Hoppa till innehåll
Meny
JAVANEN
  • Välkommen till min blogg
  • Logga in
  • Varför Javanen?
  • Om mig
  • Min profil
JAVANEN
2 maj, 20163 januari, 2021

I jakten på min historia


Megalit, Nias omkr 1915
Megalit, Nias omkr 1915

Det var en gång en prinsessa från Kina. Hon blev av någon anledning utstött från sin fars rike och flydde med ett skepp. Efter ett oväder på havet förliser hon på ön Nias, nära en flodmynning. När hon kommer upp på stranden med sin besättning går de längs floden på jakt efter invånare. Men de hittar inte några. Då beslutar prinsessan att de ska slå läger inom synhåll från kusten, ifall det en dag skulle passera ett annat skepp kan de signalera och förhoppningsvis bli räddade. En dag kommer det äntligen ett skepp, också det från Kina. Detta nya skepp lägger till vid stranden, men männen på skeppet kommer nu för att plundra öborna på mat och värdefulla saker. I sin kamp att överleva börjar männen, som en gång blivit strandsatta, att strida mot männen som kommit för att plundra dem.

De båda lägren förlorar män i en blodig och förödande strid och inser till slut att det måste till en vapenvila för att skarorna ska kunna enas. Prinsessan blir överlycklig och frågar efter den kinesiske befälhavarens namn, vilket är Mo. Hennes eget namn är Go och så skapas den första byn på ön Nias – Gomo. Nias ligger väster om Sumatra. Och en av legenderna säger att öns första by skapades så.

Många är de som genom åren sökt något värdefullt i naturen att göra affär av, men det fanns inget guld på Nias, inte heller kryddor eller andra mineraler. Istället blomstrade slavhandeln. De fångar som togs i de ständiga fejderna stammar emellan såldes som slavar över hela malajvärlden, detta var före kolonialtiden – och slavar kom till bland annat Aceh, en provins i norra delen av Sumatra. Senare blev ju också holländare inblandade. Hela norra delen av ön Nias avfolkades under 1800-talet och ön blev känt för sina slavar. Européerna var inte så intresserade av den otillgängliga ön i havet med sina oberäkneliga invånare, inte minst för att de även var kända som huvudjägare.

På bilden ovan ser vi en megalit – rikt dekorerad. En viktig del av kulturen i denna lilla ön utanför västra kust Sumatra , Indonesien. Det fanns också stenstatyer, stenplatser för hövdingar, stenbord där rättvisan skulle skipas och stenpelare – högar av sten som byns män hoppade över under firande. Ett slags mandomsprov?

Megaliterna tjänade till att fira höga personligheter och försäkra deras plats bland sina förfäder i livet efter detta. När en sådan sten transporterades och uppfördes festades enligt gamla ritualer. Det lär ha tagit 525 personer att under tre dagar att resa denna sten i byn Bawemataloeo.

Här har jag mina rötter. Härifrån kom min anfader.


februari 2023
S M T O T F L
 1234
567891011
12131415161718
19202122232425
262728  
« jan    

Populära inlägg och sidor

  • Café Paley … och Domus!
  • Göteborg - några minnesbilder i färg och doft!
  • Tick-tack ...
  • Järnvågen och torget - Göteborg
  • Ingemar Johansson - The Champ från Göteborg
  • Det gamla gästgiveriet i Steken, Agnesberg nära Gårdsten!
  • Kungstorget och Ölhallen 7:an
  • Den obekväme entreprenören Pelle Ahl – ett handelssnille i Göteborg
  • Från Stadsgränsen till Röda Sten - Klippan…
  • Om John Hall Jr:s tragiska slut ...

Kategorier

  • Ångermanland
  • Arbete
  • Bohuslän
  • Boktips!
  • Brev
  • Carl Gustav Ekeberg
  • Ett foto berättar
  • Familj, relationer
  • Glas
  • Göteborg
  • Hur blev det här?
  • Italien
  • Loppisfynd
  • Målning
  • Mat
  • Nias
  • Ord att minnas
  • Philandor Javanen Pehr
  • Porslin
  • SOIC
  • Sörmland – Åkers Styckebruk
  • Sverige 1700-talet
  • Uppland – Altomta gård

Meta

  • Logga in
  • Flöde för inlägg
  • Flöde för kommentarer
  • WordPress.org

Arkiv

  • februari 2023
  • januari 2023
  • december 2022
  • november 2022
  • oktober 2022
  • september 2022
  • augusti 2022
  • juli 2022
  • juni 2022
  • maj 2022
  • april 2022
  • mars 2022
  • februari 2022
  • januari 2022
  • december 2021
  • november 2021
  • oktober 2021
  • september 2021
  • augusti 2021
  • juli 2021
  • juni 2021
  • maj 2021
  • april 2021
  • mars 2021
  • februari 2021
  • januari 2021
  • december 2020
  • november 2020
  • oktober 2020
  • september 2020
  • augusti 2020
  • juli 2020
  • juni 2020
  • maj 2020
  • april 2020
  • mars 2020
  • februari 2020
  • januari 2020
  • december 2019
  • november 2019
  • oktober 2019
  • september 2019
  • augusti 2019
  • juli 2019
  • april 2019
  • februari 2019
  • januari 2019
  • december 2018
  • november 2018
  • oktober 2018
  • september 2018
  • augusti 2018
  • juli 2018
  • juni 2018
  • maj 2018
  • april 2018
  • mars 2018
  • februari 2018
  • januari 2018
  • december 2017
  • november 2017
  • oktober 2017
  • september 2017
  • juni 2017
  • maj 2017
  • april 2017
  • mars 2017
  • februari 2017
  • januari 2017
  • december 2016
  • november 2016
  • oktober 2016
  • september 2016
  • augusti 2016
  • juni 2016
  • maj 2016
  • april 2016
  • mars 2016
  • februari 2016
  • augusti 2015
  • juli 2015
  • juni 2015
  • maj 2015
  • april 2015
  • Ångermanland
  • Arbete
  • Bohuslän
  • Boktips!
  • Brev
  • Carl Gustav Ekeberg
  • Ett foto berättar
  • Familj, relationer
  • Glas
  • Göteborg
  • Hur blev det här?
  • Italien
  • Loppisfynd
  • Målning
  • Mat
  • Nias
  • Ord att minnas
  • Philandor Javanen Pehr
  • Porslin
  • SOIC
  • Sörmland – Åkers Styckebruk
  • Sverige 1700-talet
  • Uppland – Altomta gård
©2023 JAVANEN | Drivs med WordPress och Superb Themes!
 

Laddar in kommentarer …