommer tillbaka så har Bob inte stor chans att hitta någon tillfällig arbetskraft för den tid vi är borta. Alltså är det troligast att han får streta här ensam och det blir min själ inte lätt. Och när sådden börjar i början av maj så är det omöjligt att klara det utan hjälp och kommer inte utsädet i jorden ordentligt så blir skörden och hela nästa år lidande. Alltså måste i alla fall B tillbaka tillvårbruken och helst jag också då all tillgänglig arbetskraft behövs. Om vi inte kan åka tillsammans så är det visserligen tråkigare att åka ensam men inte speciellt svårt. Tåg till Köpenhamn, taxi till Kastrup (taxichaufförerna pratar svenska) och sen på planet. Och är du väl där så kan du inte komma bort. Vi mellanlandade en timma på Grönland när vi åkte hit och kommer du vilse där så är du inte dålig. Det var ett hus på flygplatsen sen var det bara kala berg och kullar. Väl i Canada kommer vi och plockar av dig från planet i Edmonton eller Calgary. Men, men vi får väl se det bästa vore förståss om vi kunde åka tillsammans.
Hur länge vill du stanna. Du är hjärtligt välkommen att stanna hela sommaren om du vill. Uppehälle och fickpengar står vi för. Du kan säkert göra nytta här på farmen också. Kan du inte köra traktor förut så lär du dig snart. Vi planerar en semestervecka med bil ner till staterna och/eller ett par veckor upp till Alaska. Det kan ju vara en upplevelse för dig också. Det var väldigt synd att inte mamma kunde komma med. Helst hade jag ju sett er båda här. Men det väldigt kul att i alla fall du eventuellt kommer över.
Skatten är inte speciellt hög här. Jag till exempel betalar $50 i skatt på $ 400 i lön vilket med lite enkel huvudräkning kommer ut till 12,5 % skatt. Men sjukvård och dyl. får man försäkra sig för själv. B´s och min sjukförsäkring kostar oss 85 skr i kvartalet och täcker all vård och mediciner. Du frågar efter vilka förmåner vi har men jag vet inte riktigt vad du menar. Bilskatt och bensinpris är lägre för oss på grund av vi jobbar på en farm ute på landet där det tydligen … ”

Ja, där tog brevet slut, resten av sidorna är på avvägar! Men vi har fått veta en hel del om dans på landet, planerad resa hem, lillebror ska eventuellt åka med tillbaka till Canada, semesterplaner. Jag ska rota lite mer bland alla lösa pappersark som var både utströdda och skadade av eld. Vet fortfarande inte om tanken var att sätta eld på hela rubbet. Vet inte heller varför jag fick tanken att plocka samman fragment från andra människors liv. Kanske är meningen att föra deras historia vidare, eller för att få en inblick i hur det är att flytta från hemlandet och kämpa för sitt uppehälle långt bort. Lämna komfortzonen.

Jag var själv på väg till Canada för många år sedan. Men saker och ting kom i vägen och jag stannade kvar hemma i Göteborg. Kanske är det här en spegling om vad som skulle kunna ha väntat även mig?

Det kommer mera!

Breven i askan 5

Harlo ljusfenomen

Vi är framme i början av augusti 1975. Lillebror har varit på besök i Kanada och nu sker viss rapportering hem …

”Nu äntligen blev det av att skriva. Det är så motsträvigt att företa sig något när jag kommer in på kvällen att det mest aktiva jag orkar göra är att se på TV. Tur att U kom lyckligt hem. Jag var ganska nervös när det började krångla till sig. Bob och Jacqvie fick ditt vykort idag som jag översatte för dem. De tyckte det var roligt att hör ifrån dig verkade det som. Berättade U att han fick $50 av dem innan vi åkte på semestern som tack för hjälpen. U gjorde allt en del nytta i alla fall. Till mig var det en bra hjälp som hämtade korna för mig på eftermiddan. På morron fick jag dock inte upp honom. Jag undrar varför? Alla pojkar i hans ålder älskar väl att gå upp halv fem på morgon och fösa kor.

 Fortsätter nu en halvtimma senare. Vilket oväder vi fick här just nu. Det åskar så rutorna skakar och blixtarna syns runt om hela huset. Jag var precis ute och stängde en grind som blåst upp vilket tog mig en 30 sek men jag hann bli precis plaskblöt. Korna kom för en liten stund sedan rusande i vilt sken över fältet för att söka skydd i ladan. Ack, ack bara vi slipper strömavbrott. Det har blinkat ett par gånger men det är allt.

 Aug 9/75 Idag hittade vi en oväntad nykomling. Du vet den lilla shetlandsponnyn med de förväxta hovarna nedkom med ett litet stoföl. Hon var tillsammans med vår hingst i ca en halvtimme och lyckades tydligen bli med föl. Lustigt att det gick så bra som det gick. Stoet är ca 20 år gammal, 1 m hög och har aldrig haft föl förut. Vår hingst är 160 cm hög vilket är en ganska stor häst. Hur han löste de praktiska problem som uppstod p g a storleksskillnaden vet jag inte med tydligt är att han klarade det på något sätt. Må väl.
Skriver igen. … ”

Nu har vår familj i Kanada fått tillökning bland djuren. Och allt verkar ha gått bra.
Vi får veta att en del om väder och vind. Och att brodern U är välbehållen. Vad som krånglat vid resan får vi inte veta.

Nästa brev är skrivet i början i januari 1976 … det är kallt och stjärnklart eller solklart kan man också kalla det. Vår unga kvinna som skriver till sin mamma läser i svenska veckotidningar – man kan klart ana en hemlängtan. Dualitet – kan man vara på två ställen i världen samtidigt? Det har nyss varit julhelg och det är senap som står högt i kurs på matbordet!

”Gulliga mamma. Vad roligt det var att få ditt paket (och U`s). Alla grejorna var bra, inte minst ostlådan. En sådan har vi letat oss fördärvade efter här men canadensarna har ingen ostkultur det märkte vi snart. Nattlinne-klänningen var enl. B mycket ”sexig”. Jag använder den som klänning då jag inte har för vana att sova i pyjamas. Hade du skickat U´s halsduk själv? Jag beslöt mig kvickt för att knycka den vid första tillfälle. Det är roligt att få sådana personliga och ”påhittiga” julklappar. Lodis gav mig ännu två dagar nedsjunken i den salta lakritsens ”sötma”. Här är allt godis så sötsliskigt att det inte går att äta och gottegris som jag är så uppskattades saltisarna mycket. Det slumpade sig så lyckligt att vi hade köttkorv till middag den dan vi fick paketet och jag hade satt fram den enda äckliga senap som finns här. Slottssenapen räddade dock en fantasilös middag till vår glädje. U får en komplimang och ett tack för sitt goda minne.

Hoppas att ert paket kommer fram snart, postgången har inte ordnat upp sig här ännu. Tillsammans med ditt paket t ex fick jag sju (7) Femina. Det är roligt att få Femina men det gör mig lite sjuk när jag ser alla svenska prylar. Det är så lite här som överensstämmer med vår stil och smak.

 Nu har vi fått vinter på allvar. 25 till 30 minusgrader ända sedan julveckan. Dan före nyår hade vi snöstorm och då var det oväder värre. Efter det har det snöat så gott som varje dag. Trädgårdsgångarna är skottade tre gånger den senaste veckan. Men det är skönt med snö. Allt är så vitt och fräscht. När det är riktigt kallt och vi har billyktorna tända så kan man se hur själva luften gnistrar. Vi upplevde en annan grej i morse precis när solen gått upp. På himlen visade sig på var sidan om solen en vit regnbåge i vilken solen reflekterade sig så det såg ut som tre solar på en gång. Den riktiga i mitten plus en spegelbild på var sida med en regnbågsstump omkring. Jag har aldrig sett eller hört talas om det förut. Norrsken är inte heller ovanligt och på stjärnklara nätter ser det ut som ”lysmaskar” som slingrar uppe på himlen.

                      Orkar inte skriva mer nu.
                      Kram …”

Här lämnar vi breven jag hittade – utströdda på marken och många har uppenbarligen varit ämnade att brännas. Jag tycker jag hittade en skatt. En vacker sådan!
Tack till dig som tog dig tid att skriva till mamma och till ditt hemland Sverige …
Hoppas du fick ett bra liv. Det har gått ett fyrtiotal år sedan du skrev alla dessa rader. Jag tycker om dem och är rädd om dem!
Tack.

© 2019 JAVANEN

Tema av Anders NorenUpp ↑