Han är den yngste av tre bröder – fadern avlider 1869 och familjens ekonomi är i botten. Men han har tur – en mäktig farbror i Göteborg, Sven Adolf Hedlund tar sig han pojken och låter honom få både utbildning och försörjning. Farbrodern är chefredaktör för Göteborgs Handels och Sjöfartstidning och därtill en mäktig kommunalpolitiker som värnar om kulturella och sociala intressen. Vi vet också att på tidningens redaktion också finns en mycket omtalad person – författaren Viktor Rydberg – och också han bor hos familjen Hedlund.
Den unge mannen som kommer under Sven Adolf Hedlunds vingar heter Hans. Hans Hedlund, en blivande arkitekt som kommer att sätta sin prägel på många byggnader i Göteborg. Redan som femtonåring börjar Hans på Chalmers och får Victor von Gegerfelt som lärare i teckning. Ingen visste då att detta skulle bli till stor nytta för den unge studenten.
Fem år senare kommer Hans till byggnadsskolan vid Akademien för de Fria Konsterna i Stockholm och där började studierna inom arkitektur. 1879 är Hans färdig med sina studier och efter resa inom Europa startar han året därpå sin verksamhet i Göteborg. Farbroderns dotter Mia (Maria) är en anledning att återvända till Göteborg och snart blir denna dotter hustru till Hans Hedlund.
Svärfadern Sven Adolf Hedlund äger sedan 1857 Bjurslätts gård där familjen tillbringar somrarna. Gården består av femton hektar åkermark samt utmarker i bergen. Hedlund sätter sin prägel på parken som idag är betydligt större (ingår i Hisingsparken). Han engagerar nästan tusen skolbarn för att plantera de kala hällarna med skog, numera kallat Källdalen. Lärk är det trädslag som trivs bäst. Han anlägger också Slätta Damm genom att dämma en bäck som rinner genom området.
Många kända personer besöker Sven Adolf Hedlund i sommarhuset och han låter rista in sjuttiotre namn samt sitt eget på berget till vänster om nuvarande Hällskriftsgatans slut. Han har egen roddare – Carlsson – som tar honom över älven på morgonen i sin eka och som hämtar honom på eftermiddagen vid tidningsredaktionen som vid den här tiden ligger vid Östra Hamnkanalen. Hisingsbron byggs först 1874.
I början av Hans Hedlunds karriär deltar han i tävlingar om museum i Göteborg, läroverksbyggnad i Sundsvall samt rådhus i Landskrona. Dessutom utvecklar han i fornnordisk eller nygötisk stil och en del villor som jag ska återkomma till.
I centrala Göteborg börjar Hans rita på det vi kallar Hedlundska huset – ett femvåningshus i hörnet av Vasagatan/Götabergsgatan. Inspirerad av vad han sett i Tyskland, det vill säga oputsade tegelfasader (Rohbau), fick han stor uppmärksamhet för de rika dekorationerna. Han följde utländska idéer och strömningar och släppte krav på symmetri i valet att skapa en komposition i starkt skulptural form – det resulterade inte minst i Dicksonska folkbiblioteket! I fortsättning ser vi verk med kraftigt byggda bottenvåning, tunga omfattningar kring entréer och i kontrast till detta är fasaderna något mildare i form av tegelmur.
Under 1907 finns sonen Björner i firman och han bidrar genom sin ungdomliga vilja med ännu en stil som ligger i tiden. Hans Hedlund ägnar sig åt att rita tidningshuset vid Postgatan i Jugendstil. Nu smyckas husen med motiv som hämtas från växtvärlden och smidda staket och räcken talar sitt tydliga språk. Han lär ha med hjälp av plattång och tenntråd format sina idéer innan de kommit på ritpapper!
Den som vill bekanta sig med Hans Hedlunds typiska verk kan betrakta det Gamla Stadsbiblioteket (1900), Tomtehuset (1890) vid Vasagatan, Elyceum (1907) vid Smålandsgatan eller Telegrafverket (1912) vid Kungsgatan. Hans Hedlund har också duktiga medarbetare och den första som anställs som arkitekt är Yngve Rasmussen, en skicklig tecknare och teknisk kunnig. Tillsammans med en broder tar sig Yngve an att med fresker också smycka huset som vi idag kallar ”Tomtehuset”. Det är dessutom Yngve Rasmussens bror som tillverkar alla smiden som skapas inom projekten – han har en smedja på Postgatan.
Vad som kanske inte är så omtalat är just villorna vid Bjurslätt som Hans Hedlund ritar under 1878-79. En ny villa står klar 1883 uppe på en hög avsats – ett läge som ger villan ett luftigt intryck. Bottenvåningens trappa leder upp till entrén och balkongen – trappan till övre våning bildar en egen volym utanpå söderfasaden – och utöver tre fasader täcks balkongen som blir till en inbyggd veranda. Huset får namnet ”Solbacken”, timrat och klätt med träpanel. Taknocken är krönt med perforerad plåt som i var ända avslutas med ett drakhuvud. Skorstenen är hög och ståtlig. ”Solbacken” rivs på 1930-talet.
Kusinerna Torsten och Hans Hedlund, har tidigt planerat var sitt sommarparadis vid Bjurslätt och 1878/79 står en villa stod på plats som också hade en stil som influerats av de götiska ideal som vi bland annat kan se på badläkaren Karl Peter Curmans hus i Lysekil – en stil som påminde om forntida stormansgårdar. I husets matsal kunde man beskåda en fris med motiv som förhärligade äktenskapets lycka – små tomtar som hjälper familjen i livets alla skeden – huset får namnet ”Tomtebo” och står klart 1879. Huset rivs dock under senare delen av 1950-talet. Torsten Hedlund är tryckerichef på Göteborgs Handels och sjöfartstidning.
Under sommaren 1878 anställs Hans Hedlund och Carl Fahlström hos stadsarkitekten Victor von Gegerfelt för att slutföra uppdraget att för Göteborgs Tjenstemanna Byggnadsförening rita villor kring nuvarande Föreningsgatan, Viktoriagatan och Övre Fogelbergsgatan. Även dessa villor går i götisk anda. Totalt handlar det om tjugoen tomter som i första hand ska erbjudas stadens tjänstemän. Vi kan än idag skåda dessa villor.
Från 1886 fram till pensioneringen 1923 ägnar sig Hans Hedlund även åt undervisning vid Chalmers tekniska institut – en kreativ man, kanske också en mödosam tillvaro med ständigt växande antal uppdrag och tjänster.
Ett urval av verk i Göteborg:
- Villa Solbacken, uppförd av S A Hedlund åt dottern Mia vid Slätta Damm i Bjurslätt på Hisingen, 1881 (rivet 1957)
- Fruntimmersföreningens flickskola, vid Chalmersgatan 7, 1882, ombyggd 1908 S A Hedlunds hus, vid Vasagatan 46, 1882.
- Realläroverket, vid Vasagatan 19, 1886. Om- och påbyggt 1911 (numera Schillerska gymnasiet)
- Tingshuset, vid Södra Vägen 25, 1888, (senare Mölndals tingsrätt).
- Fjällskolan, vid Fjällgatan 40, 1889
- Saluhallen Göteborg, 1888-1889
- Krematoriet, vid Östra kyrkogården, 1890 (revs 1955)
- Tomtehuset vid Vasagatan 11, 1890.
- Hotell Kung Karl, vid Nils Ericsonsgatan 23, 1896.
- Dicksonska folkbiblioteket vid Södra Allégatan 4 i Haga, 1897
- Arbetarbostäder i kv. Majoren för Robert Dicksons stiftelse, Göteborg, 1899
- Bostadshus för SJ:s Änke- och pupillkassa, Kommendantsängen i Göteborg, 1899
- Stadsbiblioteket, vid Haga Kyrkoplan, 1900. Tillbyggt 1926 av Björner Hedlund. (numera
- Samhällsvetenskapliga biblioteket)
- Kalmar gamla vattentorn, 1900
- Tjolöholms kyrka, 1901
- Toppsockerfabriken Klippan, Göteborg, 1901
- Vattenkraftverk vid Jonsereds Fabrikers AB, 1901-1903
- Göteborgs sjukhem, 1903
- Arbetarbostäder i kv. Löjtnanten för Robert Dicksons stiftelse, Göteborg, 1904
- Slöjdföreningens skola, 1904, (numera HDK).
- Handelstidningens hus, Postgatan 5, Göteborg 1904
- GöteborgsArbetareföreningen vid Järntorget 1909
- Arbetshus och portvaktsstuga vid Gibraltar Fattigvårds- och Försörjningsanstalt, 1911
- Hemtrevnad vid Föreningsgatan 32, tillsammans med Björner Hedlund, Göteborg, 1911-1913
- Amerikaskjulet, tillsammans med Björner Hedlund, Göteborg, 1912
- Telegrafverket Kaserntorget, tillsammans med Björner Hedlund, Göteborg, 1912 Pumphus, Barlastgatan, tillsammans med Björner Hedlund, Göteborg, 1912 Affärshus, Skeppsbron 4
Källa;
Skrifter/foto utgivna av Arkivnämnden för Västra Götalandsregionen och Göteborgs stad.