vykort

Solen står högt, skuggorna är korta… men de flesta är mörkt klädda. Rockar och hattar. Finklädda är de på en av stadens finaste gator – Göteborgs Wall Street – skulle man kunna säga med tanke på alla banker och försäkringsbolag som ligger samlade här. Halvvägs in på gatan ligger Domkyrkan – där borta vid träddungen. Vi kan se toppen av kyrkans torn!  Den här närmare fyrahundrameter långa gatan ligger inom Vallgraven i Göteborg. Men det är med dagens mått, i början av 1900-talet var den hundra meter kortare, cirka tolv meter bred. Ursprungligen var ju gatan delad – en gata på var sida om Västra Hamnkanalen!  Gatan har haft flera namn – Wästre Hambnen (1621-1639), Wästre Lille Hambnen (1669), Västra Hamnegatorne (1739), Västra Hamnegatan (1753) och slutligen Västra Hamngatan (1815). Vid tiden för postande var Västra Hamnkanalen relativt nyligen igenlagd – det gjordes under åren 1903-1905. Och vi kan se att spårvagnstrafiken redan är igång. Det står en man i ljus jacka och förkläde – vid bildens högra sida – mitt i gatan.

Jag vänder på vykortet och läser Hjerliga lyckönskningar på namnsdagen den 23 mars 1906 från mamma och mig. Helsningar …

Det är Gerda på Tyskbagargatan i Stockholm som gratuleras. Blir nyfiken på gatan i Stockholm och läser att den är uppkallad efter Tyskbagarbergen som i sin tur fått sitt namn efter den tyske bagaren Martin Kamecker som runt 1670 låter bygga Kameckers kvarn på bergets krön. Martin Kamecker och även hans son Jonas får titeln ”slottsbagare” och lär vara den förste som bakar saffransbröd i Sverige!

Vänder tillbaka till vykortets framsida där vi till höger också skymtar en neddragen markis över skyltfönstren till Engelska Tapetmagasinet! Affären har funnits där sedan 1899.

Som jag nämnde alldeles i början så är detta ett tillhåll för den 
högre finansen. De stora bankernas, försäkringskontorens 
och bankirernas gata. En arkitektonisk kontinental prägel lär ha kommit till under en tid då pengar strömmar in, massor av nya hus byggs, folket lever i överdåd. Det ligger en viss förnäm hållning – ett lugn, stil och harmoni – över de gamla borgarhusen. De vi ser på bilden har en enkel utsmyckning och i allmänhet inte högre än tre våningar. Här bor berömda köpmän som Sven Renström och Carl Fredrik Waern. En annan högt ansedd person är stadsmäklaren Johan Albrecht Leffler, 
som också håller till vid Västra Hamngatan. 
I närmare femtio år gör han sig känd som den som kan förmedla lån och på så sätt få fart på karriären för yngre affärsmän. 



Vad gäller kanaler så är Västra Hamnkanalen sist färdig vid byggandet av Göteborg. 
År 1681
leder endast två 
träbryggor över kanalen, den ena som förbindelse till Kungsgatan och den andra till Kyrkogatan. I slutet av 
1600-talet och början 
av 1700-talet tillkommer ytterligare tre broar, 
varav två är av sten 
med välvda 
öppningar. 


Sven Renströms hus, är ett av de förnämsta vid 
Västra Hamngatan (nr 9), och är än i dag ett hus som ger ett lugn,
ren arkitektur med enkla linjer, den lilla balkongen och en tilltalande 
entré. Det ger oss en föreställning om byggnadssättet i det Göteborg som uppstod ur ruinerna efter de svåra vådeldarna. 
Härifrån dirigerar Renström sina vidlyftiga järn- och träaffärer och varje 
förmiddag kan göteborgarna se den anspråkslöst klädde 
mannen spatsera 
ut till sin brädgård, ända bort till i Masthugget – vid Smala vägens början. Där håller han räfst och rättarting med klampare och inspektörer. Han behöver egentligen inte gå, för han har både hästar och vagnar, men de används sällan!

Slutligen tar vi en titt på Gustavi ärevördiga tempel. Platsen för kyrkan är ett helgat rum sedan urminnes tider. Den första kyrkan blir färdig 1633 och vid dess västra sida uppförs det obligatoriska benhuset, vilket ligger kvar en tid in på 1800-talet. Man 
vet att kyrkan härjades av en svår vådeld i april 1721, och att kyrkan restaureras. Den 20 december 1802 
är elden åter lös och nu sprider sig elden med sådan kraft att husen på båda sidor om gatan också blir lågornas rov.

Domkyrkan ligger i ruiner. Allt är förstört. Men redan året efter är man i full färd med planen till en ny domkyrka. På samma plats som den nedbrunna, men kyrkogården ska inte längre vara begravningsplats, vilket sedan länge fattat beslut om – inga lik ska begravas på 
Domkyrkogården. En ny begravningsplats iordningställs vid Stampen och från och med maj 1804 får Domkyrkoförsamlingens döda 
sina gravrum där.

Vid invigningen den 21 maj 1815 är kyrkan inte helt färdig och man arbetar ännu på tornets översta del fram till 1825. En andra invigning hålls den 9 
september 1827.

Vad vore Göteborgs historia utan trädens historia? Göteborg är på1700- talet lindarnas stad och träd längs gator blev efter mitten av 1800- talet ett vanligt inslag i gatumiljön

Vid bränderna 1802 och 1804 skadas stora delar av träden vid Domkyrkan och längs hamngatorna. Domkyrkotomten stenläggs på1820-talet och får nya planteringar 1860.

Ute i världen är det inte lika lugnt som på bilden; en gruvolycka i Frankrike kräver 1099 dödsoffer, en jordbävning på Formosa tar 3000 liv, i Italien vållar ett vulkanutbrott stor miljökatastrof, efter några veckor förstör aska och lava tre städer i Italien – Vesuvius får åter utbrott och orsakar stor skada i Neapel och i Kalifornien drabbas San Francisco av jordbävning och 3000 människor omkommer. Moder Jord verkar vara en osäker plats för vissa av oss.

Mannen med förklädet står lugnt kvar och spejar ner mot gatan … kanske väntar han på en varutransport?


Facebook kommentarer

Kommentarer