Altomta

Posted On 10 oktober, 2026

en liten bok om en gård vid Tensta socken, Uppland

”Överhuvud taget är det märkligt att en liten plats på jorden kan innebära så mycket. Jag tänker naturligtvis på Altomta, som varken Du eller jag visste ett skvatt om för 30 år sedan. Men när man tittar tillbaka har själva gården med sin historia och inte minst kapten Ekeberg kommit att betyda mycket för både Dig och mig.”

Förord – att spara en plats

Så skrev Jan Olsson, ägare till Altomta gård, den 30 januari 2025. Han hade då burit gården i över trettio år, renoverat två stora hus, överlevt två svåra cancersjukdomar och samlat tusentals bilder och papper.

Redan 2021 skrev han: ”En bok om Altomta behöver inte vara så pretentiös – kanske skulle den kallas bara ’Altomta’ eller ’en liten bok om Altomta’.”

Den här lilla skriften är ett försök att göra just det – i hans anda. Korta texter, mycket luft, hans röst där den hör hemma, och Mayas forskning om kapten Ekeberg och Pehr Philander som kärna.

Den är tänkt att kunna bli ett gårdsarkiv. Som Jan själv skrev i maj 2025: ”Kanske kan Altomta komma att betyda mycket för en ny Maya och en ny Jan om 100 år.”

1. Gården

Altomta ligger cirka 4 kilometer väster om Vattholma, i Tensta socken, norra Uppsala kommun. Det är en plats med rika fornlämningar – inte minst fornminnesområdet Årstahagen med bebyggelselämningar från järnålder.

Namnet omtalas första gången 1355 som ”i Adatompta” och omfattade 1541–1569 tre mantal skatte.

Den nuvarande gården skapades av Carl Gustaf Ekeberg, född 10 juni 1716 på Djursholm, död 4 april 1784 på Altomta. Ekeberg var sjökapten i Svenska Ostindiska Compagniet, reseskildrare, tecknare och kopparstickare, och samlade naturhistoriskt material åt Carl von Linné och Vetenskapsakademien, där han invaldes 1761.

Under sina resor tog han med sig levande tebuskar hem till Sverige – till Linnés stora förtjusning – och försökte odla dem på Altomta.

Efter att han köpt tre gårdar i byn slog han samman dem till en stor gård. Huvudbyggnaden med sina fyra flyglar – däribland det gamla brygg- och brännhuset, senare bak- och bykstuga och nu gästflygel – lät han uppföra på 1760-talet, troligen klar i början av 1770-talet. Idén till den symmetriska planen har han sannolikt hämtat ur fortifikationskaptenen Carl Wijnbladhs 1756 utgivna ”Ytterligare tillökning av Ritningar på Wåningshus” med generalplaner ”till gårdars ordentliga anläggande”.

På Altomtas vind har två föremål med säker koppling till Ekeberg återfunnits: en kopp med fat och ett fat med uppvikt vågformigt brätte, märkt med monogrammen C G E och H E (Carl Gustaf och Hedvig Ekeberg) och deviserna ”lycksamt och wäl” samt ”förnöjligt och godt”.

2. Pojken från Nias – Pehr Philander

”Mot årets slut kom kapten hem till Altomta med sin skyddsling.” Så står det på Altomta Akademis hemsida.

Pojken var från ön Nias utanför Sumatras västkust. Han hade följt med Ekeberg hem från en av Ostindienresorna.

Den 15 oktober 1769 döptes han i Tensta kyrka till Per Philander. Händelsen var så ovanlig att Tensta sockenmän fann sig föranlåtna ”att för eftervärlden till alla sina omständigheter uppteckna och beskriva”.

I Sverige konverterade han till kristendomen och bosatte sig senare i Strängnäs, där han arbetade som trädgårdsmästare.

Han är anfader till Maya Hedberg, som under namnet Javanen – ”han som kommer från Java” – har följt hans spår från Bankasundet och dopboken i Tensta till torpet Java i Småland och vidare till släkten i Kläpp.

I Jans e-postväxling med Töres Theorell 2022–2023 diskuteras också en annan pojke, Agorander (Johan August Agorander), som hamnade i Härnösand. DNA-typning har senare visat att släkten Theorell är indonesisk och inte inkaindian som man först trott – en historia som speglar Philanders.

Källor: Tensta kyrkböcker, L. Lööf, Kerstin Petterssons dossier till Altomta Akademi, javanen.se, Wikipedia ”Pehr Philander”.

3. 1900-talet – människorna

Om de sista hundra åren skrev Jan att det var viktigt att spara medan någon som minns fortfarande finns.

Systrarna Ulla och Christina Moberg, tidigare ägare. Deras dotter och dotterdotter Maria Moberg/Johansson bor på den gård som styckats av och har ”en hel del papper om gårdens drift och tjänstefolk”. Jan menade att de borde tillhöra ett gårdsarkiv.

Kjell, arrendatorn på Altomta, som visste var torpet Java låg och hur ekologisk råg ska se ut. Ulla, guide i Tensta kyrka som kunde visa dopboken. Kerstin Pettersson, pensionerad intendent på Strängnäs museum, som skrev om Javanen och torpet Java och lämnade en dossier ”till Altomta Akademi”.

Och alla som bodde på gården de sista åren, som Jan räknade upp i sina brev:

– En 22-årig arborist i gästflygeln, ”stark o kan klättra på stegar, byta batterier i brandvarnare”
– En 60-årig kvinna, ”loppisroad”
– En 40-årig kvinna med 2 barn varannan vecka, som driver matservering
– Den tidigare arrendatorn som dog i ALS – ”för god för att få leva”
– Den nya ekologiska familjen med 30 kor och 67-årig mamma som skötte dem – ”hur orkar hon?”
– Grannen kinesen som ”odlar o jobbar” och fått tag i en kinesiska, gaykillarna på soldattorpet, paret på Nortuna gård (fd prästgården) med Ostindiska museet.

Och så vällingklockan: ”En nyhet är att den gamla vällingklockan som fanns i hembygdsföreningens ägo har återbördats till fadershuset. Den ville nog hem!” (19 feb 2024)

4. Altomta nu – Jans dagbok 2020–2025

Jan skrev som en dagbok, ofta tidigt på morgonen. Här är hans röst, nästan oredigerad:

”Nu är klockan snart 6 på morgonen. Kvällsmaten och disken är avklarad. Diskbänken är avtorkad.” – 6 aug 2023

”I morse dimma som dolde åkrarna och man kunde bara ana skogsranden, som flöt ihop med molnbankarna.” – 6 aug 2023

”Jag gick och lade mig och vaknade vid 8,30-tiden. Kissnödig. […] Kokade havregrynsgröten med honung från Brogården.”

”När jag skriver det här faller ett stilla försommarregn. Jasminbuskarna doftar. Och min tornfalk som bor i en holk på torken för andra året sitter på logtaket o vaktar. Och arrendatorns råg står hög på andra sidan vägen. Jag har aldrig sett så fin ekologisk råg. Man blir lite poet faktiskt.” – 22 juni 2022

”Så lätt kan man byta anor på krokuta vägar!” – 13 juni 2023, när han fick veta att Agorander-släkten var indoneser

”Framåt halvåtta grönsaks soppa med ägg. = Motundes matlagning. Mättar ganska bra.”

”Sen kom solen tillbaka och jag satt nog en timme och tittade på alla surrande humlor av åtminstone 5 olika arter, enstaka bin, getingliknande blomflugor som jobbade på lavendeln vid gårdsrundeln.”

”När vi lämnade Altomta vid soluppgången i måndags gol gökarna som galningar och tornsvalorna lekte racerbana runt husen. Jasminerna doftade. Jag är inte mycket för stora ord, men törs man säga ’Underbart’.” – 19 juni 2024

”Nyutslagna Lindelöv och gullvivor.” – 20 maj 2025

Om åldrandet:

”När jag var pojke köpte vi mjölk i en granngård där tant Hulda och Hjalmar bodde. Pappa frågade Hulda om hon inte behövde vila ibland. Han fick ett svar som jag ofta tänker på – ’en måste hålla på’. Och visst är det så. Alternativet?” – 19 juni 2024

”PS Visst är det märkligt att med manliga vänner pratar jag om praktiska saker. Med kvinnliga dito kan jag prata om känslor.” – 3 aug 2024

”Alla erfarenhter är bra – och allra mest dom man fick som barn – ofta tungt och inget betalt, men så nyttiga.” – 25 sep 2024

Lindelöv och gullvivor. Altomta, maj 2025. Foto: Jan Olsson

5. Ett gårdsarkiv för framtiden

I ett mejl från Upplandsmuseet 24 mars 2026 skriver Marja Erikson:

”Ja Altomta är verkligen värd en skrift. Kan inte denna Maya som skrivit så mycket redigera sin text till bokform? På Upplandsmuseet har vi tyvärr inga resurser att producera en sådan bok. […] Har du haft kontakt med Göran Ulväng? Visst känner du honom? Han kanske har någon idé om hur man kan gå tillväga.”

Jan själv skrev den 25 maj 2025:

”Jag har några fotografier/teckningar som jag fotat av från Ullas och Dotterdottern Marias ’familjearkiv’. Min förhoppning är att dessa och en del bokföring skall flytta till ett Gårdsarkiv och på så sätt bidra till en liten bit av den svenska historien.”

Förslag till innehåll i ett sådant arkiv:

– Fotografier och teckningar ur Mobergs familjearkiv
– Bokföring och tjänstefolkslängder
– Målningarna i Ekebergsrummet (fotodokumenteras)
– Monogramkoppen, vällingklockan
– Kerstin Petterssons dossier
– Jans dagboksanteckningar och bilder 2020–2025
– Mayas texter om Pehr Philander och torpet Java (javanen.se)

Jan skrev också: ”Mitt bidrag kan vara att bidra med pengar. För när räkningen görs upp efter mig kommer det att räcka till arvingar etc.”

Till minne av

”Utan er hade jag aldrig hittat hem till Java.” – Maya Hedberg

”Tänk att en gård i Uppland kan föda så många tankar – inte minst för Dig och mig!” – Jan Olsson, 11 feb 2025