Hoppa till innehåll
Meny
JAVANEN
  • Välkommen till min blogg
  • Logga in
  • Varför Javanen?
  • Om mig
  • Min profil
JAVANEN
9 november, 20203 januari, 2021

Rött är sött, blått är flott, grönt är skönt … och gult är fult?


Liksom i många andra städer ökade befolkningen i Göteborg starkt från 1800-talets mitt och en stor bostadsbrist uppstod, särskilt bland stadens arbetarfamiljer. Bostadsbrist av samma art förekom i många andra orter men i Göteborg gav den upphov till en unik hustyp, landshövdingehuset. En rad områden med landshövdingehus i varierande stilar tillkom under åren 1875–1945. Detta är det mest säregna inslaget i hela Göteborgs bebyggelse.  Men stora delar av vår stad slukades av elden. Många gånger och det kom påbud att vi skulle bygga hus i sten! Trähusbebyggelsen var ändå det mest förekommande. Med tanke på befolkningens ekonomi var det inte så konstigt. Endast de rika borgarna hade råd att bygga i sten. Sent omsider blir även kyrkorna byggda i sten och puts.

Handelsmän och köpmän med mindre tomter byggde tvåvåningshus – jämfört med de mer påkostade i tre våningar vid till exempel Hamngatorna och Kungsgatan. 

Stadens myndigheter och Kronan föregick med gott exempel och uppförde vid 1700-talets mitt flera hus av sten. Det var bl a ett nytt stadshus och kommendantens hus vid Stora Torget. Inom Kronhuskvarteret ersattes fortifikationens och artilleriets nerbrunna kontor och verkstäder med stenbyggnader. Det första Sahlgrenska sjukhuset som tillkom 1782 byggdes också i sten. 

Det största stenhusprojektet var dock Ostindiska Kompaniets byggnad som uppfördes cirka 1750–62. Den upptog ett helt kvarter och blev med sin monumentala fasad ett dominerande inslag vid Stora Hamnen.  Bland de privatpersoner som byggde stenhus märks några av de mest förmögna köpmännen bl a Niclas och Jacob Sahlgren samt John Hall. Det förnämsta var Jacob Sahlgrens hus öster om Ostindiska Kompaniets hus. 

Stenhusen uppfördes således i två eller tre våningar med branta tegeltäckta tak. Fasaderna utgjordes av gult importerat tegel eller putsades med en stram utformning. 

Det är här något typiskt för Göteborg dyker upp; Gult fasadtegel! 

De få stenhusen som tillkommer på1700-talet hade ofta fasader av gult tegel. Detta har senare återkommit i varierande former under olika perioder t ex 1850–70 då gult tegel användes till många offentliga byggnader och på 1940-talet under ”Folkhemmets” byggnadsepok när flerbostadshus med gula tegelfasader var vanliga. 

Det gula teglet är således ett särtecken för Göteborg, importerat bland annat från Skåne. Varför just gult, kan man fråga sig? Det fanns inga tegelbruk i anslutning till Göteborg – är det av födseln och ohejdad vana?

Jag har listat ett antal exempel på byggnader eller beskrivningar som just anger gult tegel;

  • ”Ostindiska Kompaniets hus, Sahlgrenska huset och kyrkans torn bildar med sina gula tegelfasader en sammanhållen miljö, typisk för Göteborg.”
  • ”Torgrummets östra sida upptas av Östra Hamngatans träd och ”Thulehusets” 1930-talsfasad utförd i gult tegel. 
  • ”Domkyrkan med omgivande planteringar är ett markant inslag i södra delen. Kyrkan som invigdes 1815 är byggd i den för tiden typiska nyklassicistiska stilen och utförd med fasader av gult tegel, detaljer av sandsten och kopparklädd tornhuv. ”
  • ”Stråket mellan Slussplatsen och Kungsportsplatsen upptas av tätt bebyggda kvarter som domineras av f d bostadshus i 3 våningar. De flesta har fasader av gult tegel men det förekommer också putsfasader och kombinationer med puts och tegel.”
  • ”I stråket ingår f d Sahlgrenska sjukhuset (Sociala huset), Gamla Latin, Engelska kyrkan och Fiskhallen. De är uppförda 1850–75 som påkostade allmänna byggnader och har gula tegelfasader präglade av nyromansk eller nygotisk stil.”
  • ”Kapellet har fasader av gult tegel och plåtklädd kupol. Arkitekturen har moriska stildrag som bl a återfinns i entréns och fönstrens bågform. Begravningsplatsen omges av dekorativt utformat järnstaket. ” (Mosaiska begravningsplatsen)
  • ”Fasaderna är av gult tegel med detaljer av granit. Exteriören som främst präglas av 1920-talsklassicism har en sparsam dekor bl a kring entrépartierna.” (F d Västgötabanans station)
  • ”Fasaderna är av gult tegel och har enkel utsmyckning i form av hörnkedjor och taklist med tandsnitt. Det skiffertäckta taket är brutet med utsvängt nedre fall och omsorgsfullt utformade takkupor. ” (Posthuset)
  • ”Byggnaden är ett hörnhus av sten i 6 våningar. Det har fasader av gult tegel samt indragen takvåning klädd med kopparplåt. ” (GP-huset)
  • ”Fasaderna är av gult tegel med enstaka klassicistiska detaljer. Mittdelens bottenvåning har tre breda genomgående portar som visar den ursprungliga funktionen. ”(F d Hedens brandstation)
  • ”Fasaderna är av gult tegel med enstaka klassicistiska detaljer. Mittdelens bottenvåning har tre breda genomgående portar som visar den ursprungliga funktionen. ”(F d Hedens brandstation)
  • ”Byggnaden är uppförd i 4 våningar och har fasader av gult tegel. ”(F d Praktiska mellanskolor)
  • ”Byggnaden är uppförd i 4 våningar och har fasader av gult tegel. ”(F d Praktiska mellanskolor)
  • ”Fasaderna är klädda med ljusgult tegel och utsmyckade med mönstermurning bl a i listverk och omfattningar kring dörrar och fönster. ”(F d Götabergsskolan)
  • ”Fasaderna är klädda med ljusgult tegel och utsmyckade med mönstermurning bl a i listverk och omfattningar kring dörrar och fönster. ”(F d Götabergsskolan)
  • ”Fasaderna är klädda med ljusgult tegel och utsmyckade med mönstermurning bl a i listverk och omfattningar kring dörrar och fönster. ”(F d Götabergsskolan)
  • ”Fasaderna är klädda med ljusgult tegel och utsmyckade med mönstermurning bl a i listverk och omfattningar kring dörrar och fönster. ”(F d Götabergsskolan)
  • ”Byggnadskomplexet har en entré- och restaurangdel längs Kungsportsavenyn. Den är i 3 våningar med flackt tak och fasader av gult tegel. ” (Hotel Park Avenyn Elite)
  • ”Byggnadskomplexets äldre del är i 4 respektive 2 våningar och har flacka sadeltak. Fasaderna är av gult tegel med enstaka dekorativa detaljer.” (F d Flickläroverket)
  • ”Fasaderna murades av gult handslaget tegel och dekoren utfördes i tegel eller natursten. Taket täcktes med skiffer och skorstenarna kläddes med koppar.” (Buråsskolan)
  • ”De tre sammanbundna husen är i 2–3 våningar med brutna tak och gula fasader som har dekorativa inslag av rött tegel.” (Holtermanska sjukhuset)
  • ”De två fastigheterna har en samkomponerad fasad av gult tegel. Mittpartiet och hörnen betonas med tornuppbyggnader och på mittpartiet står namnet Linneaborg. ”(Linnégatan 5-7)
  • ”Linnégatan 1/Andra Långgatan 2 Byggnaden är i 3 våningar och har gula tegelfasader som är symmetriskt indelade.”
  • ”Byggnadernas fasader kläddes med gult tegel och kalksten i olika kombinationer.” (Folkets Hus)
  • ”Fabriken ritades av L Enders. Fasaderna utfördes i gult ”Skrombergategel” och försågs med tätt sittande höga fönster som gav god belysning i de stora arbetssalarna.” (Wettersgrens)
  • ”Fjärde Långgatan 20 och 28 (kv 34:25 och 713:1) ritades av arkitekten N Olsson 1929. De har båda fasader av gult tegel med dekorativa detaljer i 1920-talsklassicism. ”
  • ”Gatufasaderna är av gult tegel med enstaka detaljer av puts eller granit. ”(Rosengatan)
  • ”Byggnaden har fasader av gult tegel och putsade detaljer. Huvudfasaderna är symmetriskt komponerade med eleganta rundbågade fönster och starkt betonade entrépartier. ”(Hagabadet)
  • ”Gatuhuset har brant tak med uppbyggt mittparti och sidotorn. Fasaden är av gult tegel med mönstermurning och domineras av en rad höga välvda fönster.”(Frälsningsarmén, Haga)
  • ”De ursprungliga sjukhusbyggnaderna har fasader av gult tegel med sparsam dekor, bl a fönsteromfattningar. ”(Konstepidemin)
  • ”Kvarteret på berget nordligaste del står i fem våningar och uppfördes under slutet av 1950-talet i gult tegel med en regelbunden fönstersättning. ”(Godhemsberget, Majorna)
  • ”Nu fick man se hur frisen växte fram. Ivar Johnson högg direkt fram ur det gula teglet vishetens gudinna i stort format som får frisen att se levande ut och är en hyllning åt vishet och kunskap.” (Karl Johansskolan, Majorna)
  • ”I det ursprungliga förslaget från arkitektfirman var det lite tegel i nybyggnationen. Men efter många diskussioner har mer av tegelkänslan bevarats. Det bland annat genom att den gamla ytterväggen i gult tegel finns kvar på flera ställen. Inredningen kommer att inspireras av tegelfärger.” (Stadsbiblioteket)

Ja, så blev det då gult tegel igen! Visserligen har tegel har använts i urminnes tider. Redan flera tusen år före vår tideräkning användes lera som soltorkats i rektangulära stycken som husmaterial i Främre Asien och i det egeiska området. I Sverige har tegelslagning förekommit sedan medeltiden och tegelbruken spreds över landet i takt med de större byggnationerna.

När en kyrka eller borg skulle byggas anlade man helt enkelt en tegelugn i närheten. Leran bröts ur lokala lergropar, som finns över hela landet, så råmaterialet var enkelt att få tag på.

När det gäller Sverige anlades på 1600-talet mängder av tegelbruk i Mälardalen där gods och herrgårdar uppfördes. När godsen stod färdiga fortsatte godsherrarna att utnyttja bruken för att sälja tegel till städerna.

Gulbrända leror blev populära eftersom de ansågs ge ett klimattåligt tegel. Med den industriella tegeltillverkningen kom åter det röda teglet på modet. Ibland blandade man in gula tegelskift för att få en mönsterverkan på enkelt sätt.

När så stenstädernas tid bröt in vid 1800-talets mitt fick tegelbruken sin stora renässans. De stora stenhuskvarteren i växande städer som till exempel Malmö, Lund, Helsingborg, Göteborg, Norrköping och Stockholm slukade massor av tegel. Bara i Skåne fanns vid sekelskiftet drygt 100 tegelbruk. 

I takt med att nya skivmaterial introducerades i 1950-talets fasader, minskade efterfrågan på fasadtegel. Tegelindustrin svarade med att rationalisera och många bruk lades ner, särskilt under 1960 och 1970-talen. Urvalet begränsades samtidigt i takt med nedläggningarna. Idag återstår några få.

  • Kulturhistoriskt värdefull bebyggelse i Göteborg,
  • Moderna murverk, Tomas Gustavsson 
  • www.warne.se/docs/Hundra_skolan_98-105.pdf
  • Ur Byggnadskultur nr 1/1996
Stadsmuseum i Göteborg – f d Ostindiska Kompaniet/Wiki

februari 2023
S M T O T F L
 1234
567891011
12131415161718
19202122232425
262728  
« jan    

Populära inlägg och sidor

  • Café Paley … och Domus!
  • Göteborg - några minnesbilder i färg och doft!
  • Tick-tack ...
  • Järnvågen och torget - Göteborg
  • Ingemar Johansson - The Champ från Göteborg
  • Det gamla gästgiveriet i Steken, Agnesberg nära Gårdsten!
  • Kungstorget och Ölhallen 7:an
  • Den obekväme entreprenören Pelle Ahl – ett handelssnille i Göteborg
  • Från Stadsgränsen till Röda Sten - Klippan…
  • Om John Hall Jr:s tragiska slut ...

Kategorier

  • Ångermanland
  • Arbete
  • Bohuslän
  • Boktips!
  • Brev
  • Carl Gustav Ekeberg
  • Ett foto berättar
  • Familj, relationer
  • Glas
  • Göteborg
  • Hur blev det här?
  • Italien
  • Loppisfynd
  • Målning
  • Mat
  • Nias
  • Ord att minnas
  • Philandor Javanen Pehr
  • Porslin
  • SOIC
  • Sörmland – Åkers Styckebruk
  • Sverige 1700-talet
  • Uppland – Altomta gård

Meta

  • Logga in
  • Flöde för inlägg
  • Flöde för kommentarer
  • WordPress.org

Arkiv

  • februari 2023
  • januari 2023
  • december 2022
  • november 2022
  • oktober 2022
  • september 2022
  • augusti 2022
  • juli 2022
  • juni 2022
  • maj 2022
  • april 2022
  • mars 2022
  • februari 2022
  • januari 2022
  • december 2021
  • november 2021
  • oktober 2021
  • september 2021
  • augusti 2021
  • juli 2021
  • juni 2021
  • maj 2021
  • april 2021
  • mars 2021
  • februari 2021
  • januari 2021
  • december 2020
  • november 2020
  • oktober 2020
  • september 2020
  • augusti 2020
  • juli 2020
  • juni 2020
  • maj 2020
  • april 2020
  • mars 2020
  • februari 2020
  • januari 2020
  • december 2019
  • november 2019
  • oktober 2019
  • september 2019
  • augusti 2019
  • juli 2019
  • april 2019
  • februari 2019
  • januari 2019
  • december 2018
  • november 2018
  • oktober 2018
  • september 2018
  • augusti 2018
  • juli 2018
  • juni 2018
  • maj 2018
  • april 2018
  • mars 2018
  • februari 2018
  • januari 2018
  • december 2017
  • november 2017
  • oktober 2017
  • september 2017
  • juni 2017
  • maj 2017
  • april 2017
  • mars 2017
  • februari 2017
  • januari 2017
  • december 2016
  • november 2016
  • oktober 2016
  • september 2016
  • augusti 2016
  • juni 2016
  • maj 2016
  • april 2016
  • mars 2016
  • februari 2016
  • augusti 2015
  • juli 2015
  • juni 2015
  • maj 2015
  • april 2015
  • Ångermanland
  • Arbete
  • Bohuslän
  • Boktips!
  • Brev
  • Carl Gustav Ekeberg
  • Ett foto berättar
  • Familj, relationer
  • Glas
  • Göteborg
  • Hur blev det här?
  • Italien
  • Loppisfynd
  • Målning
  • Mat
  • Nias
  • Ord att minnas
  • Philandor Javanen Pehr
  • Porslin
  • SOIC
  • Sörmland – Åkers Styckebruk
  • Sverige 1700-talet
  • Uppland – Altomta gård
©2023 JAVANEN | Drivs med WordPress och Superb Themes!
 

Laddar in kommentarer …