Jag funderar över de gamla fröknarna och ensamma änkor som inte hade någon att ty sig till när de blev äldre. I Majorna. De ogifta kvinnorna hade oftas kommit till stan under sin ungdom – för att ta tjänst. Ibland hade de turen att kunna spara och investera i en lite kortvaruaffär eller ett bageri. Många gick omkring och sydde, lappade i de finare familjerna i Majorna. Några fick arbeta som hjälpmadammer eller tvätterskor tills de var fullständigt söndervärkta och inte hade någon annan utväg än fattighuset. Det hatade fattighuset. De bodde i primitiva bostäder. En del hankade sig fram genom att sälja bröd för bagerierna.
Andra äldre kvinnor tjänade några ören på att sälja hemlagade gotter från fönstren i sina stugor, eller vid små stånd på torg eller i gathörn. ”Kångenäsa” sålde från sitt fönster nära Käkbensgatan. Hon hade dålig syn, så om det hamnade en knapp istället för en peng i kassan, märkte hon det inte. På hennes disk satt katten som slickade både sig själv och gotterna.
Madam Härdig – ”Hädisa” sålde knäck vid Höglundsgatan, ”Sockerlotta” vid Käkbensgatan och ”Madam Jonsson” vid Kusttorget.
”Halta Tekla” sålde blommor vid Kusttorget. ”Pepparkake-Ada”, med den stora blå vårtan på läppen, sålde pepparkakor som hon bakat själv. Kunde inte alltid rekommenderas. ”Pepparkakemamsellera” var lite finare damer med bageri på Krokstigen.
Ett annat hemarbete vara att ”re drev”. Man hämtade arbetet hos repslagare, d v s lite rep, vajrar och andra rester av tågvirke. Detta rafflades upp och när säcken var full lämnades den till repslageri – inte sällan hos Åhmanssons vid Slottsskogsgatan. Nu spann man om till nya rep eller så blev det drev för tätning av skeppsplankor m m.
Här gällde det att inte tappa initiativförmågan!
Det är Ragnhild Bågenholm som beskrivit minnen kring sin barndom i Majorna. Boken är utgiven 1955. Hon är då i 60-årsåldern. Jag återkommer med hennes minnen.
foto: Carlotta/Krokstigen, sett från Gråbergsgatan, närmast till höger Majornas 1 rote, 107 C, Gråbergsgatan 37. I bildens mitt skymtar Majornas 1 rote, nr 202 CL. 1930-talet
