Hoppa till innehåll
Meny
JAVANEN
  • Logga in
  • Välkommen till min blogg
  • Varför Javanen?
  • Registrera
  • Återställ lösenord
  • Mitt konto
  • Om mig
  • Min profil
  • Member Directory
JAVANEN
17 juli, 202117 juli, 2021

Ur Göteborg i utlandets litteratur


sammanställt av Simon Aberstén, 1910

Ostindiska kompaniet — Sjöfart och Handel

”Allt var i dessa dagar”, skrives i juni 1779, ”i rörelse i Göteborg. Två kinafarare hade just hemkommit, och det fanns knappt en familj som ej hade återfått en släkting eller vän.

Matroserna såg man ränna omkring allestädes i sina nankinsjackor och ivrigt bemöda sig att på några få veckor göra slut på de pängar, som de hade mödosamt hoptjänat på två år. De stanna högst sex månader på landbacken, och innan halva denna tid gått, äro de flesta lika fattiga som före resan. Många ha redan förbrukat en del av sin sold från nästa resa.”

”Allmän glädje råder vid ett sådant tillfälle”, heter det hos Arndt, ”besättningen firar flera dagar sin hemkomst. Denna matrosernas glädjefest kallas med ett eget namn hönsning.

Hela besättningen tågar med klingande spel och fladdrande vimplar förbi varven och genom förstädernas gator. En glad måltid väntar dessa välkomna gäster, och en mängd tjänstvilliga nymfer lura endast på en bjudande vink för att under natten deltaga i balerna och den bacchanaliska glädjen.”

Ostindiska kompaniets handel beskrives (1785) på följande sätt: Enär Sverige har blott litet reda mynt och obetydligt att exportera, seglar varje skepps kapten till Cadix, där han i kompaniets namn lånar 100,000 piaster mot — 30 % (rätta förhållandet, varom bland andra Arndt upplyser, var, att han där växlade det svenska myntet, som ej var gångbart i östern); därpå seglar han till Kina och köper därstädes te, porslin etc., som han sedan efter återkomsten säljer med stor vinst. Då den vanliga nettovinsten utgör 70 %, stanna alltså 40 % hos kompaniet.

Att så har skett förut, berättaräven Meerman år 1797, men nu hade lånerörelsen upphört, och man tog med sig järn och så mycket reda mynt som behövdes. Järnet bytte man bort i Indien mot ebenholts. Utefter älven hade nu mellan Gamla och Nya varvet tillkommit Ostindiskakompaniets varv Klippan (inköpt av staden år 1813).

I Ostindiska kompaniets hus fäste främlingarne sig särskilt vid de kartor över städer och faktorier i Kina, vilka utförts av kapten Ekeberg.

Arndt redogör utförligt och korrektför kompaniets historia, huru det år 1731 fick sin första oktroj på 15 år. Trots motigheter i början, förorsakade av in- och utländska motståndare, gick det raskt framåt. Goda affärer gjorde även innehavarne av den andra (1746—1766) och den tredjeoktrojen (1766—1786). Men i det följande gick det starkt tillbaka medkompaniets värksamhet, och år 1809, 5 år efter Arndts besök, gjorde innehavarne av den fjärde oktrojen cession, sedan de på 6 år ej mäktat utsända något fartyg.

De återvändande ostindiefararne måste på grund av hamnens ringa djuplek stanna vid Älvsborg. ”De segla så länge in utan att kasta ankar, tills de sitta fast på grund. Sedan utlastas godset, tills skeppen lätta och kunna gå vidare; sålunda håller man på, tills de kunna uppnå sin vanliga ankarplats.”

Hamnens djup belöpte sig i staden enligt Meerman endast till 6 fot, varför de något större båtarne lade till vid Masthugget, där djupet varomkring 20 fot. Djupet minskades årligen — ”två tum på 10 år” — ehuru man försökte hjälpa sig med muddervärk.

De segelfärdiga skeppen höllo sig, enligt Wilse, i Masthugget, därifrån de kunde, om vinden var god, avsegla även nattetid. I staden kunde detta däremot ej gå för sig, enär portarne voro stängda om natten.

År 1797 såg Meerman omkring 50 båtar i hamnen, och Göteborg ansågs äga omkring 300. I dessa krigstidersamlades båtarne ofta i stora flottiljer utanför Göteborg och konvojerades — vilket ej alltid hjälpte. 

År 1812 förvånades den resande över det stora antalet segel i Göteborgs hamn, nämligen omkring 300, och dock hade en flotta på ungefär detta antal några dagar förut lämnat hamnen. Salthandeln var naturligtvis betydande; likaså järnexporten, mindre brädexporten.

I staden funnos konsuler för nästan alla stater; nyligen hade även Holland fått en, berättar den nyss nämde holländaren år 1797.

(En artikelserie i ”Handelstidningen”)

Foto: Kopia efter Carl Gustaf Ekeberg gjord av Hedda Appeltofft till varvsutställningen i Sjöhistoriska museet, 1957. Originalet som är gjort 1757 förvaras i krigsarkivet.


maj 2022
S M T O T F L
1234567
891011121314
15161718192021
22232425262728
293031  
« apr    

Populära inlägg och sidor

  • Ingemar Johansson - The Champ från Göteborg
  • Punschen kommer, punschen kommer
  • En gigantisk skolbyggnad i Göteborg… Nordhemsskolan!
  • Minnet av ”gnisten”… Nya varvet!

Kategorier

  • Ångermanland
  • Arbete
  • Bohuslän
  • Brev
  • Carl Gustav Ekeberg
  • Ett foto berättar
  • Familj, relationer
  • Göteborg
  • Hur blev det här?
  • Italien
  • Nias
  • Ord att minnas
  • Philandor Javanen Pehr
  • SOIC
  • Sörmland – Åkers Styckebruk
  • Sverige 1700-talet
  • Uppland – Altomta gård

Meta

  • Logga in
  • Flöde för inlägg
  • Flöde för kommentarer
  • WordPress.org

Arkiv

  • april 2022
  • mars 2022
  • februari 2022
  • januari 2022
  • december 2021
  • november 2021
  • oktober 2021
  • september 2021
  • augusti 2021
  • juli 2021
  • juni 2021
  • maj 2021
  • april 2021
  • mars 2021
  • februari 2021
  • januari 2021
  • december 2020
  • november 2020
  • oktober 2020
  • september 2020
  • augusti 2020
  • juli 2020
  • juni 2020
  • maj 2020
  • april 2020
  • mars 2020
  • februari 2020
  • januari 2020
  • december 2019
  • november 2019
  • oktober 2019
  • september 2019
  • augusti 2019
  • juli 2019
  • april 2019
  • februari 2019
  • januari 2019
  • december 2018
  • november 2018
  • oktober 2018
  • september 2018
  • augusti 2018
  • juli 2018
  • juni 2018
  • maj 2018
  • april 2018
  • mars 2018
  • februari 2018
  • januari 2018
  • december 2017
  • november 2017
  • oktober 2017
  • september 2017
  • juni 2017
  • maj 2017
  • april 2017
  • mars 2017
  • februari 2017
  • januari 2017
  • december 2016
  • november 2016
  • oktober 2016
  • september 2016
  • augusti 2016
  • juni 2016
  • maj 2016
  • april 2016
  • mars 2016
  • februari 2016
  • augusti 2015
  • juli 2015
  • juni 2015
  • maj 2015
  • april 2015

Meta

  • Logga in
  • Flöde för inlägg
  • Flöde för kommentarer
  • WordPress.org
©2022 JAVANEN | Drivs med WordPress och Superb Themes!
 

Laddar in kommentarer …