På sommarkurs vid Fridhems Folkhögskola – en uppgift att beskriva karaktärer:
- Kvinnan för muggen till munnen och smuttar på kaffet
– Jag är lågalt och låghalt konstaterar hon inför sina kurskamrater. Den blekt rödrutiga blusen guppar åt hennes eget skämt. Göteborgska! Ena handen far reflexmässigt genom det kortklippta håret, och inte ett hårstrå rör sig. Virvlarna ligger där dom ligger. Rester av maskara ligger som puder på kinderna som om hon skrattat mycket under dagen. Kanske sjungit så det ryker? – Nej, jag gillar 60-talsmusik … fast engelskan är jobbig förstås. Hon nynnar plötsligt ”Put another Nickel in, music, music, music…” är det inte nickelodeon det heter egentligen, frågar hon rakt uti luften. Men får inget svar. – Nej, nu ska jag ta min disk och gå in. Handen far åter genom håret. – Förresten, tycker jag att jag känner dej, é du från Göteborg?
- Hennes skira band i knytblusen fladdrar i vinden. De svarta höga midjebyxorna böljar sig kring hennes långa, slanka ben. Det mörka håret gör hennes vit som parian, hennes ögon inramas av svarta, trendiga glasögonbågar. Hon böjer sig sensuellt fram över kamerastativet som hon riktat mot en kraftig trädstam. Går fram mot trädet och ställer sig med ryggen mot objektivet medan hon febrilt skakar på huvudet och de uppsträckta händerna. Lång rak kropp mot en kraftfull stam. Ett brett guldglittrande armband samsas med rader av vita pärlor kring höger handled. De märks mer där. En kille med ”personal” på T-shirtens rygg drar ett extra varv förbi henne med en skottkärra. Ovanför deras huvud hörs skogsduvorna kuttra.
- Han rotar i bagageutrymmet efter rena handdukar. Hans blanka van – av märket Honda – är nytvättad och han börjar omsorgsfullt torka alla delar som om det vore en nybadad baby! Hans makro-baby i blått. Den vita sportskjortan hänger välfylld ovanför bältet. Han vänder sig om och ler: – Vad gör du, skrattar han fram. Glasögonen sitter skevt över hans blanka näsa. Bilnycklarna skramlar i vänsterhanden vars ringfinger bär en slät guldring. Fyra millimeter. – Kan du gissa hur gammal jag är då, frågar han och svarar i samma andetag: Jag är född tjugoåtta. Idag är jag lat och tvättar henne på macken. Annars gör jag det hemma! För ett ögonblick liknar han Ingvar Kamprad. – Nu ska jag hem så du får flytta på dig. Går du kurs på Fridhem?
- Med stadiga kliv äntrar hon rummet. I gympadojor och bylsiga träningsbyxor. Hästsvansen följer med viss svårighet hennes tvära kast med huvudet. Rättar till axelremsväskan och tittar mot disken. Ingen personal. Vankar av och an i lokalen – mellan hyllorna ”Intim” och Värk/feber”. Frågar något ohörbart och bestämmer sig för värktabletter. Med snabba steg lämnar hon lokalen.
- ”Farmartjänst” står det med stora bokstäver på overallens ryggparti. En mundering som ingen kan undgå att lägga märke till. Neongula fält på mörkblå botten. Fickorna buktar ut efter år av verktygsförvaring. Han dinglar med solglasögonen och ler som om han hela tiden vetat om att han är observerad. Solblekt hår står i kontrast till hans brunbrända ansikte och till hälften bruna hals. Generat skrattar han i sitt sökande efter värktabletter, berättar högt att han arbetar ”med allt”. – Jag röjer, rensar och renoverar. Bemanningsföretag, ser du … och pekar på loggan på bröstet. Vi finns i hela Sverige, Landskrona och hela Skåne. Hej då, ropar han medan ID-brickan svänger under ena bröstfickan.
- Mannen i 60-årsålderna smyger ängsligt in och går direkt till hyllan för mediciner ”mot halsbränna”, á femtio kronor. Sportig pikétröja och shorts ser ut höra hemma i en mer marin miljö. Sommarsegling i Svalöv? Seglarskorna glider ut på det folktomma torget och in i en väntande Audi.
- Hon ler med stora vita tänder, där hon står i gruppen om tre kvinnor och två yngre män. Håret och kroppen är till största delen täckt av åtsmitande slöja i svart. Kjolen är exotiskt mönstrad i starka färger. Runt vänster handled hänger rullar av hushållspapper – i 3-pack försedd med handtag. Hon står i skuggan av ett träd. Hennes släta ansiktsdrag står i kontrast till den skrovliga stammen. Trots att hon är ung, och trädet är nyplanterat. Barn hörs jollra alldeles intill. Den lilla gruppen av människor står tätt tillsammans och talar sitt språk. De har sina rötter lång borta från den skånska myllan.
- Hon skyndar fram med bunten av gula papper i sin hand. A-5-format. Recept! Den stora flanellskjortan gör henne orättvisa. Hon är mycket mindre än hon i själva verket ser ut att vara. Blå foppatofflor sticker fram under säckiga byxor. Hästsvansen liknar en avbruten diskborste. Hon fångar upp en tub mjukgörande handkräm innan hon når fram till disken. Bra för torra och trötta händer som ska hjälpa en gammal kvinna. Uppenbarligen arbetar hon inom hemtjänsten…