En fantastisk sommardag och vi far till Råda i Mölnlycke — strax utanför Göteborg. Efter lunch som för min del serveras med Mionetto Prosecco som beskrivs — ”fruktig, ungdomlig smak med inslag av päron, honungsmelon och mandarin”, tar vi en tipspromenad runt parken som omger Råda Säteri. Makalöst vackert.
Råda Säteri är en välbevarad och kulturhistoriskt mycket intressant miljö. Säteriet har anor från medeltiden och omnämns redan på 1300-talet. Ovanför entrén till huvudbyggnaden framgår det att huset uppfördes år 1772. Och det var Martin Törngren som lät bygga det, han var en av direktörerna inom Ostindiska Kompaniet.
Säteriet ingår i Rådasjöns naturreservat som förvaltas av Härryda kommun. Halvön Labbera är en del av säterimiljön och är lätt att nå genom att följa en skyltad naturstig. Här kan man vandra i den fantastiska bokskogen och besöka ruinen som Martina von Schwerin lät bygga på 1800-talet för att försköna landskapet …
På hemsidan läser jag ur historiken https://radasateri.harryda.se/om-rada-sateri :
”Råda Säteri är en välbevarad och kulturhistoriskt intressant miljö. Dess skiftande och bitvis dramatiska historia börjar troligtvis på 1300-talet. Gränsen till Halland, som fram till 1658 var danskt, gick mycket nära Råda socken. Trakten härjades av återkommande strider och plundringar och byggnaderna på Råda Säteri brändes ner två gånger. Den nuvarande mangårdsbyggnaden uppfördes 1772 av Martin Törngren, direktör vid Ostindiska kompaniet. Den karolinska barocken rådde då i Sverige, vilket utmärks av en mangårdsbyggnad flankerad av flyglar och en mittaxel markerad av en lång, rak allé. Trädgård, allé och park ansågs vara lika viktiga som byggnaderna. Mycket av detta återfinns på Råda Säteri.”
”Vi känner till säteriets ägare från andra halvan av 1700-talet och framåt. Många av dem har haft betydelsefulla poster i statens tjänst eller varit framgångsrika industriidkare och köpmän. Medlemmar av välkända släkter som Ulfsparre, Hamilton, Törngren, von Schwerin, von Essen, Lagerberg och Ekman har residerat på Råda. Sedan 1970 ägs Råda Säteri av Härryda kommun. Säteriet byggnadsminnes-förklarades 1969 och har särskilda skyddsföreskrifter.”
År 1772 stod huset klart, 24 meter långt och 11 meter brett. Och eftersom gäster kunde tänkas anlända både landsvägen och sjövägen, fick huset en ståtlig entré på varje långsida.
”Många mer eller mindre kända personer har gästat Råda Säteri, bland annat Nobelpristagaren Albert Einstein. Några av gästerna har lämnat sin signatur i husets speciella ”gästbok” – de har ristat in namn och hälsningar i tre fönster på husets övre våning.”
”Genom seklerna har Råda Säteris ägare förändrat trädgård och odlingar efter intresse, behov och rådande strömningar. Från 1776 och framåt kan vi följa större ändringar genom kartor och uppmätningar, från 1900-talet även i fotomaterial.”
”Under senare delen av 1800-talet och några årtionden in på 1900-talet fanns stora grönsaks-, frukt- och blomsterodlingar på säteriet, både på friland och i flera växthus. Grönsaker och frukt såldes på torget i Göteborg och Råda hade egen blomsteraffär i staden. Jordbruket drevs vidare till 1975.”
Vår gamle vän CFR Fredberg (1863–1933) beskriver på sitt speciella sätt:
Landskapet öster och söder om banlinjen vid Jonsered är en av de vackraste pärlorna i det höglandsbälte, som sträcker sig från Alingsås över göteborgstrakten in i Småland och i vilket den ena fagra bergsjön vid den andra glittrar som briljanter. Här ligga sjöarna Färgen, Ömmern, Delsjöarna, Långvattnen, Rådasjön, Stensjön, Gråen och Nedsjön m. fl. med sina bedårande omgivningar. Starkast framträder deras fägring under blånande sommarhimmel, när ängarna svälla av grönska mellan mörka åsar och lövskogen fått sina rätta färger, med ljusa inslag av björk och hägg. Då få bergsjöarna sina finaste infattningar, landskapsbilden sitt oemotståndligaste behag.
Ett av de skönaste partierna i dessa nejder är onekligen trakten mellan sjöarna bortom Mölndal, Rådasjön och Stensjön. En sommar- eller förhöstdag högt uppe på Mölndalsåsens krön ger en
oförliknelig tavla; man kan sitta långa timmar och bara se och drömma och låta ögat smekas av de mest poetiska färgharmonier. Och jag undrar visst inte på att grosshandlarne i det gamla Göteborg gärna slogo sig ned i dessa trakter mellan mödorna inne i staden.
För att först dröja vid Rådasjön är den med sitt väna Helenevik och sina vassbevuxna stränder, sina drömmande skogsstigar och inbjudande backar, sina ståtliga villabyggnader och de mörka skogarna en verklig idyll.
I all denna fägring är det särskilt tre platser som fånga intresset: Råda gamla säteribyggnad, kyrkan och Denninghoffska villan med sin hängbro.
Råda, vars namn kommer av rödja, omtalas närmare på 1700-talet, då säteriet äges av medlemmar av släkten Hamilton, av vilka fru Beata år 1710 skänkte en dyrbar mässhake till kyrkan. Sextiotvå
år därefter kom säteriet emellertid i andra händer. En av Göteborgs duktigaste köpmän, direktören i Ostindiska kompaniet Martin Törngren köpte nämligen egendomen av fröken Lunetta Hamilton och uppförde i början av 1770-talet den nuvarande herregårdsbyggnaden, vilken med fasadens miniatyrtorn i fonden av den åldriga allén en tid ansågs vara traktens finaste hus.
Törngren — född 1735, död 1799 — härstammade från Stockholm, där fadern var tullförvaltare. Bosatt i Göteborg blev han 1761 medlem av Handelssocieteten och vart en rik och mäktig man, chef för handelshuset Bellenden & Co., direktör för grönländska kompaniet, diskontodirektör m. m. Uti sitt första gifte med George Bellendens änka, Sara Chambers, hade han inga barn, men i sitt andra, med Eva Lovisa Svartlock från Norrköping, hade han ett, nämligen dottern Martina. Han bildade alltså ingen köpmansdynasti i Göteborg.
Dottern, som ofta vistades på Råda, var en spirituell dam och är i den litterära krönikan känd såsom Esaias Tegnérs och andra skalders väninna och själsfränka. Rik, kvick och vacker, “tillärd i franskan samt för övrigt väl uppfostrad, behövde hon ej vänta länge på friare. Förnäme sådana, till och med långväga ifrån, stodo henne till buds, och redan 1804 räckte den spirituella ungmön sin hand åt en för denna page hos Gustaf III, nu hovstallmästare hos hans änkedrottning, baron Gottlob Werner von Schwerin.
Under Törngrenska tiden förskönades Råda ansenligt och stället besöktes av många förnäma personligheter.
Bland märkligare personer som på 1800-talet ägde det gamla säteriet må nämnas den framstående köpmannen, Mölnlyckeägaren och Göteborgs Handelsinstituts grundläggare G. F. Hennig. Även han förskönade egendomen, men förändrade byggnaden i så måtto, att han tog ned det lilla tornet som prydde taket.
Vidare må nämnas kammarherre Magnus Lagerberg, vilken köpte Råda 1880 och blev så populär i trakten, att han utsågs till valkretsens representant i riksdagen 1887, samt doktor G. Ekman,
Carnegieska verkens direktör, vilken med stor heder upprätthåller ställets hortikulturella och förnäma traditioner.
Det andra herresätet vid Rådasjön äges av arvingarna till den bekante göteborgsköpmannen Wilh. Denninghoff, vilken på sin tid också köpte Gunnebo.
Det är svårt att inte låta tankar gå till Altomta gård … också en pärla — i Uppland!