Det här fotot är från 1922 och visar Kungsportsavenyn, eller Avenyn som vi säger.
Under 1960-talet börjar många tonåringar samlas kring kaféerna på Avenyn. Har man gott ställt blir det en coca-cola inne på Påfågeln, har man mindre gott ställt blir det fika på Konsumbaren eller Ringbaren. På Ringbaren är det ett finurligt beställningssystem. Man trycker på en knapp vid menytavlan… en färgad kula rullar i väg längs en bana och bakom disken kan kallskänkan se vad som önskas! Hon, det är oftast en kvinna, fixar smörgås, wienerbröd, bakelse och allteftersom kön rör sig mot kassan serveras det som den lilla färgade kulan markerat! Valet faller oftast på kulan för kaffe och bulle 75 öre. På Konsum kostar samma beställning 50 öre. Påfågelns pris ligger kring en krona! Alltså får portmonnän bestämma vart man ska gå. På Bräutigam kan man festa till ordentligt med kaffe och bakelse … till tonerna av Harry Perssons pianospel!
På Ringbaren är det inte ovanligt att unga män sitter tätt tillsammans kring ett bord och de talar på annat språk än svenska. SKF, Volvo och Götaverken m fl rekryterar arbetskraft från Finland, Jugoslavien, Grekland och Italien. De från Medelhavsländerna för med sig en kafékultur om vi ungdomar inte varit med om tidigare. Det finns till och med kaféer där vissa landsmän har sina stamställen. Grekerna på Petersons konditori, italienarna på Ringbaren, jugoslaverna på Konsumbaren, ungrarna på TUA nere på Östra Hamngatan.
Det är här på Avenyn som det ”kontinentala” livet gör sin entré i Göteborg.
Ringbaren vid Avenyn i Göteborg byggdes 1971 om till Sveriges första pizzeria, ”La Pizza”, senare ”Il Gondoliere” – där äkta italienare kavlade degarna. Konsumbaren blir ”La Gondola” – Påfågeln får också annan karaktär. Vi tonåringar blir äldre och lämnar kaféborden till förmån för andra gäster.
Vi tar en titt på gatan i backspegeln; 1861 tillsätts en kommitté som får i uppdrag att utarbeta förslag till en utbyggnadsplan och en tävling utlyses. Det är Sveriges första stadsplaneringstävling. Stadsfullmäktige antar planen fem år senare och ett av de viktigaste inslagen i planen är huvudstråket söderut, Kungsportsavenyn.
Första gången Avenyn nämns är i stadsfullmäktiges protokoll från 7 mars 1867; som den blivande ”Stora avenyen från Kungsportsbryggan”.
Men namnet Kungsportsavenyn bli ifrågasatt och 1880 föreslås i stället Gustaf Adolfsgatan. Två år senare beslutas att gatan ska ändra namn till Kungsportsgatan! Men det beslutet återtas samma år med knapp majoritet. Det kontroversiella är uppenbarligen beteckningen ”aveny”, som upplevs som främmande – och med en ”utländsk prägel”.
Kungsportsavenyn kommer till i slutet av 1800-talet och paradgatan domineras av stora exklusiva bostadshus – och inte minst är det ett elegant och populärt promenadstråk som började vid Kungsportsbron i norr och slutade vid Lorensbergs Park i söder. Nu stoltserar här män i höga hattar och kvinnor svänger sina vackraste kjolar under söndagspromenaderna.
På Avenyn frodas också grönska. En lindallé pryder gatan. Framför alla byggnader finns inhägnade förträdgårdar.
Lorensberg Park är en populär nöjesplats med restaurang, musikpaviljong, kägelbana, skjutbana, cirkus och teater. Söder om Lorensbergs Park, där Götaplatsen ligger i dag, vajar sädesfälten – stadskänslan är obefintlig.
Fram till 1914 finns inte en butikslokal ut mot Avenyn, bara enstaka hus har salukällare på tvärgatorna. I en beskrivning från sekelskiftet sägs om gatan; ”Den bär en fullständig storstadsprägel med sin vackra lindallé och sina höga välbyggda hus med prydliga små trädgårdar” och att ”gatan får en särskilt fin karaktär därigenom att intet enda hus vanprydes av butiker och därigenom förenad med skyltning”.
Under 1916 beslutades att en stor utställning skulle arrangeras för att fira stadens 300-årsjubileum. Dålig ekonomi och andra världskriget lägger sin skugga över planerna som skjuts upp två år framåt i tiden. Göteborgsutställningen invigs 1923 och huvudentrén förläggs vid Götaplatsen. Spårvagnen dras tillfälligt upp till Götaplatsen för att förbättra tillgängligheten för utställningsbesökarna. Avenyn förlängs mot söder och Götaplatsens terrasser byggs upp. Nuvarande Konstmuseet och Konsthallen. För att knyta ihop Avenyn med Götaplatsen byggs provisoriska byggnader som sedan rivs och det dröjer mer än tio år innan Götaplatsen med Poseidon står klar.
På 1930-talet öppnar fyra biografer och kafé- och restauranglokaler etableras efter hand. Nu anser man att gatans bebyggelse är omodern och stadens planerare börjar diskutera Avenyns omvandling till ”fin affärsgata” och under 30-talets senare hälft utformar stadsingenjören Uno Åhrén planer för förnyelse. De nya planerna resulterar i att större delen av byggnaderna längs gatan rivs och ersätts med högre sex till sjuvåningshus. Bottenvåningarna tänker man ska innehålla verksamheter och de övre för boende.
Fyra nya hus byggs i funkisstil. Tjugo år senare är även 30-talsplanerna omoderna och nya planer växer fram. Vi är nu tillbaka till 1960-talet då Avenyn blir ”en modern butiksgata” – så i början av 1970-talet rivs sexton bostadshus från 1800-talet och ersätts med nya större byggnader för kontor, butiker, hotell, varuhus, banker och bostäder. Förträdgårdarna tas bort, med undantag för Avenyn 1 och 2. Utmed husfasader breder uteserveringar ut sig – nya kaféer, restauranger och nöjeslokaler tillkommer.
Successivt försvinner den gamla prägeln som Avenyn en gång var känd för.
Stort och smått kring året 1922:
- Arkeologen Howard Carter hittar den egyptiske konungens gravkammare och alla dess fantastiska skatter – en händelse som väckte sensation i hela världen. Tutankhamuns historia fascinerar än idag. Hans mystiska, för tidiga död och unika arv har skapat en legend. I mer 3 000 år låg han okänd och oupptäckt i Konungarnas dal, tills Howard Carter hittade hans grav.
- Carl Munter och Baltzar von Platen uppfinner kylskåpet.
- Vasaloppet grundas.
- Telefonens uppfinnare Alexander Graham Bell avlider 75 år gammal.
- Den fascistiske diktatorn Benito Mussolini når makten.
- Den idag allra mest bortglömda författarskapen i Nobelprisets historia, den spanske dramatikern Jacinto Benavente. Om man inte lyckas hitta en värdig pristagare under ett visst år kan priset skjutas upp till året efter. Så blev det 1921 med fysikpriset. 1921 års pris delades ut först 1922, då Albert Einstein fick priset samtidigt som 1922 års pristagare, Niels Bohr. Fridtjof Nansen fick fredpriset.
- De första kvinnliga ledamöterna tar plats i riksdagen. Nu tar för första gången fem kvinnor plats i riksdagen. Kerstin Hesselgren ingår i Liberala samlingspartiet och är den enda kvinnan som väljs in i första kammaren. Elisabeth Tamm väljs som liberal in i andra kammaren. När Liberalerna delas i två partier några år senare ställer båda sig utanför och betecknar sig som frisinnade vildar. De övriga kvinnorna i andra kammaren är Socialdemokraterna Agda Östlund och Nelly Thüring och högerns Bertha Wellin.
- Kraven att män måste ha gjort värnplikt för att få rösta tas bort. De så kallade ordentlighetsstrecken avskaffas successivt. Kravet på genomförd värnplikt för rösträtt för män tas bort detta år.
- Greta Gustafsson – sedermera känd som Greta Garbo – slutar på PUB för att börja filma. Hon debuterar snart som badflicka i filmfarsen Luffar-Petter.
- Karl Gerhard lanserar sin klassiska kuplett Jazzgossen.
- Stockholms polismästare förbjuder dans på kaféer och restauranger utan särskilt tillstånd, eftersom sådant har urartat vid ett flertal tillfällen.
- Ett statligt rasbiologiskt institut bildas i Sverige. Institutets uppgift var att hitta orsaker till brottslighet, alkoholism, psykiska problem och annat som ansågs vara problem för det svenska samhället.