När handeln med Kina tagit fart har många göteborgare blivit varse om att deras stad har förvandlats till en betydande handelsstad och är porten ut mot världshaven. I kvarteren kring huset där varor från Kina magasineras och säljs samlas också utländska köpmän som vill vara med på kompaniets stora auktioner.
Familjen Ekebergs nykomling – med brunare hy och mörka ögon – väcker inte särskilt stor uppmärksamhet. Valloner har sedan flera årtionden varit bosatta i landet. Förutom engelsmän och skottar är holländarna ändå de som sätter en stark prägel på staden, och med Amsterdam som förebild anläggs kanaler och alléer.
Drottning Lovisa Ulrika, Gustav III:s mor, är känd för sin fascination över drömmen om den naturliga människan. Aristokratiska människor kan nu riskfritt klä ut sig och uppträda som herdar och bönder. När den vilde gossen påträffas ”på riktigt” blir de hänförda över att kunna komma naturbarnet så nära.
De låter sig häpnas över att någon som levt närmare naturen än de själva skulle vilja eller våga. Porträttet av ”En vild gosse” hängs upp för beskådan i drottningens personliga konstgalleri.
Bland franska hovdamer anses det vara höjden av elegans att ha en svart page. Ständigt beredd att passa upp. Helst skall det då förstås vara en liten pojke. Och eftersom allt som görs i Frankrike är på modet, vill hovet i Sverige inte vara sämre. En liten, liten ström av unga pojkar med afrikanskt ursprung kommer till Sverige. De kallas alla för morianer. En av dem är page och favorit vid det svenska hovet.
Hans namn är Badin.
(…) en liten dwärg, fast eij oskapelig (…) som nu för tiden wid hofwet är Öfwerheten till särdeles ro, och af alla som äro wäl wid hofwet besynnerligen medfjäsad (…) Dess sinnelag är som alla morianers mycket hastigt, som så mycket mindre underligen wara kan efter uti hans uppfostran den regel följas skall att låta honom gjöra mästa tiden hwad han will och åtminstone aldrig näpsa honom med någon kroppsaga.
Ur dagbok av Fredrik Sparre, 1764