I en artikel från Göteborgs universitet (2019) läser jag att sydvästra Sveriges mest välbevarade hällmålning nu har daterats – den är från sen stenålder. Med hjälp av ny teknik har forskare vid Göteborgs universitet lyckats blottlägga flera tidigare okända motiv som inte längre är synliga för ögat. Motiv som ger ytterligare bevis för den långväga sjöfart som stenålderns maritima jägare ägnade sig åt.
Jag var där och tittade på målningen många gånger efter den dag, under 1974, då en sextonårig pojke som var på jakt efter hackspettar snubblat över en målning på klipphällen! Det blev en sensation, då kände man bara till en handfull hällmålningar i Norrland.
………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………
Sydvästra Sveriges mest välbevarade hällmålning har nu daterats – den är från sen stenålder. Med hjälp av ny teknik har forskare vid Göteborgs universitet lyckats blottlägga flera tidigare okända motiv som inte längre är synliga för ögat. Motiv som ger ytterligare bevis för den långväga sjöfart som stenålderns maritima jägare ägnade sig åt.
Viktigast av de nyupptäckta motiven är flera båtar med älghuvuden i fronten. Det är första gången älghuvudbåtar dokumenterats i södra eller västra Skandinavien.
I Torslanda på ön Hisingen och knappt en och en halv mil från centrala Göteborg, finns den mest välbevarade och komplexa förhistoriska hällmålningen i sydvästra Sverige.
Arkeologen Bettina Schulz Paulsson fick idén att testa de metoder hon använt sig av för ett projekt om megalitkonst i Europa på hällmålningen i Tumlehed. Hon har bland annat kartlagt megalitgravarnas ursprung och hur de spred sig över Europa.
– Jag ville testa metoden för mitt senaste projekt på en plats i närområdet och det slutade med att vi fick fram spektakulära resultat, säger hon.
Ny teknik skriver om förhistorien
Vad vi vet om förhistorien har de senaste åren genomgått en förändring tack vare den allt mer avancerade tekniska utvecklingen. Idag finns nya tekniker för att dokumentera och förtydliga, men också analysera, exempelvis flera tusen år gamla hällmålningar.
Med hjälp av den nya tekniken har hällmålningen i Tumlehed för första gången kunnat dateras och klassificeras kulturellt. Den är från sen stenålder och målades någon gång mellan 4200 – 2500 år före vår tideräkning, av långväga gäster som kommit med sina båtar till västkusten för att jaga säl och val.
Många tidigare okända motiv hittades och viktigast av dessa var bilder av båtar med älghuvuden – motiv som tidigare bara upptäckts i Finland, Ryssland samt i nordöstra Norge och norra Sverige.
– De här resultaten bekräftade mina teorier om sjöfarten på stenåldern, säger Bettina Schulz Paulsson.
Samma bildprogram som NASA
De nya tekniker som användes på Tumlehedmålningen var bland annat bildprogrammet Dstretch, som ursprungligen utvecklades av NASA och mer och mer används i hällristningsforskningen. Detta användes för att synliggöra symboler som inte längre är synliga för ögat.
Med hjälp av PXRF, en bärbar röntgenfluorescensteknik, bestämdes den elementära kemiska sammansättningen av pigment i de olika motiven. Dessa gav forskarna data som avslöjade att olika färger använts för några av motiven och visar att hällmålningen gjorts vid åtminstone två olika tillfällen.
En student, Fredrik Frykman Markurth, var också med i projektet och gjorde initiala PXRF-mätningar.
– Studien är ett samarbete mellan väletablerade forskare och en student, och är ett bra exempel på forskningsdriven undervisning, säger Christian Isendahl, universitetslektor i arkeologi.
Båtar med älgar i fronten
De allra viktigaste resultaten från utredningen var de nya motiv som framträdde och som visar båtar med älghuvuden i fronten.
– Älgbåtarna är ofta förknippade med jakt- och fiskescener och motiven i Tumlehed tolkar vi som tre älghuvudbåtar förknippade med en liten val, en säl och fyra fiskar, säger Bettina Schulz Paulsson.
Tumlehedmålningen indikerar liknande sjöfartsresor under stenåldern som kulturellt är kopplade till befolkningar i östra och norra Fennoskandia, som omfattar området Norge, Sverige, Finland, Kolahalvön och ryska Karelen.
– Hjort, ren och älg visas ofta i Fennoskandisk bergskonst. Dessa arter var viktiga jaktbyten men kan också ha haft viktiga symboliska och spirituella roller, säger Bettina Schulz Paulsson.
(källa/foto: Elk Heads at Sea: Maritime Hunters and Long‐Distance Boat Journeys in Late Stone Age Fennoscandia, Oxford Journal of Archaeology/ Bettina Schultz Paulsson)