I december 1764 avseglade ”Stockholms Slott” från Göteborg. Ett av kompaniets (SOIC) största fullriggare med 132 mans besättning. Carl Gustaf Ekeberg var befälhavare.
Med på resan var också den unge Anders Sparrman, född i Vattholma 1748. Som barn bodde han i Lenas prästgård där fadern Erik Sparrman var kyrkoherde. Vid 12 års ålder flyttade Anders med familjen till prästgården i Tensta. Som lärjunge till Linné blev han föreslagen att följa med på en resa till Kina. Sannolikt som assistent åt fältskären, men noterad som matros i rullan. Sparrman blev nu nära vän till kaptenen ombord och när så Ekeberg slutat sina dagar höll Sparrman ett minnestal. En del av talet handlar just om när kapten Ekeberg friköpte en slavpojke från holländska sjömän.
”Ett ytterligare och märkligare exempel därpå (på Ekebergs människokärlek) bevittnade vi under den sist omtalade resan med Stockholms Slott, då jag hade tillfälle att lära känna Ekeberg för en med lärdom underbyggd erfaren käck Officer; ty med sin ehuru kännbara kostnad befriade Ekeberg en olycklig träl från sina bojor, och uppmanade 2:ne av Supercargeurerne på sitt skepp att följa samma exempel, så att de köpte sig den ovärderliga förnöjelsen, att lösa kedjorna av vardera sin slav. Dessa slavar voro 3:ne Malej-gossar från stranden av ön Neaz, på västra stranden av Sumatra; de hade där under fredens lugn och palmträdens skugga i sin barndoms oskyldiga jolle och lekar glätt sig och sina föräldrar, tills det olyckliga ögnablick, då några försåtlige Holländare rusat fram, fjättrat och släpat dem med sig, så att istället för det nejden av samma strand förut gav ett glättigt eko av de oskyldigas lek och dans, förbyttes snart till ett bedrövligt återskall från tröstlösa föräldrars suck och skrän, som kanske räcker än i denna stund! Modershjärtat åtminstone, vilket har rörelse och känsla till sista andefläkten, lärer visserligen lika länge blöda vid erinran av sina käraste Barn i de Holländska kedjor, och hur mycket mer skulle de icke tycka sig tröstade, om de sett sin livsfrukt försvinna i crokodylens gap eller sönderslitas av tigerns klor … … …
Ekeberg höll den egenteligen av sig inköpte under samma lärares tillsyn och undervisning, som han sorgfälligt utvalt till handledare av sin egen Sons studier, varigenom den unge Malejaren, ehuru av trögt snille, dock inom 3 år väl lärde Svenska språket, samt i hela Tensta församlings närvaro i Uppland gjorde nöjaktigt besked om sina Christendoms stycken, och gav skäl till det hopp som uti honom borde vara, varefter han till ytterligare uppbyggelse inför Herrans Altare begärde och fick Döpelse-Sacramentet till ett införlivande med Christi Församling.”