I Nordiska museets och Skansens årsbok 1956 skriver Bo Lagercrantz (1918 – 1993) att det är märkligt att Ostindiska Kompaniet som var ett färgstarkt företag intar en undanskjuten plats i den historiska litteraturen. Några få publiceringar nämns.
Han skriver vidare att man har hänvisat till brist på forskningsmaterial, men att det helt säkert finns ytterligare att hämta i privata arkiv som skapats av intressenter i den ostindiska handeln. I detta sammanhang nämns det s k Godegårdsarkivet som sedan 1952 förvarats i Nordiska museet. Ett arkiv som till största del bildats av Jean Abraham Grill som köpte Godegård 1775, några år efter sin återkomst från Kina där han vistats i åtta år.
Jag blev nyfiken på Godegård och finner följande bland Mats Lomans Biografiska anteckningar:
Godegård, herrgård och före detta järnbruk i Godegårds socken, Motala kommun, Östergötland (Östergötlands län).
I trakten har bergsbruk bedrivits sedan medeltiden. Louis De Geer förvärvade och utvidgade ett redan befintligt järnbruk i mitten av 1600-talet, samt tog in valloner till trakten. Efter De Geers död ärvdes bruket av dennes yngste son, Jean De Geer. Efter en brand 1719 uppfördes den nuvarande huvudbyggnaden av reveterat timmer i två våningar under säteritak; den stod färdig 1725.
1775 övergick hela egendomen genom köp till köpmannen och direktören i Svenska Ostindiska Kompaniet Johan (Jean) Abraham Grill (1736 – 1792), tidigare superkargör i Ostindiska kompaniet, ej att förväxla med farbrodern Johan Abraham Grill (1719 – 1799).
Under Grills ledning skedde en upprustning av järnbruket samtidigt som herrgården moderniserades. 1785-92 anlades en engelsk park, ritad av F M Piper. I samband med detta tillkom bland annat en rad lusthus i kinesiserande stil, av dessa återstår idag endast den kinesiska paviljongen på Lustigkulle, som Posten avbildade och utgav i serien Våra Lusthus den 16 maj 2003.
I huvudbyggnaden finns flera rumsinredningar från 1700-talet, bland annat ett par målade tak från byggnadstiden, samt ett rum med kinesiska målningar på papper. De båda kvadratiska tvåvåningsflyglarna av reveterat timmer uppfördes troligen på 1770-talet.
Från själva järnbruket finns ett flertal byggnader från 1700- och 1800-talen bevarade. 1896 lades Godegårds bruk ned, egendomen innehades dock av familjen Grill ända fram till 1980. Godegård byggnadsminnesförklarades 1977. Det så kallade Godegårdsarkivet, som bland annat innehåller Jean Abraham Grills brev och räkenskaper, finns på Nordiska museet i Stockholm.