Hoppa till innehåll
Meny
JAVANEN
  • Välkommen till min blogg
  • Logga in
  • Varför Javanen?
  • Om mig
  • Min profil
JAVANEN
12 januari, 20183 januari, 2021

Göteborgs glasbruk på Gamla Älvsborgs område!


Göteborgs Glasbruk

På 1700-talet är Klippans hamn av stor betydelse för Göteborg, eftersom djupgående fartyg inte kan gå längre upp i älven. Ostindiska kompaniet disponerar större delen av hamnen och för kompaniets räkning. På 1760-talet anläggs förutom ett sillsalteri också Göteborgs glasbruk, ett bruk som omfattar sammanlagt ett tiotal byggnader väster och söder om ”Älvsborgsklippan”.

Pärlor är faktiskt de första svensktillverkade glasen från 600-talet. Tillverkning av s k bruksglas startade 1581 i Nyköpingshus under ledning av Peter Keller. Verksamheten varade i sju år och man levererade huvudsakligen glas till hovet Där lär man ha slagit sönder mängder av glas vid festliga tillfällen. Detta har dokumenterats vid hoven hos både Erik IVX och Johan III. På 1640-talet grundade Melchior Ljung sin glashytta på Munkgärdet i Stockholm.

Kunskap att tillverka glas kommer utifrån – från män som Christopher Schyts, Anewald Waltzer, Johan Schyttz, Georg Schmidt och Christian Fillion, Brauer, Rentsch och Gerner. Redan på 1500-talet lockade Gustav Vasa och hans söner tyska och italienska glasblåsare till Norden för att inleda den första svenska glastillverkningen. Bara det var ett konststycke. Venetianare som lämnade sin hemstad – renässansens glasmetropol – för att bedriva sitt yrke på andra håll hotades av stränga straff. Glasblåsarnas yrkeshemlighet var väl vaktad, särskilt vad beträffade glasmassans, den så kallade mängdens, sammansättning. Denna blandades under kvällen och smälte nattetid i lerdeglar i ugnen, redo att lätt avsvalnad bearbetas under morgonen.

Vi tar oss till Göteborg och här erhåller handelsmannen Johan Schutz privilegium under 1762 för ett glasbruk. I hallrättens årsberättelse för år 1765 står att läsa; ”att där tillverkats af hvitt glas: diverse sorter vin-, öl- och brännvinsglas, buteljer, flaskor, ljusformar och lampor m. m.; och af grönt glas: större och mindre flaskor, sylt- och mjölkbunkar samt dricksglas och senapsburkar, dessutom apotekareflaskor.”

Redan under 1770 är dock verksamheten avstannad i brist på omsättning. Det noteras även att det råder det brist på skickliga arbetare. Under 1785 ägs bruket, förutom av Schutz, av en del intressenter, som hade skickat ut lämpliga personer att studera förhållandena i Skottland, Sachsen, Preussen och Norge och att bruket anställer sex glasblåsare från Böhmen. Tillverkningen består nu av finare sorters fönsterglas. Driften av glasbruket drivs vid Klippan fram till 1803. Då står landshövding Forselles och grosshandlare Carl Bagge som ägare. De köper Bromö i Torso socken – Västergötland – och dit flyttar man bruksrörelsen. Bromö fönsterglasbruk är under 1800-talets första hälft ett av de största i landet, men läggs ner under 1880-talets början.

Backar vi tillbaka i historien och tittar på glasbruket vid ”Älvsborgsklippan” kan vi konstatera att det ligger på området för den gamla Älvsborgs fästning, som till stor del raserades för att få material till den nya fästningen som började byggas på Kyrkogårdsholmen redan 1653.

Bruksägaren Johan Schutz avser att använda stenkol i stället för ved som är en bristvara i våra trakter och använder aska av sjötång i stället för importerad soda. Ytterligare en ägare, Carl Bagge, driver sedan 1796 glasbruket framgångsrikt och bygger ut verksamheten, men 1803 tröttnar han och flyttar alltså verksamheten till det skogrika Bromö, därifrån kan man utnyttja sjötransport via den nybyggda Trollhätte kanalen. Ekonomin sviktar och bruket byter ägare ett antal gånger och när glasbruket på Bromö läggs ner 1879 så flyttar man huset som kallas för Bromöhuset på flotte ner till Surte!

Än idag kan vi finna exempel på vackra glasföremål som tillverkats vid Göteborgs Glasbruk. I synnerhet de i koboltblått glas med vit dekor som är karaktäristiskt för just det här glasbruket – alltifrån små saltkar till stora lockurnor. Men glasbruket tillverkade även allehanda bruksvaror såsom buteljer och vinglas samt fönsterglas i grönt eller vitt glas. Men det är framför allt de blå lockurnorna som är omtyckta prydnadsföremål under empiren. Ses ofta i par och används att förvara blomblad i – ”potpurri” – som sprider sin väldoft när man lyfter på locket.

Göteborgs glasbruk har trots sin relativt korta verksamhet lämnat fantastiska föremål till vår glasskatt.

Det nedlagda bruket vid ”Älvsborgsklippan” övertas1808 av Abraham Robert Lorent, som kommer från Hamburg i Tyskland. Han uppför ett sockerbruk och 1813 bygger han till ett porterbruk. Men det är en annan historia …


februari 2023
S M T O T F L
 1234
567891011
12131415161718
19202122232425
262728  
« jan    

Populära inlägg och sidor

  • Café Paley … och Domus!
  • Göteborg - några minnesbilder i färg och doft!
  • Tick-tack ...
  • Järnvågen och torget - Göteborg
  • Ingemar Johansson - The Champ från Göteborg
  • Det gamla gästgiveriet i Steken, Agnesberg nära Gårdsten!
  • Kungstorget och Ölhallen 7:an
  • Den obekväme entreprenören Pelle Ahl – ett handelssnille i Göteborg
  • Från Stadsgränsen till Röda Sten - Klippan…
  • Om John Hall Jr:s tragiska slut ...

Kategorier

  • Ångermanland
  • Arbete
  • Bohuslän
  • Boktips!
  • Brev
  • Carl Gustav Ekeberg
  • Ett foto berättar
  • Familj, relationer
  • Glas
  • Göteborg
  • Hur blev det här?
  • Italien
  • Loppisfynd
  • Målning
  • Mat
  • Nias
  • Ord att minnas
  • Philandor Javanen Pehr
  • Porslin
  • SOIC
  • Sörmland – Åkers Styckebruk
  • Sverige 1700-talet
  • Uppland – Altomta gård

Meta

  • Logga in
  • Flöde för inlägg
  • Flöde för kommentarer
  • WordPress.org

Arkiv

  • februari 2023
  • januari 2023
  • december 2022
  • november 2022
  • oktober 2022
  • september 2022
  • augusti 2022
  • juli 2022
  • juni 2022
  • maj 2022
  • april 2022
  • mars 2022
  • februari 2022
  • januari 2022
  • december 2021
  • november 2021
  • oktober 2021
  • september 2021
  • augusti 2021
  • juli 2021
  • juni 2021
  • maj 2021
  • april 2021
  • mars 2021
  • februari 2021
  • januari 2021
  • december 2020
  • november 2020
  • oktober 2020
  • september 2020
  • augusti 2020
  • juli 2020
  • juni 2020
  • maj 2020
  • april 2020
  • mars 2020
  • februari 2020
  • januari 2020
  • december 2019
  • november 2019
  • oktober 2019
  • september 2019
  • augusti 2019
  • juli 2019
  • april 2019
  • februari 2019
  • januari 2019
  • december 2018
  • november 2018
  • oktober 2018
  • september 2018
  • augusti 2018
  • juli 2018
  • juni 2018
  • maj 2018
  • april 2018
  • mars 2018
  • februari 2018
  • januari 2018
  • december 2017
  • november 2017
  • oktober 2017
  • september 2017
  • juni 2017
  • maj 2017
  • april 2017
  • mars 2017
  • februari 2017
  • januari 2017
  • december 2016
  • november 2016
  • oktober 2016
  • september 2016
  • augusti 2016
  • juni 2016
  • maj 2016
  • april 2016
  • mars 2016
  • februari 2016
  • augusti 2015
  • juli 2015
  • juni 2015
  • maj 2015
  • april 2015
  • Ångermanland
  • Arbete
  • Bohuslän
  • Boktips!
  • Brev
  • Carl Gustav Ekeberg
  • Ett foto berättar
  • Familj, relationer
  • Glas
  • Göteborg
  • Hur blev det här?
  • Italien
  • Loppisfynd
  • Målning
  • Mat
  • Nias
  • Ord att minnas
  • Philandor Javanen Pehr
  • Porslin
  • SOIC
  • Sörmland – Åkers Styckebruk
  • Sverige 1700-talet
  • Uppland – Altomta gård
©2023 JAVANEN | Drivs med WordPress och Superb Themes!
 

Laddar in kommentarer …