Våren 2012 grävs det vid Domkyrkan – ett titthål placeras på en del av Korsgatan där det inte finns ledningar och rör sedan tidigare, och chanserna är goda att finna äldre lämningar och kulturlager från det äldre Göteborg.

Man kan konstatera att viss handelsverksamhet i handelsbodar funnits på platsen. Särskilda föremål kan knytas till specifika handlare som slaktare och skomakarfamiljer boende utmed Korsgatan.

Namnet Korsgatan fastslogs 1739, men det är troligen äldre än så. En källa hävdar att namnet förekom 1681 och i den tyska formen ”Creutzstrasse” redan 1629, då en Simon Huelt (Welt?) sålde sitt hus till Johan Meyer. Omkring 1644 var Werdsgatan mer känd som Korsgatan, då gatan korsar/korsas av de historiskt viktigaste av stadens långgator – Kungsgatan och Drottninggatan.

Etableringsfasen av det äldsta Göteborg – från 1620-talet – syns två meter ner i marken i titthålet! Förutom fynd kring platsen där idag Domkyrkan står kan vi få en glimt av en gatubild jag inte tidigare kände till och jag gör en relativt snäv sammanfattning:I kämnärsrätten i januari 1657 omtalas, att ”guldsmeden Jöns Matthesson fordrade en gatubod i sin sal faders hus”. Denna fordran talar dels först och främst om för oss att bodar för handel fanns utmed gatorna här, dels att rätten att nyttja dem var knuten till tomternas ägare, deras arvingar och dem som bodde på gårdarna vid mitten av 1600-talet.

Dryga hundra år senare upprättas en ritning av Bengt Wilhelm Carlberg 1/6 1765, för inrättning av nya bodar för handel i Korsgatan mot kyrkan. På en länga om drygt 50 meter utmed kyrkogårdsmuren planerade man uppföra 18 sammanhängande bodar i två olika storlekar för uthyrning.

Bodarna skulle ha ett mot kyrkogården lutande tak med en högre front mot gatan, vilket lämnade utrymme för en dörr i varje bod, samt en nedfällbar lucka som då fick funktionen varubänk.

De nybyggda bodarna kunde brukas i 33 år fram till den omfattande branden strax innan jul 1802. Bodarna bör ha totalförstörts, inklusive eventuella varor som förvarats däri, samtidigt med att hela begravningsplatsen kring domkyrkan förstördes så kraftigt att domkyrkogården helt måste överges som begravningsplats.

Vi kan sannolikt utgå ifrån att handelsverksamhet har idkats utmed Korsgatan, utmed tomterna och på andra sidan gatan nära kyrkogårdsmuren, i närmare 150 år. Handeln har varit så pass stationär, med bodar, att varor har kunnat förvaras på plats. Handeln har framförallt bedrivits av boende på tomterna utmed Korsgatan, alternativt har handlarna haft en koppling till ägare i fastigheterna. Rätten att idka handel i bodarna som uppfördes 1765 kunde hyras och dessutom beskattades detta per bod. En Carl Didrik Svensson som ägde gård på tomt 28 skattade till exempel ”för dubbel bod” år 1787.

(källa: UV RAPPORT 2014:176)