Om soldattorp – ett boktips!
I serien Historien om Sverige, del 7 – får vi bl a se hur systemet med soldattorpen byggdes upp. Ett system som introducerades på 1680-talet och syftet var att ständigt ha tillgång till knektar/fotsoldater. Enligt det nya systemet indelades de svenska gårdarna (rotebönder) i grupper (rotar), som var och en höll en soldat i beredskap. Det var också vanligt att söner till en soldat tog värvning. Som motprestation fick rotebönderna befrielse från utskrivning till militärtjänst för sig själv, en dräng och en av bondens pojkar. Om rotebonden inte lyckades rekrytera en ny soldat kunde han i värsta fall tvingas att själv dra ut i fält. Under fredstid arbetade soldaten på gårdarna som de andra torparna.
Detta påminde mig om att jag hösten 2023 inhandlades en bok som beskriver just soldattorpen, skriven av Kristina Berglund, som tidigare var ägare till soldattorp i Uppland, i nära anslutning till Altomta gård.
Kulturbilder presentar boken under december 2016 enligt nedan.
Soldattorp i Uppland. Soldatfamiljernas hus och levnadsvillkor
”Hur såg soldattorpen i Uppland ut och hur var levnadsvillkoren för alla soldatfamiljer under indelningsverkets drygt två hundra år? Att anmäla sig till soldattjänst var för många fattiga pojkar ett sätt att få bostad med lite mark för odling varigenom de kunde gifta sig och försörja en familj. Soldattorpen på endast ca 35 kvm byggdes enligt traktens tradition. De hade inte sällan stora brister och skilde sig avsevärt från de prydliga torp vi idag ser på landsbygden.
I denna bok beskrivs soldattorpen som byggnader och boplats samt livet på torpen på grundval av många tusen syneprotokoll och soldatkontrakt som finns på Krigsarkivet. Boken innehåller också goda exempel på hur torphistoria kan levandegöras och hur torpmiljöer kan användas, samtidigt som det kulturhistoriska värdet bevaras.
Boken vänder sig till torpägare, ättlingar till indelta soldater, släktforskare, hembygdsföreningar, myndigheter och övriga intresserade. Författaren är arkitekt och har lång yrkeserfarenhet av samhällsplanering i kommuner rika på kulturmiljöer, bl.a. som stadsarkitekt i Vallentuna kommun.”
Så lyder presentationen på bokens hemsida. Kristina Berglund har skrivit en riktigt trevlig och upplysande bok om soldattorp i Uppland. Läsarna får veta att riksdagen år 1544 beslutade att en nationell armé skulle bildas för att minska behovet av dyra legosoldater. Gustav II Adolf utvecklade det äldre indelningsverket medan Karl XI fullföljde idén med rotar och utvecklade det yngre indelningsverket. År 1683 togs beslut om att bilda det indelningsverk som sedan bestod i 200 år.
Varje landskap blev skyldigt att hålla ett infanteriregemente på 1200 man som skulle vara redo att gå ut i krig. Landskapen indelades i rotar och i Uppland var indelningsverket med dess rotar upprättat 1683.
Soldaterna instruerades att vara skötsamma, snygga och propra. Det var lika viktigt som att vara förberedd för tjänst. En god hustru var också en viktig ingrediens i soldatens liv.
”En duglig och arbetsam soldathustru var en nödvändig förutsättning för att indelningsverkets idé med torp och mark som ersättning till soldaten skulle fungera. För att i någon mån säkerställa att den blivande hustrun uppfyllde kraven måste soldaten före lysningen få skriftligt samtycke till giftermålet av kompanibefälhavaren. Denne fick inte vägra samtycke ”då qwinnan är af ärligt namn och godt rykte”. En praktisk lösning var ibland att den tillträdande soldaten gifte sig med änkan efter den förre soldaten.”.
Soldatlivet var hårt. Om soldaten dog tvingades hustrun och barnen att flytta och söka bostad och försörjning på annat håll. I två av socknarna i Uppland var de flesta soldaterna mellan 18-24 år. I Films socken fick soldaterna i genomsnitt 4,7 barn per familj. I Danmarks socken hade 30 procent av familjerna fem barn eller fler. Många soldater avled i krig eller farsoter.
I Kristina Berglunds bok tar vi del av dessa soldaters öden genom att få inblick i deras livsstil. I boken finns ett stort antal bilder på soldattorp och beskrivningar av hur soldaterna tillbringade sin vardag. Vi läser om hur torpen var inredda, vad soldatfamiljerna åt och odlade. Många hade ibland långt att gå för att hämta vatten och vattnet var tungt att bära.
Boken påminner eftervärlden om hur soldatfamiljerna levde sina liv.
Soldattorp i Uppland. Soldatfamiljernas hus och levnadsvillkor, arkitekt Kristina Berglund, 2011.
ISBN-978-91-86145-14-9