Vi är framme i början av augusti 1975. Lillebror har varit på besök i Kanada och nu sker viss rapportering hem …
”Nu äntligen blev det av att skriva. Det är så motsträvigt att företa sig något när jag kommer in på kvällen att det mest aktiva jag orkar göra är att se på TV. Tur att U kom lyckligt hem. Jag var ganska nervös när det började krångla till sig. Bob och Jacqvie fick ditt vykort idag som jag översatte för dem. De tyckte det var roligt att hör ifrån dig verkade det som. Berättade U att han fick $50 av dem innan vi åkte på semestern som tack för hjälpen. U gjorde allt en del nytta i alla fall. Till mig var det en bra hjälp som hämtade korna för mig på eftermiddan. På morron fick jag dock inte upp honom. Jag undrar varför? Alla pojkar i hans ålder älskar väl att gå upp halv fem på morgon och fösa kor.
Fortsätter nu en halvtimma senare. Vilket oväder vi fick här just nu. Det åskar så rutorna skakar och blixtarna syns runt om hela huset. Jag var precis ute och stängde en grind som blåst upp vilket tog mig en 30 sek men jag hann bli precis plaskblöt. Korna kom för en liten stund sedan rusande i vilt sken över fältet för att söka skydd i ladan. Ack, ack bara vi slipper strömavbrott. Det har blinkat ett par gånger men det är allt.
Aug 9/75 Idag hittade vi en oväntad nykomling. Du vet den lilla shetlandsponnyn med de förväxta hovarna nedkom med ett litet stoföl. Hon var tillsammans med vår hingst i ca en halvtimme och lyckades tydligen bli med föl. Lustigt att det gick så bra som det gick. Stoet är ca 20 år gammal, 1 m hög och har aldrig haft föl förut. Vår hingst är 160 cm hög vilket är en ganska stor häst. Hur han löste de praktiska problem som uppstod p g a storleksskillnaden vet jag inte med tydligt är att han klarade det på något sätt. Må väl.
Skriver igen. … ”
Nu har vår familj i Kanada fått tillökning bland djuren. Och allt verkar ha gått bra.
Vi får veta att en del om väder och vind. Och att brodern U är välbehållen. Vad som krånglat vid resan får vi inte veta.
Nästa brev är skrivet i början i januari 1976 … det är kallt och stjärnklart eller solklart kan man också kalla det. Vår unga kvinna som skriver till sin mamma läser i svenska veckotidningar – man kan klart ana en hemlängtan. Dualitet – kan man vara på två ställen i världen samtidigt? Det har nyss varit julhelg och det är senap som står högt i kurs på matbordet!
”Gulliga mamma. Vad roligt det var att få ditt paket (och U`s). Alla grejorna var bra, inte minst ostlådan. En sådan har vi letat oss fördärvade efter här men canadensarna har ingen ostkultur det märkte vi snart. Nattlinne-klänningen var enl. B mycket ”sexig”. Jag använder den som klänning då jag inte har för vana att sova i pyjamas. Hade du skickat U´s halsduk själv? Jag beslöt mig kvickt för att knycka den vid första tillfälle. Det är roligt att få sådana personliga och ”påhittiga” julklappar. Lodis gav mig ännu två dagar nedsjunken i den salta lakritsens ”sötma”. Här är allt godis så sötsliskigt att det inte går att äta och gottegris som jag är så uppskattades saltisarna mycket. Det slumpade sig så lyckligt att vi hade köttkorv till middag den dan vi fick paketet och jag hade satt fram den enda äckliga senap som finns här. Slottssenapen räddade dock en fantasilös middag till vår glädje. U får en komplimang och ett tack för sitt goda minne.
Hoppas att ert paket kommer fram snart, postgången har inte ordnat upp sig här ännu. Tillsammans med ditt paket t ex fick jag sju (7) Femina. Det är roligt att få Femina men det gör mig lite sjuk när jag ser alla svenska prylar. Det är så lite här som överensstämmer med vår stil och smak.
Nu har vi fått vinter på allvar. 25 till 30 minusgrader ända sedan julveckan. Dan före nyår hade vi snöstorm och då var det oväder värre. Efter det har det snöat så gott som varje dag. Trädgårdsgångarna är skottade tre gånger den senaste veckan. Men det är skönt med snö. Allt är så vitt och fräscht. När det är riktigt kallt och vi har billyktorna tända så kan man se hur själva luften gnistrar. Vi upplevde en annan grej i morse precis när solen gått upp. På himlen visade sig på var sidan om solen en vit regnbåge i vilken solen reflekterade sig så det såg ut som tre solar på en gång. Den riktiga i mitten plus en spegelbild på var sida med en regnbågsstump omkring. Jag har aldrig sett eller hört talas om det förut. Norrsken är inte heller ovanligt och på stjärnklara nätter ser det ut som ”lysmaskar” som slingrar uppe på himlen.
Orkar inte skriva mer nu.
Kram …”
Här lämnar vi breven jag hittade – utströdda på marken och många har uppenbarligen varit ämnade att brännas. Jag tycker jag hittade en skatt. En vacker sådan!
Tack till dig som tog dig tid att skriva till mamma och till ditt hemland Sverige …
Hoppas du fick ett bra liv. Det har gått ett fyrtiotal år sedan du skrev alla dessa rader. Jag tycker om dem och är rädd om dem!
Tack.