Det här är utsikten från bostaden på Lokattsbacken i Hagen. Nya Älvsborgs fästning ligger i blickpunkten.
Under en månljus natt i juli 1719 seglade den dansknorske sjöhjälten Peder Tordenskjold tyst och stilla förbi Älvsborgs fästning i Göteborgs hamninlopp. Tordenskiold ville fira sin sista triumf. Mitt framför näsan på en svensk garnison om 4 000 man trängde han in i Göteborgs hamn med åtta slupar och förstörde en fregatt, två galärer och ett krutfartyg. Här hade han tidigare lyckats bränna och förstöra stora delar av den svenska galärflottan.
Det var till och med på vippen att hela Göteborg förlorats, om inte en ung svensk officer – Georg Staël von Holstein gripit in – i sista minuten!
Detta är ju märkligt. Han ansåg att han med kanonader från Hisingssidan kunde mota Tordenskjold ut ur hamnen igen. Dessvärre var hans högre befäl – blivande kung Fredrik I – inte med på noterna. Men skam den som ger sig – med gnat, tjat och löfte om att Staël själv skulle betala artilleriet som eventuellt skulle förloras fick den unge officeraren låna två kanoner och ser man på – efter bara ett par rejäla salvor flydde den fientlige amiralen – hals över huvud och vår stad – Göteborg var räddad!
Den 6 november 1719 ingick Danmark och Sverige vapenstillestånd och den 3 juli 1720 undertecknades fredsavtalet.
Vad gäller Tordenskjolds öde blev det beseglat två år senare – han blev skjuten av Georg Staël von Holsteins kusin, Jacob i en duell i Tyskland!