
Häromdagen gjorde jag en sväng till Nya varvet … från min utpost kunde jag se inloppet till Göteborg.. Denna dag blåste det rejält och flaggorna smattrade i vinden. Doften från hamnen – saltvatten, tjära, olja och annat välbekant drog jag snabbt in i näsan. Minnen.
Tog bilder med mobilen och vid kaffebordet tittade jag genom bilderna. Får en fråga om det vita huset där borta vid berget …
Vita gaveln, svarade jag.
Innan jag går in på det, vill jag berätta om ett tillfälle då jag talar med en person som just deltagit i en konferens på Reveljen, vid Nya Varvet. Han är kirurg, och har under dagen mött andra kirurger/gynekologer – både från hela landet och från övriga världen. Under en paus tar sig några ut på kajkanten för en nypa luft. De tittar ut över älven, inloppet och sveper med blickarna även över området bakom dem. Nya Varvets gamla byggnader. Vackert. En läkare från Kina kommenterar (på engelska): Om ni hade bott i mitt land hade ni varit rika. Ni hade ägt en förmögenhet.
De svenska kirurgerna tittar på honom. En av dem säger eftertänksamt: Well, I own all these houses … Varpå en kvinnlig läkare tillägger: And all own all these ships … medan en Stenabåt just passerar dem.
Läkaren från Kina tappade hakan, berättade min vän lite finurligt …
De flesta byggnaderna på Nya Varvet byggnadsminnesförklarades 25 januari 1935. Efter att marinens verksamhet vid Nya Varvet gradvis upphört under 1980-talet delades Nya Varvet upp i tre delområden.
Byggnaden Vita gaveln, eller ”vita vägga” som det också kallas – är ”Inventariekammaren”, förklarades som byggnadsminne den 9 december 1986.
Historik enligt RAÄ: Byggnad 38 uppfördes 1753-54. Den tjänstgjorde från början som tyghus men var under en kortare tid mellan 1870- och 1880-talen kvinnofängelse. Kring sekelskiftet var här en konservfabrik inhyst. Byggnaden användes sedan av marinen som förrådslokal. Huset har genomgått restaureringar under 1900-talet. Huset är uppfört i två våningar i rött tegel på murad stengrund. Fasaderna är kalkputsade och avfärgade i vitt. Taket är valmat och klätt med svart falsad plåt. Invändigt finns timrade våningsplan med trätrappor.
Inventariekammaren uppfördes på entreprenad av handelsmannen Peter Bagge och överlämnades till Kronan efter besiktning år 1755. Under perioden 1871-91 utarrenderades den till en virkesfirma. Uppgifterna om att byggnaden under en period skulle varit kvinnofängelse är alltså felaktiga. Då fångvårdsstyrelsen lämnade området 1907 återfick byggnaden sin ursprungliga funktion som inventariekammare.