Hoppa till innehåll
Meny
JAVANEN
  • Välkommen till min blogg
  • Logga in
  • Varför Javanen?
  • Om mig
  • Min profil
JAVANEN
20 september, 202120 september, 2021

Springsjas, springpojke, cykelbud … eller pinnpojke!


Härom veckan ringde ett blomsterbud på dörren. Hon överlämnade en bukett och snabbt som attan var hon inne i hissen igen – och jag hann inte säga mer än tack. 

Efteråt kom tanken på att om detta varit för 10-15 år sedan skulle jag gett dricks. Nu lever vi oftast kontantfritt och dricks förekommer knappast och jag vet att avgift för hemleverans av varor sätts på räkningen/fakturan. Men ändå … 

Ser ofta cykelbud på våra gator och torg. Med stora väskor på ryggen. Ett jobb som verkar ha återkommit i vardagen. När jag var barn/ungdom var det vanligt att killar jobbade som cykelbud efter skolans slut på eftermiddagen. Sällan flickor. Började titta närmare på historiken kring varubud, cykelbud, springpojke o s v. Gör inga anspråk på vetenskaplig utredning, bara några uttalanden i olika sammanhang. 

  • Efterfrågan på springpojkar och springflickor ökade i samband med tjänstesektorns expansion under slutet av 1800-talet och början av 1900-talet. 
  • Under 1900-talet var det många ungdomar som tog sina första steg på arbetsmarknaden som springpojke. Än mer sällsynt var springflickan. De första uppträder 1890 och återfinns samtliga i Stockholms stad. 
  • Utöver springpojke, fanns fyra yrkesbenämningar som är näraliggande: kuskpojke, passuppojke, trädgårdspojke och cykelbud. Bland kvinnorna fanns bland annat yrket ”passflicka”, vilket innebar att se efter barn i ”bättre familjer”. 
  • Springpojken i keps och golfbyxor, även kallade äppelknyckarbyxor, med ett stort lass på den stadiga cykeln var ett vanligt inslag i 1940-talets gatubild. 
  • 1966 var det stor brist på arbetskraft i Göteborg. Hjulen snurrade så fort i industrin att göteborgarna inte räckte till och de första arbetskraftsinvandrarna tog sig hit. Klassresorna blev allt vanligare och man kunde också med åren avancera från springpojke till chef inom samma företag. 
  • Efter att nästan ha utkonkurrerats av bilen har cykeln som transportfordon kommit tillbaka av olika skäl. Den främsta anledningen är att cykeln är det i särklass snabbaste fordonet i stadstrafik.  
  • Självständiga cykelbud tar direkt emot order från kunden på mobiltelefon. Men oftast jobbar cykelbud för en budfirma som tar emot order och delar ut bud. Det är mindre vanligt att cykelbud är anställda av budfirman. De arbetar nu mest som egenföretagare och underleverantörer. 
  • Ett annat ungdomsarbete – pinnpojke. En generaldirektör på Försvarets materielverk, ståthållare hos kungen på Stockholms slott, landshövding berättar; ”Visst. Men allt har en början. Första sommarjobbet var som pinnpojke. Man fick åka runt och hjälpa till att sätta ut krökar och vägar, minns han.” 
  • För ett par år sedan rapporterades att internethandeln med mat ökat rejält och att det i storstäderna numera finns några tusental cykelbud som cyklar hem restaurangmat till folk. Är det kanske springpojken från 1900-talets första halva som har kommit tillbaka

På det här fina gamla fotot ser vi en pojke som fixar med sin cykel. Han jobbar för Kustens Bud. Inget årtal är angivet, jag tippar på 30/40-talet. 

Carlottas bildtext: Karl Johansgatan 51-53, gårdsinteriör åt öster. Cykelbud hos Kustens Bud underhåller sin cykel. 


februari 2023
S M T O T F L
 1234
567891011
12131415161718
19202122232425
262728  
« jan    

Populära inlägg och sidor

  • Café Paley … och Domus!
  • Göteborg - några minnesbilder i färg och doft!
  • Tick-tack ...
  • Järnvågen och torget - Göteborg
  • Ingemar Johansson - The Champ från Göteborg
  • Det gamla gästgiveriet i Steken, Agnesberg nära Gårdsten!
  • Kungstorget och Ölhallen 7:an
  • Den obekväme entreprenören Pelle Ahl – ett handelssnille i Göteborg
  • Från Stadsgränsen till Röda Sten - Klippan…
  • Om John Hall Jr:s tragiska slut ...

Kategorier

  • Ångermanland
  • Arbete
  • Bohuslän
  • Boktips!
  • Brev
  • Carl Gustav Ekeberg
  • Ett foto berättar
  • Familj, relationer
  • Glas
  • Göteborg
  • Hur blev det här?
  • Italien
  • Loppisfynd
  • Målning
  • Mat
  • Nias
  • Ord att minnas
  • Philandor Javanen Pehr
  • Porslin
  • SOIC
  • Sörmland – Åkers Styckebruk
  • Sverige 1700-talet
  • Uppland – Altomta gård

Meta

  • Logga in
  • Flöde för inlägg
  • Flöde för kommentarer
  • WordPress.org

Arkiv

  • februari 2023
  • januari 2023
  • december 2022
  • november 2022
  • oktober 2022
  • september 2022
  • augusti 2022
  • juli 2022
  • juni 2022
  • maj 2022
  • april 2022
  • mars 2022
  • februari 2022
  • januari 2022
  • december 2021
  • november 2021
  • oktober 2021
  • september 2021
  • augusti 2021
  • juli 2021
  • juni 2021
  • maj 2021
  • april 2021
  • mars 2021
  • februari 2021
  • januari 2021
  • december 2020
  • november 2020
  • oktober 2020
  • september 2020
  • augusti 2020
  • juli 2020
  • juni 2020
  • maj 2020
  • april 2020
  • mars 2020
  • februari 2020
  • januari 2020
  • december 2019
  • november 2019
  • oktober 2019
  • september 2019
  • augusti 2019
  • juli 2019
  • april 2019
  • februari 2019
  • januari 2019
  • december 2018
  • november 2018
  • oktober 2018
  • september 2018
  • augusti 2018
  • juli 2018
  • juni 2018
  • maj 2018
  • april 2018
  • mars 2018
  • februari 2018
  • januari 2018
  • december 2017
  • november 2017
  • oktober 2017
  • september 2017
  • juni 2017
  • maj 2017
  • april 2017
  • mars 2017
  • februari 2017
  • januari 2017
  • december 2016
  • november 2016
  • oktober 2016
  • september 2016
  • augusti 2016
  • juni 2016
  • maj 2016
  • april 2016
  • mars 2016
  • februari 2016
  • augusti 2015
  • juli 2015
  • juni 2015
  • maj 2015
  • april 2015
  • Ångermanland
  • Arbete
  • Bohuslän
  • Boktips!
  • Brev
  • Carl Gustav Ekeberg
  • Ett foto berättar
  • Familj, relationer
  • Glas
  • Göteborg
  • Hur blev det här?
  • Italien
  • Loppisfynd
  • Målning
  • Mat
  • Nias
  • Ord att minnas
  • Philandor Javanen Pehr
  • Porslin
  • SOIC
  • Sörmland – Åkers Styckebruk
  • Sverige 1700-talet
  • Uppland – Altomta gård
©2023 JAVANEN | Drivs med WordPress och Superb Themes!
 

Laddar in kommentarer …