Hoppa till innehåll
Meny
JAVANEN
  • Välkommen till min blogg
  • Logga in
  • Varför Javanen?
  • Om mig
  • Min profil
JAVANEN
26 januari, 202326 januari, 2023

Silkestrådar blir siden …


Vid besök i Alghero på Sardinien bär jag vid tillfälle en dräkt i mörkblå siden. Också den från Italien. Inköpt i Göteborg. En helt underbar upplevelse att bära. Sval trots de sommarvarma kvällarna. På ett foto påminns jag om både dräkten och det hantverk som är typiskt för Sardinien. Men nu kort om silke och siden …

Det berättas att en kinesisk prinsessa spann den första silkestråden för nästan 5 000 år sedan. Prinsessan Xiling Shi sitter i sin trädgård och plötsligt faller en kokong från ett blad på ett mullbärsträd. Den hamnar i hennes kopp med varmt te och när hon försöker ta upp den igen lindas hennes fingrar in i en lång, tunn silkestråd!

Prinsessan hade upptäckt det som skulle bli en av Kinas värdefullaste produkter. Kläder vävda av silkestrådar från silkesfjärilens larver blev snart mycket populärt bland de mest välbeställda kineserna. Prinsessan blev en mytomspunnen gudinna för siden.

Kineserna vakade som hökar över sitt siden och höll tillverkningen hemlig i mer än 2 000 år. I synnerhet romarna, som älskade siden, försökte luska ut varifrån tyget kom. 

Den romerske författaren Plinius den äldre skrev t.ex. att ”kineserna är berömda för sina skogar, där de finkammar bladen på det finaste dun (till siden)”. 

Silkestråd och sidentyg betraktats som det finaste man kan få tag på.

Vem vill inte ha sidenkläder, om det inte vore för kostnaden? Det är därför ingen slump att de flesta kejsare och kungahus genom tiderna har klätt sig i finaste siden, och att man i England har uttrycket ”The men of the clothes, is the men of the silk clothes”. 

Tillverkningsmetoden av själva silkestråden var en väl bevarad kinesisk hemlighet i cirka 2 500 år fram till år 552 f Kr, då två persiska munkar lyckades smuggla ut silkesfjärilens ägg i sina ihåliga käppar – en tidig form av industrispionage – till en ivrigt väntande kejsare av öst, Justinian den Förste i Konstantinopel. 

Munkarna blev sedermera övervakare av Justinians mullbärsplanteringar och silkesodlingar. Ungefär samtidigt med de persiska munkarnas smuggling nådde silkesfjärilen japanerna, troligen via Korea, som snabbt utvecklade konsten att göra siden. 

Värt att notera är att Indien har producerat Kina-silke i ungefär två tusen år, men man har samtidigt producerat silke av en annan inhemsk fjärilsart i cirka fem tusen år; alltså är troligen indiernas tillverkning samtida med den kinesiska upptäckten. 

Utifrån dessa händelser har den kinesiska silkesfjärilen Bombyx mori och det vita mullbärsträdet sakteligen spridits till allt fler länder. Vi känner till sidenvägen, som funnits i cirka 4 000 år, och som gick mellan Kina och Mellanöstern.

Sidenvägen

Silkesproduktionen tog fart i Medelhavsom­rådet och spred sig så småningom till resten av Europa.

Även här uppe i Norden har vi haft en period av silkestillverkning. Först i Danmark, men sedan också i Sverige och Finland. 

I Sverige började man anlägga odlingar på 1700-talet, och då främst i Skåne. Men det har även funnits silkesodling på Lovön vid Drottningholms slott utanför Stockholm, ett initiativ av Drottning Lovisa Ulrika.

Det ansågs så viktigt att anlägga silkesodlingar i det dåtida Sverige, att kungahuset gav sitt bifall till bildandet av ”Sällskapet för inhemsk silkesodling” 1831, samt vidare upplät plats för plantering av två tusen mullbärsträd, vars löv är den föda som silkesmasken måste ha.

Silkesmaskens livscykel. Efter kläckning (hatching) ömsar larven skinn (moult) fyra gånger för att sedan spinna in sig (mounting) och förvandlas till puppa. Kokongen tas om hand för att hasplas upp (reeling) till silke, om den inte skall användas till avel. 

Vid hemkomsten från semesterresan tvättades min dräkt enligt den anvisning som fanns i plagget. Men tyvärr krympte den till barnstorlek och jag återvände till butiken i Olskroken med frågan om vad kan ha skett . Butiken lovade att återkomma efter kontakt med leverantören.

Jag hörde aldrig ifrån dem. Ingen förklaring. Ingen kompensation eller återköp.

(Silkesmaskens livscykel hämtad ur Shekar, Prabha & Hardingham, Martin, 1995, Sericulture and Silk production, Sherborne, s. 3)


mars 2023
S M T O T F L
 1234
567891011
12131415161718
19202122232425
262728293031  
« feb    

Populära inlägg och sidor

  • Café Paley … och Domus!
  • Göteborg - några minnesbilder i färg och doft!
  • Tick-tack ...
  • Järnvågen och torget - Göteborg
  • Ingemar Johansson - The Champ från Göteborg
  • Det gamla gästgiveriet i Steken, Agnesberg nära Gårdsten!
  • Kungstorget och Ölhallen 7:an
  • Den obekväme entreprenören Pelle Ahl – ett handelssnille i Göteborg
  • Från Stadsgränsen till Röda Sten - Klippan…
  • Om John Hall Jr:s tragiska slut ...

Kategorier

  • Ångermanland
  • Arbete
  • Bohuslän
  • Boktips!
  • Brev
  • Carl Gustav Ekeberg
  • Ett foto berättar
  • Familj, relationer
  • Glas
  • Göteborg
  • Hur blev det här?
  • Italien
  • Loppisfynd
  • Målning
  • Mat
  • Nias
  • Ord att minnas
  • Philandor Javanen Pehr
  • Porslin
  • SOIC
  • Sörmland – Åkers Styckebruk
  • Sverige 1700-talet
  • Uppland – Altomta gård

Meta

  • Logga in
  • Flöde för inlägg
  • Flöde för kommentarer
  • WordPress.org

Arkiv

  • mars 2023
  • februari 2023
  • januari 2023
  • december 2022
  • november 2022
  • oktober 2022
  • september 2022
  • augusti 2022
  • juli 2022
  • juni 2022
  • maj 2022
  • april 2022
  • mars 2022
  • februari 2022
  • januari 2022
  • december 2021
  • november 2021
  • oktober 2021
  • september 2021
  • augusti 2021
  • juli 2021
  • juni 2021
  • maj 2021
  • april 2021
  • mars 2021
  • februari 2021
  • januari 2021
  • december 2020
  • november 2020
  • oktober 2020
  • september 2020
  • augusti 2020
  • juli 2020
  • juni 2020
  • maj 2020
  • april 2020
  • mars 2020
  • februari 2020
  • januari 2020
  • december 2019
  • november 2019
  • oktober 2019
  • september 2019
  • augusti 2019
  • juli 2019
  • april 2019
  • februari 2019
  • januari 2019
  • december 2018
  • november 2018
  • oktober 2018
  • september 2018
  • augusti 2018
  • juli 2018
  • juni 2018
  • maj 2018
  • april 2018
  • mars 2018
  • februari 2018
  • januari 2018
  • december 2017
  • november 2017
  • oktober 2017
  • september 2017
  • juni 2017
  • maj 2017
  • april 2017
  • mars 2017
  • februari 2017
  • januari 2017
  • december 2016
  • november 2016
  • oktober 2016
  • september 2016
  • augusti 2016
  • juni 2016
  • maj 2016
  • april 2016
  • mars 2016
  • februari 2016
  • augusti 2015
  • juli 2015
  • juni 2015
  • maj 2015
  • april 2015
  • Ångermanland
  • Arbete
  • Bohuslän
  • Boktips!
  • Brev
  • Carl Gustav Ekeberg
  • Ett foto berättar
  • Familj, relationer
  • Glas
  • Göteborg
  • Hur blev det här?
  • Italien
  • Loppisfynd
  • Målning
  • Mat
  • Nias
  • Ord att minnas
  • Philandor Javanen Pehr
  • Porslin
  • SOIC
  • Sörmland – Åkers Styckebruk
  • Sverige 1700-talet
  • Uppland – Altomta gård
©2023 JAVANEN | Drivs med WordPress och Superb Themes!
 

Laddar in kommentarer …