När arkiatern Linné besökt Göteborg den 9-10 juli 1746 beskriver han i staden på följande sätt:
”Göteborgs var den täckaste stad bland alla i riket, till storlek något mindre än Uppsala; nästan rund, omgiven och befästad med vallar och gravar; avdelad med regulära, räta och jämna gator; genomskuren med åtskilliga grakter eller gravar, som på ömse sidor hava gator. Själva gravarne äro på sidorna perpendikulärt murade med gråsten, så att gatan till en mans höjd står över vattnet; broarne eller bryggorne äro välvde; lövträd äro planterade på ömse sidor om gravarne, så att denne stad mycket liknar de holländska städer.
Husen äro till största delen store och svåra träbyggningar, av två våningar, och nära intill varandra ställde, utanpå beslagne med bräder, samt målade med röd eller gul färg, men knutar och fönsterkarmar, med vit eller blå; så att de på någon distans mycket likna stenhus; grunden eller murarne äro även som väggarna beslagne med bräder. Taken äro av tegel, och fönstren av engelskt eller franskt glas.
Göta älv stryker intill staden, och har kommunikation med grakterna; men på västra sidan stöter havsviken till staden, så att stora skepp kunna nalkas staden på 1 eller ½ mil, och där hava en bekvämlig hamn; med små och nätta fartyg kunna gå in i själva staden; eljest skilja ett par höga berg havet ifrån staden. Han ligger nog sidlänt, så att husen ofta äro byggda på pålar; härav sker, att vattnet i gravarne är ofta stinkande, varav orten blivit mindre sund.
Här i staden är landshövdingesäte, gymnasium, garnison, amiralitet, fortifikation, artilleri; tvenne borgmästare, en skön rådstuga med börs; trenne kyrkor och Ostindiska kompaniet. Den bekvämlige seglation ifrån stora västra havet, utan att passera sundet, lättar handelen; varav de meste här lägga sig på handel och seglation.
Staden är folkrik av handlande, seglande, milis, främmande, och folk, som stöta till ifrån hela landet; varav här är mycken ruljangs, så att inbyggarne må väl, och äga sköna samt vackert möblerade hus. Kastellerne Göta Lejon i nordost, och Kronan i söder ligga på var sitt berg, låga, cylindriska, vid basin fyrkantige, på alla sidor med styckgluggar försedde.”
(Redigerad av S Fries och L-E Edlund, illustr G Brusewitz)