Grand Hotel Haglund är platsen där societeten festar så snart det ska firas och det är ofta! Det heter från början Bloms Hotell och eftersom det ligger i nära anslutning till hotellet Göta Källare kan man på Hotellplatsen dela utrymmet för hästskjutsar och droskor! Antalet tågresenärer ökar ständigt så det finns tillräckligt stort underlag för ett flertal hotell i nära anslutning till Göteborgs Järnvägsstation.
Nu ska vi titta närmare på Göta källare, som liksom många andra byggnader i området, också står på gammalt fästningsverk och nybygget invigs i maj 1812. Jonas Hagberg (1788-1839) ritade huset och Laurentius Segerlind (1774-1834) lät bygga det. Hit kommer kungligheter och andra prominenta gäster och de bladrika träden ramar in den vackra entrén och trottoarserveringen… den första i sitt slag i Sverige!
Ägaren Segerlind är från början vagnmakare. 1809 får han idén att bygga det första riktiga hotellet i staden. I februari 1810 ansöker Segerlind om att ”å tomten N:o I i Stadens 5 rote få uppföra en nybyggnad till hotell- och näringsställe”, vilket Borgerskapets äldste beviljade med villkoret att huset ”ej finge bliva vanprydande”. Han låter hotellet få tre våningar och oaktat den nyklassiska stilen blir huset pampigt som ett palats. Själv bor Segerlind en trappa upp i fem fasadrum.
Byggnaden är än idag intakt och gör sin tjänst som affärs- och kontorslokal. Och går vi in kan vi fortfarande se att den gamla hotellbyggnaden har en hög standard.
Trapphuset med sina gjutjärnspelare och sina marmortrappor, fönsterglasmålningar, spegeldörrar med dörrtryck i mässing. Genom att läsa en gammal inventarieförteckning får vi veta att ett rum innehåller;
”Ett pärlfärgat gustavianskt sängställ, en brun stoppad soffa med rödrosigt sitsöverdrag, sex stolar med tegelstoppning och överdrag, en spegel med förgylld ram, ett brunt spelbord och ett brunt tvättbord.”
Bland reseskildringar finner vi hur en gäst från England skriver 1852:
”Trappuppgången var stenlagd som en engelsk gata, men rummen var komfortabla och anmärkningsvärt rena. Vid sidan av sängarna stod fyrkantiga bord med karaffer fyllda med friskt vatten.”
Denne gäst har en anmärkning – det inte går att öppna dubbelfönstren och att det finns ingen ringledning på rummet! Det tog sin lilla tid innan Göta Källare uppnår nivån av ett förstaklassigt hotell.
I början finns ett långsmalt gårdsrum med ingång från baksidan och med stall och torrdass och brygghus. Stallet är viktigt för Segerlind eftersom han från begynnelsen är vagnmakare och fortsätter att driva kuskverksamhet även om hotell Göta Källare tar hans mesta tid. På Göta Källares andra våning förvaras hö! Har man tur kan man få se självaste Segerlind bärga sin höskörd från markerna där Trädgårdsföreningen ligger idag. Under en period är husets bottenvåning dessutom kasern för en avdelning som tillhör Kronprinsens husarer. De paraderar framför entrén – av en del mycket uppskattat och av andra desto mindre.
Olyckligtvis drabbas Segerlind av en koleraepidemi som grasserar i Göteborg på 1800-talet och han avlider i sviterna år 1834.
Göta Källare får visserligen nya ägare, men de har inte samma framgång som Segerlind hade haft. Först 1860 kommer Göta Källare på fötter igen, då kommer nämligen familjen Haglund från Grand Hotel och tar över ägandet. Huset fräschas upp, får en fjärde våning och restaurangen utvidgas. År 1877 inrättas badrum. Gästerna kan få varma och kalla bad samt ångbad om så önskas. Nu är rummen snart hundra till antalet och det är då den berömda uteserveringen kommer till – mot Hotellplatsen.
Här sitter gästerna under markiser – och tittar vi i de gamla gästböckerna finner vi åtskilliga av den tidens celebriteter som gästade Göta Källare. Namn som Esaias Tegnér 1834, Viktor Rydberg 1848, August Strindberg 1892 – och så dyker namn upp som August Blanche, Ole Bull och Sarah Bernhardt. Namn på kungligheter förekommer också. Ett visst uppseende väcker en viss mamsell Sophie Sager, som hyr in sig för att göra sin talan hörd för kvinnors frigörande och likställdhet i Fredrika Bremers anda. En nog så kontroversiell uppfattning som orsakar en lätt skandal bland Göteborgs societet under 1851.
Det blir ju inte mindre upprörande då åsikterna framförs av blott en tjugoårig kvinna från Småland!
Familjen Haglund behåller Göta Källare fram till 1918, därefter säljs byggnaden till SKF som flyttar in sitt huvudkontor här.
Segerlind är en man med många idéer och så snart han är klar med Göta Källare är det dags för nästa projekt – en teater mitt emot – på Södra Hamngatan. Den Segerlindska Teatern eller Mindre Teatern, uppförs mellan åren 1814–1816, men brinner ner på 1890-talet.
Segerlind har i sin tjänst att sköta de femtiosex rummen och all annan service kring hotellet; en markör som håller ordning, en dräng, sex pigor och en bokhållare, den senare är satt att hålla ordning på biljardspelet som finns inrättat. Hotellets restaurang arrenderas ut till en traktör. Men Segerlind tar över ledningen av restaurangen efter några år.
Vid avskedsfesten är skådespelaren och revyförfattaren Axel Engdahl tillfällig värd och fångar stämningsfullt i visan:
”Ja, alla minns vi la gubben Haglund
när denne källarn var en behaglund
å svalkan rann utur fulla fat
å smörgåsbord fanns mä pytt i panna
te nubbars mångfald i selfverkanna
– å ve den krana va ingen lat!”
Hotellverksamheten upphör 1944 och Göteborgs Stad köper Göta Källare 1958 – sedan 1986 ingår huset i kommunens fastighetsbolag, en ny takvåning kommer till samtidigt som renovering av fasader görs.
Vi tittar upp mot den mäktiga fasaden på entrésidan och läser de höga bokstäverna – Göta Källare. Ett drygt hundraårigt minnesmärke från en svunnen tid i Göteborg.