Hoppa till innehåll
Meny
JAVANEN
  • Välkommen till min blogg
  • Logga in
  • Varför Javanen?
  • Om mig
  • Min profil
JAVANEN
30 juli, 202210 augusti, 2022

Firade trekvarts sekel på Råda Säteri … 


En fantastisk sommardag och vi far till Råda i Mölnlycke — strax utanför Göteborg. Efter lunch som för min del serveras med Mionetto Prosecco som beskrivs — ”fruktig, ungdomlig smak med inslag av päron, honungsmelon och mandarin”, tar vi en tipspromenad runt parken som omger Råda Säteri. Makalöst vackert.

Råda Säteri är en välbevarad och kulturhistoriskt mycket intressant miljö. Säteriet har anor från medeltiden och omnämns redan på 1300-talet. Ovanför entrén till huvudbyggnaden framgår det att huset uppfördes år 1772. Och det var Martin Törngren som lät bygga det, han var en av direktörerna inom Ostindiska Kompaniet.

Säteriet ingår i Rådasjöns naturreservat som förvaltas av Härryda kommun. Halvön Labbera är en del av säterimiljön och är lätt att nå genom att följa en skyltad naturstig. Här kan man vandra i den fantastiska bokskogen och besöka ruinen som Martina von Schwerin lät bygga på 1800-talet för att försköna landskapet …

På hemsidan läser jag ur historiken https://radasateri.harryda.se/om-rada-sateri :

”Råda Säteri är en välbevarad och kulturhistoriskt intressant miljö. Dess skiftande och bitvis dramatiska historia börjar troligtvis på 1300-talet. Gränsen till Halland, som fram till 1658 var danskt, gick mycket nära Råda socken. Trakten härjades av återkommande strider och plundringar och byggnaderna på Råda Säteri brändes ner två gånger. Den nuvarande mangårdsbyggnaden uppfördes 1772 av Martin Törngren, direktör vid Ostindiska kompaniet. Den karolinska barocken rådde då i Sverige, vilket utmärks av en mangårdsbyggnad flankerad av flyglar och en mittaxel markerad av en lång, rak allé. Trädgård, allé och park ansågs vara lika viktiga som byggnaderna. Mycket av detta återfinns på Råda Säteri.”

”Vi känner till säteriets ägare från andra halvan av 1700-talet och framåt. Många av dem har haft betydelsefulla poster i statens tjänst eller varit framgångsrika industriidkare och köpmän. Medlemmar av välkända släkter som Ulfsparre, Hamilton, Törngren, von Schwerin, von Essen, Lagerberg och Ekman har residerat på Råda. Sedan 1970 ägs Råda Säteri av Härryda kommun. Säteriet byggnadsminnes-förklarades 1969 och har särskilda skyddsföreskrifter.”

År 1772 stod huset klart, 24 meter långt och 11 meter brett. Och eftersom gäster kunde tänkas anlända både landsvägen och sjövägen, fick huset en ståtlig entré på varje långsida.

”Många mer eller mindre kända personer har gästat Råda Säteri, bland annat Nobelpristagaren Albert Einstein. Några av gästerna har lämnat sin signatur i husets speciella ”gästbok” – de har ristat in namn och hälsningar i tre fönster på husets övre våning.”

”Genom seklerna har Råda Säteris ägare förändrat trädgård och odlingar efter intresse, behov och rådande strömningar. Från 1776 och framåt kan vi följa större ändringar genom kartor och uppmätningar, från 1900-talet även i fotomaterial.”

”Under senare delen av 1800-talet och några årtionden in på 1900-talet fanns stora grönsaks-, frukt- och blomsterodlingar på säteriet, både på friland och i flera växthus. Grönsaker och frukt såldes på torget i Göteborg och Råda hade egen blomsteraffär i staden. Jordbruket drevs vidare till 1975.”

Vår gamle vän CFR Fredberg (1863–1933) beskriver på sitt speciella sätt:

Landskapet öster och söder om banlinjen vid Jonsered är en av de vackraste pärlorna i det höglandsbälte, som sträcker sig från Alingsås över göteborgstrakten in i Småland och i vilket den ena fagra bergsjön vid den andra glittrar som briljanter. Här ligga sjöarna Färgen, Ömmern, Delsjöarna, Långvattnen, Rådasjön, Stensjön, Gråen och Nedsjön m. fl. med sina bedårande omgivningar. Starkast framträder deras fägring under blånande sommarhimmel, när ängarna svälla av grönska mellan mörka åsar och lövskogen fått sina rätta färger, med ljusa inslag av björk och hägg. Då få bergsjöarna sina finaste infattningar, landskapsbilden sitt oemotståndligaste behag. 
Ett av de skönaste partierna i dessa nejder är onekligen trakten mellan sjöarna bortom Mölndal, Rådasjön och Stensjön. En sommar- eller förhöstdag högt uppe på Mölndalsåsens krön ger en 
oförliknelig tavla; man kan sitta långa timmar och bara se och drömma och låta ögat smekas av de mest poetiska färgharmonier. Och jag undrar visst inte på att grosshandlarne i det gamla Göteborg gärna slogo sig ned i dessa trakter mellan mödorna inne i staden. 

För att först dröja vid Rådasjön är den med sitt väna Helenevik och sina vassbevuxna stränder, sina drömmande skogsstigar och inbjudande backar, sina ståtliga villabyggnader och de mörka skogarna en verklig idyll. 
I all denna fägring är det särskilt tre platser som fånga intresset: Råda gamla säteribyggnad, kyrkan och Denninghoffska villan med sin hängbro. 

Råda, vars namn kommer av rödja, omtalas närmare på 1700-talet, då säteriet äges av medlemmar av släkten Hamilton, av vilka fru Beata år 1710 skänkte en dyrbar mässhake till kyrkan. Sextiotvå 
år därefter kom säteriet emellertid i andra händer. En av Göteborgs duktigaste köpmän, direktören i Ostindiska kompaniet Martin Törngren köpte nämligen egendomen av fröken Lunetta Hamilton och uppförde i början av 1770-talet den nuvarande herregårdsbyggnaden, vilken med fasadens miniatyrtorn i fonden av den åldriga allén en tid ansågs vara traktens finaste hus. 

Törngren — född 1735, död 1799 — härstammade från Stockholm, där fadern var tullförvaltare. Bosatt i Göteborg blev han 1761 medlem av Handelssocieteten och vart en rik och mäktig man, chef för handelshuset Bellenden & Co., direktör för grönländska kompaniet, diskontodirektör m. m. Uti sitt första gifte med George Bellendens änka, Sara Chambers, hade han inga barn, men i sitt andra, med Eva Lovisa Svartlock från Norrköping, hade han ett, nämligen dottern Martina. Han bildade alltså ingen köpmansdynasti i Göteborg. 
Dottern, som ofta vistades på Råda, var en spirituell dam och är i den litterära krönikan känd såsom Esaias Tegnérs och andra skalders väninna och själsfränka. Rik, kvick och vacker, “tillärd i franskan samt för övrigt väl uppfostrad, behövde hon ej vänta länge på friare. Förnäme sådana, till och med långväga ifrån, stodo henne till buds, och redan 1804 räckte den spirituella ungmön sin hand åt en för denna page hos Gustaf III, nu hovstallmästare hos hans änkedrottning, baron Gottlob Werner von Schwerin. 
Under Törngrenska tiden förskönades Råda ansenligt och stället besöktes av många förnäma personligheter. 
Bland märkligare personer som på 1800-talet ägde det gamla säteriet må nämnas den framstående köpmannen, Mölnlyckeägaren och Göteborgs Handelsinstituts grundläggare G. F. Hennig. Även han förskönade egendomen, men förändrade byggnaden i så måtto, att han tog ned det lilla tornet som prydde taket. 
Vidare må nämnas kammarherre Magnus Lagerberg, vilken köpte Råda 1880 och blev så populär i trakten, att han utsågs till valkretsens representant i riksdagen 1887, samt doktor G. Ekman, 
Carnegieska verkens direktör, vilken med stor heder upprätthåller ställets hortikulturella och förnäma traditioner. 
Det andra herresätet vid Rådasjön äges av arvingarna till den bekante göteborgsköpmannen Wilh. Denninghoff, vilken på sin tid också köpte Gunnebo. 

Det är svårt att inte låta tankar gå till Altomta gård … också en pärla — i Uppland!


mars 2023
S M T O T F L
 1234
567891011
12131415161718
19202122232425
262728293031  
« feb    

Populära inlägg och sidor

  • Café Paley … och Domus!
  • Göteborg - några minnesbilder i färg och doft!
  • Tick-tack ...
  • Järnvågen och torget - Göteborg
  • Ingemar Johansson - The Champ från Göteborg
  • Det gamla gästgiveriet i Steken, Agnesberg nära Gårdsten!
  • Kungstorget och Ölhallen 7:an
  • Den obekväme entreprenören Pelle Ahl – ett handelssnille i Göteborg
  • Från Stadsgränsen till Röda Sten - Klippan…
  • Om John Hall Jr:s tragiska slut ...

Kategorier

  • Ångermanland
  • Arbete
  • Bohuslän
  • Boktips!
  • Brev
  • Carl Gustav Ekeberg
  • Ett foto berättar
  • Familj, relationer
  • Glas
  • Göteborg
  • Hur blev det här?
  • Italien
  • Loppisfynd
  • Målning
  • Mat
  • Nias
  • Ord att minnas
  • Philandor Javanen Pehr
  • Porslin
  • SOIC
  • Sörmland – Åkers Styckebruk
  • Sverige 1700-talet
  • Uppland – Altomta gård

Meta

  • Logga in
  • Flöde för inlägg
  • Flöde för kommentarer
  • WordPress.org

Arkiv

  • mars 2023
  • februari 2023
  • januari 2023
  • december 2022
  • november 2022
  • oktober 2022
  • september 2022
  • augusti 2022
  • juli 2022
  • juni 2022
  • maj 2022
  • april 2022
  • mars 2022
  • februari 2022
  • januari 2022
  • december 2021
  • november 2021
  • oktober 2021
  • september 2021
  • augusti 2021
  • juli 2021
  • juni 2021
  • maj 2021
  • april 2021
  • mars 2021
  • februari 2021
  • januari 2021
  • december 2020
  • november 2020
  • oktober 2020
  • september 2020
  • augusti 2020
  • juli 2020
  • juni 2020
  • maj 2020
  • april 2020
  • mars 2020
  • februari 2020
  • januari 2020
  • december 2019
  • november 2019
  • oktober 2019
  • september 2019
  • augusti 2019
  • juli 2019
  • april 2019
  • februari 2019
  • januari 2019
  • december 2018
  • november 2018
  • oktober 2018
  • september 2018
  • augusti 2018
  • juli 2018
  • juni 2018
  • maj 2018
  • april 2018
  • mars 2018
  • februari 2018
  • januari 2018
  • december 2017
  • november 2017
  • oktober 2017
  • september 2017
  • juni 2017
  • maj 2017
  • april 2017
  • mars 2017
  • februari 2017
  • januari 2017
  • december 2016
  • november 2016
  • oktober 2016
  • september 2016
  • augusti 2016
  • juni 2016
  • maj 2016
  • april 2016
  • mars 2016
  • februari 2016
  • augusti 2015
  • juli 2015
  • juni 2015
  • maj 2015
  • april 2015
  • Ångermanland
  • Arbete
  • Bohuslän
  • Boktips!
  • Brev
  • Carl Gustav Ekeberg
  • Ett foto berättar
  • Familj, relationer
  • Glas
  • Göteborg
  • Hur blev det här?
  • Italien
  • Loppisfynd
  • Målning
  • Mat
  • Nias
  • Ord att minnas
  • Philandor Javanen Pehr
  • Porslin
  • SOIC
  • Sörmland – Åkers Styckebruk
  • Sverige 1700-talet
  • Uppland – Altomta gård
©2023 JAVANEN | Drivs med WordPress och Superb Themes!
 

Laddar in kommentarer …