Rött är sött, blått är flott, grönt är skönt … och gult är fult?


Liksom i många andra städer ökade befolkningen i Göteborg starkt från 1800-talets mitt och en stor bostadsbrist uppstod, särskilt bland stadens arbetarfamiljer. Bostadsbrist av samma art förekom i många andra orter men i Göteborg gav den upphov till en unik hustyp, landshövdingehuset. En rad områden med landshövdingehus i varierande stilar tillkom under åren 1875–1945. Detta är det mest säregna inslaget i hela Göteborgs bebyggelse.  Men stora delar av vår stad slukades av elden. Många gånger och det kom påbud att vi skulle bygga hus i sten! Trähusbebyggelsen var ändå det mest förekommande. Med tanke på befolkningens ekonomi var det inte så konstigt. Endast de rika borgarna hade råd att bygga i sten. Sent omsider blir även kyrkorna byggda i sten och puts.

Handelsmän och köpmän med mindre tomter byggde tvåvåningshus – jämfört med de mer påkostade i tre våningar vid till exempel Hamngatorna och Kungsgatan. 

Stadens myndigheter och Kronan föregick med gott exempel och uppförde vid 1700-talets mitt flera hus av sten. Det var bl a ett nytt stadshus och kommendantens hus vid Stora Torget. Inom Kronhuskvarteret ersattes fortifikationens och artilleriets nerbrunna kontor och verkstäder med stenbyggnader. Det första Sahlgrenska sjukhuset som tillkom 1782 byggdes också i sten. 

Det största stenhusprojektet var dock Ostindiska Kompaniets byggnad som uppfördes cirka 1750–62. Den upptog ett helt kvarter och blev med sin monumentala fasad ett dominerande inslag vid Stora Hamnen.  Bland de privatpersoner som byggde stenhus märks några av de mest förmögna köpmännen bl a Niclas och Jacob Sahlgren samt John Hall. Det förnämsta var Jacob Sahlgrens hus öster om Ostindiska Kompaniets hus. 

Stenhusen uppfördes således i två eller tre våningar med branta tegeltäckta tak. Fasaderna utgjordes av gult importerat tegel eller putsades med en stram utformning. 

Det är här något typiskt för Göteborg dyker upp; Gult fasadtegel! 

De få stenhusen som tillkommer på1700-talet hade ofta fasader av gult tegel. Detta har senare återkommit i varierande former under olika perioder t ex 1850–70 då gult tegel användes till många offentliga byggnader och på 1940-talet under ”Folkhemmets” byggnadsepok när flerbostadshus med gula tegelfasader var vanliga. 

Det gula teglet är således ett särtecken för Göteborg, importerat bland annat från Skåne. Varför just gult, kan man fråga sig? Det fanns inga tegelbruk i anslutning till Göteborg – är det av födseln och ohejdad vana?

Jag har listat ett antal exempel på byggnader eller beskrivningar som just anger gult tegel;

  • ”Ostindiska Kompaniets hus, Sahlgrenska huset och kyrkans torn bildar med sina gula tegelfasader en sammanhållen miljö, typisk för Göteborg.”
  • ”Torgrummets östra sida upptas av Östra Hamngatans träd och ”Thulehusets” 1930-talsfasad utförd i gult tegel. 
  • ”Domkyrkan med omgivande planteringar är ett markant inslag i södra delen. Kyrkan som invigdes 1815 är byggd i den för tiden typiska nyklassicistiska stilen och utförd med fasader av gult tegel, detaljer av sandsten och kopparklädd tornhuv. ”
  • ”Stråket mellan Slussplatsen och Kungsportsplatsen upptas av tätt bebyggda kvarter som domineras av f d bostadshus i 3 våningar. De flesta har fasader av gult tegel men det förekommer också putsfasader och kombinationer med puts och tegel.”
  • ”I stråket ingår f d Sahlgrenska sjukhuset (Sociala huset), Gamla Latin, Engelska kyrkan och Fiskhallen. De är uppförda 1850–75 som påkostade allmänna byggnader och har gula tegelfasader präglade av nyromansk eller nygotisk stil.”
  • ”Kapellet har fasader av gult tegel och plåtklädd kupol. Arkitekturen har moriska stildrag som bl a återfinns i entréns och fönstrens bågform. Begravningsplatsen omges av dekorativt utformat järnstaket. ” (Mosaiska begravningsplatsen)
  • ”Fasaderna är av gult tegel med detaljer av granit. Exteriören som främst präglas av 1920-talsklassicism har en sparsam dekor bl a kring entrépartierna.” (F d Västgötabanans station)
  • ”Fasaderna är av gult tegel och har enkel utsmyckning i form av hörnkedjor och taklist med tandsnitt. Det skiffertäckta taket är brutet med utsvängt nedre fall och omsorgsfullt utformade takkupor. ” (Posthuset)
  • ”Byggnaden är ett hörnhus av sten i 6 våningar. Det har fasader av gult tegel samt indragen takvåning klädd med kopparplåt. ” (GP-huset)
  • ”Fasaderna är av gult tegel med enstaka klassicistiska detaljer. Mittdelens bottenvåning har tre breda genomgående portar som visar den ursprungliga funktionen. ”(F d Hedens brandstation)
  • ”Fasaderna är av gult tegel med enstaka klassicistiska detaljer. Mittdelens bottenvåning har tre breda genomgående portar som visar den ursprungliga funktionen. ”(F d Hedens brandstation)
  • ”Byggnaden är uppförd i 4 våningar och har fasader av gult tegel. ”(F d Praktiska mellanskolor)
  • ”Byggnaden är uppförd i 4 våningar och har fasader av gult tegel. ”(F d Praktiska mellanskolor)
  • ”Fasaderna är klädda med ljusgult tegel och utsmyckade med mönstermurning bl a i listverk och omfattningar kring dörrar och fönster. ”(F d Götabergsskolan)
  • ”Fasaderna är klädda med ljusgult tegel och utsmyckade med mönstermurning bl a i listverk och omfattningar kring dörrar och fönster. ”(F d Götabergsskolan)
  • ”Fasaderna är klädda med ljusgult tegel och utsmyckade med mönstermurning bl a i listverk och omfattningar kring dörrar och fönster. ”(F d Götabergsskolan)
  • ”Fasaderna är klädda med ljusgult tegel och utsmyckade med mönstermurning bl a i listverk och omfattningar kring dörrar och fönster. ”(F d Götabergsskolan)
  • ”Byggnadskomplexet har en entré- och restaurangdel längs Kungsportsavenyn. Den är i 3 våningar med flackt tak och fasader av gult tegel. ” (Hotel Park Avenyn Elite)
  • ”Byggnadskomplexets äldre del är i 4 respektive 2 våningar och har flacka sadeltak. Fasaderna är av gult tegel med enstaka dekorativa detaljer.” (F d Flickläroverket)
  • ”Fasaderna murades av gult handslaget tegel och dekoren utfördes i tegel eller natursten. Taket täcktes med skiffer och skorstenarna kläddes med koppar.” (Buråsskolan)
  • ”De tre sammanbundna husen är i 2–3 våningar med brutna tak och gula fasader som har dekorativa inslag av rött tegel.” (Holtermanska sjukhuset)
  • ”De två fastigheterna har en samkomponerad fasad av gult tegel. Mittpartiet och hörnen betonas med tornuppbyggnader och på mittpartiet står namnet Linneaborg. ”(Linnégatan 5-7)
  • ”Linnégatan 1/Andra Långgatan 2 Byggnaden är i 3 våningar och har gula tegelfasader som är symmetriskt indelade.”
  • ”Byggnadernas fasader kläddes med gult tegel och kalksten i olika kombinationer.” (Folkets Hus)
  • ”Fabriken ritades av L Enders. Fasaderna utfördes i gult ”Skrombergategel” och försågs med tätt sittande höga fönster som gav god belysning i de stora arbetssalarna.” (Wettersgrens)
  • ”Fjärde Långgatan 20 och 28 (kv 34:25 och 713:1) ritades av arkitekten N Olsson 1929. De har båda fasader av gult tegel med dekorativa detaljer i 1920-talsklassicism. ”
  • ”Gatufasaderna är av gult tegel med enstaka detaljer av puts eller granit. ”(Rosengatan)
  • ”Byggnaden har fasader av gult tegel och putsade detaljer. Huvudfasaderna är symmetriskt komponerade med eleganta rundbågade fönster och starkt betonade entrépartier. ”(Hagabadet)
  • ”Gatuhuset har brant tak med uppbyggt mittparti och sidotorn. Fasaden är av gult tegel med mönstermurning och domineras av en rad höga välvda fönster.”(Frälsningsarmén, Haga)
  • ”De ursprungliga sjukhusbyggnaderna har fasader av gult tegel med sparsam dekor, bl a fönsteromfattningar. ”(Konstepidemin)
  • ”Kvarteret på berget nordligaste del står i fem våningar och uppfördes under slutet av 1950-talet i gult tegel med en regelbunden fönstersättning. ”(Godhemsberget, Majorna)
  • ”Nu fick man se hur frisen växte fram. Ivar Johnson högg direkt fram ur det gula teglet vishetens gudinna i stort format som får frisen att se levande ut och är en hyllning åt vishet och kunskap.” (Karl Johansskolan, Majorna)
  • ”I det ursprungliga förslaget från arkitektfirman var det lite tegel i nybyggnationen. Men efter många diskussioner har mer av tegelkänslan bevarats. Det bland annat genom att den gamla ytterväggen i gult tegel finns kvar på flera ställen. Inredningen kommer att inspireras av tegelfärger.” (Stadsbiblioteket)

Ja, så blev det då gult tegel igen! Visserligen har tegel har använts i urminnes tider. Redan flera tusen år före vår tideräkning användes lera som soltorkats i rektangulära stycken som husmaterial i Främre Asien och i det egeiska området. I Sverige har tegelslagning förekommit sedan medeltiden och tegelbruken spreds över landet i takt med de större byggnationerna.

När en kyrka eller borg skulle byggas anlade man helt enkelt en tegelugn i närheten. Leran bröts ur lokala lergropar, som finns över hela landet, så råmaterialet var enkelt att få tag på.

När det gäller Sverige anlades på 1600-talet mängder av tegelbruk i Mälardalen där gods och herrgårdar uppfördes. När godsen stod färdiga fortsatte godsherrarna att utnyttja bruken för att sälja tegel till städerna.

Gulbrända leror blev populära eftersom de ansågs ge ett klimattåligt tegel. Med den industriella tegeltillverkningen kom åter det röda teglet på modet. Ibland blandade man in gula tegelskift för att få en mönsterverkan på enkelt sätt.

När så stenstädernas tid bröt in vid 1800-talets mitt fick tegelbruken sin stora renässans. De stora stenhuskvarteren i växande städer som till exempel Malmö, Lund, Helsingborg, Göteborg, Norrköping och Stockholm slukade massor av tegel. Bara i Skåne fanns vid sekelskiftet drygt 100 tegelbruk. 

I takt med att nya skivmaterial introducerades i 1950-talets fasader, minskade efterfrågan på fasadtegel. Tegelindustrin svarade med att rationalisera och många bruk lades ner, särskilt under 1960 och 1970-talen. Urvalet begränsades samtidigt i takt med nedläggningarna. Idag återstår några få.

Stadsmuseum i Göteborg – f d Ostindiska Kompaniet/Wiki