Hoppa till innehåll
Meny
JAVANEN
  • Välkommen till min blogg
  • Logga in
  • Varför Javanen?
  • Om mig
  • Min profil
JAVANEN
12 december, 20193 januari, 2021

Den göteborgska tomten!


Den 30 november 1863 flyttar en familj Nyström från Kalmar till Göteborg. Dottern Jenny är nio år, född den 13 juni 1854. Hon har fyra syskon och det finns tydliga konstnärliga anlag bland flera av barnen, inte bara Jenny. En bror till Jenny studerar konst men dör bara 19 år gammal, en annan bror blir pianostämmare i Amerika. Ytterligare en bror emigrerar men försvinner spårlöst. Enda systern Augusta dör ung i tuberkulos.

Pappa Daniel Nyström får plats som förste lärare vid Carlgrenska skolan i Majorna.  

”I början fann jag min vistelse i Göteborg mycket tråkig, när jag ej hade några lekkamrater, och när jag fick sådana, gjorde de bara livet surt för mig, då de härmade min kalmardialekt. Jag kunde ju inte tala rent – jag skorrade… Nog längtade jag ofta tillbaka till Kalmar och till mina små lekkamrater där och då till dessa trevliga väderkvarnar, i vars vingar vi hängde, då det ej blåste allt för hårt, och efter uthustaket där vi brukade sitta och sola oss, och efter morfars gamla trädgård med groddammen m.m.”.

Så uttrycker Jenny sina minnen.

Under 1868-69 går hon i Kjellbergska skolan där hon lär sig språk. Som 15-åring börjar hon på Göteborgs Musei Rit- och Målarskola. Det är en av lärarna, Fredrik Wohlfart, som inspirerar Jenny till att måla tomtar.

Viktor Rydberg som är en känd författare och journalist på Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning, publicerar historien i tidningen och låter 17-åriga Jenny Nyström måla bilderna. Men det lär vara först 1881, när Rydberg är på promenad i Slottsskogen, som den moderna tomten skapades på riktigt – i och med dikten ”Tomten”. Rydberg som är på promenad med chefredaktören Hedlund får plötsligt ett infall och på ett papper mot Hedlunds rygg skriver han ner alla verser. Det är en vinterdag och blir därmed grunden till den tomtetraditionen som växer sig stor på 1900-talet.  När dikten skulle publiceras är det åter Jenny Nyström som målar bilderna. Viktor Rydberg ber henne göra tomten mer mänsklig så Jenny använder nu sin pappa som förebild. 

Familjen bor på Allmänna vägen i Majorna.  

Jenny Nyström får stipendier och bedriver en del studier utomlands. Genombrott som illustratör av tomtar är så stort att engelsmännen, som är galna i att skicka julkort, köper rättigheterna till bilderna på den svenska tomten! Så sprids tomten ut i vida världen. Han blir populär och är den som kommer med julklappar.  Traditioner förändras. 

År 1911 skriver hon kontrakt med Axel Eliasson för kortproduktion.

Hon lever ett långt arbetsamt liv med sjuklig make, Daniel Stoopendaal avlider redan 1927. Den ende sonen Curt, f 1893, blir med tiden konstnär som sin mor. 

På 1940-talet tecknar hon juldukar och julbonader för Stråhlin & Persson i Korsnäs. Jenny målar tomtar långt upp i 90-årsåldern. Hon avlider den 17 januari 1946 och begravs på Norra Begravningsplatsen i Stockholm.

Visst kan vi tycka att spåren av den göteborgske tomten lever kvar i ”Tomtehuset” vid Vasa Viktoriagatan!

(Foto: Jultomten, 1904/Wikimedia Commons)


februari 2023
S M T O T F L
 1234
567891011
12131415161718
19202122232425
262728  
« jan    

Populära inlägg och sidor

  • Café Paley … och Domus!
  • Göteborg - några minnesbilder i färg och doft!
  • Tick-tack ...
  • Järnvågen och torget - Göteborg
  • Ingemar Johansson - The Champ från Göteborg
  • Det gamla gästgiveriet i Steken, Agnesberg nära Gårdsten!
  • Kungstorget och Ölhallen 7:an
  • Den obekväme entreprenören Pelle Ahl – ett handelssnille i Göteborg
  • Från Stadsgränsen till Röda Sten - Klippan…
  • Om John Hall Jr:s tragiska slut ...

Kategorier

  • Ångermanland
  • Arbete
  • Bohuslän
  • Boktips!
  • Brev
  • Carl Gustav Ekeberg
  • Ett foto berättar
  • Familj, relationer
  • Glas
  • Göteborg
  • Hur blev det här?
  • Italien
  • Loppisfynd
  • Målning
  • Mat
  • Nias
  • Ord att minnas
  • Philandor Javanen Pehr
  • Porslin
  • SOIC
  • Sörmland – Åkers Styckebruk
  • Sverige 1700-talet
  • Uppland – Altomta gård

Meta

  • Logga in
  • Flöde för inlägg
  • Flöde för kommentarer
  • WordPress.org

Arkiv

  • februari 2023
  • januari 2023
  • december 2022
  • november 2022
  • oktober 2022
  • september 2022
  • augusti 2022
  • juli 2022
  • juni 2022
  • maj 2022
  • april 2022
  • mars 2022
  • februari 2022
  • januari 2022
  • december 2021
  • november 2021
  • oktober 2021
  • september 2021
  • augusti 2021
  • juli 2021
  • juni 2021
  • maj 2021
  • april 2021
  • mars 2021
  • februari 2021
  • januari 2021
  • december 2020
  • november 2020
  • oktober 2020
  • september 2020
  • augusti 2020
  • juli 2020
  • juni 2020
  • maj 2020
  • april 2020
  • mars 2020
  • februari 2020
  • januari 2020
  • december 2019
  • november 2019
  • oktober 2019
  • september 2019
  • augusti 2019
  • juli 2019
  • april 2019
  • februari 2019
  • januari 2019
  • december 2018
  • november 2018
  • oktober 2018
  • september 2018
  • augusti 2018
  • juli 2018
  • juni 2018
  • maj 2018
  • april 2018
  • mars 2018
  • februari 2018
  • januari 2018
  • december 2017
  • november 2017
  • oktober 2017
  • september 2017
  • juni 2017
  • maj 2017
  • april 2017
  • mars 2017
  • februari 2017
  • januari 2017
  • december 2016
  • november 2016
  • oktober 2016
  • september 2016
  • augusti 2016
  • juni 2016
  • maj 2016
  • april 2016
  • mars 2016
  • februari 2016
  • augusti 2015
  • juli 2015
  • juni 2015
  • maj 2015
  • april 2015
  • Ångermanland
  • Arbete
  • Bohuslän
  • Boktips!
  • Brev
  • Carl Gustav Ekeberg
  • Ett foto berättar
  • Familj, relationer
  • Glas
  • Göteborg
  • Hur blev det här?
  • Italien
  • Loppisfynd
  • Målning
  • Mat
  • Nias
  • Ord att minnas
  • Philandor Javanen Pehr
  • Porslin
  • SOIC
  • Sörmland – Åkers Styckebruk
  • Sverige 1700-talet
  • Uppland – Altomta gård
©2023 JAVANEN | Drivs med WordPress och Superb Themes!
 

Laddar in kommentarer …