Vykort

Långgatorna i Göteborg döptes på 1860-talet, men i nästan ett halvt århundrade kallades de i folkmun fortfarande för sina ursprungliga namn Smala wägen, d v s Första Långgatan och Breda wägen, närmast motsvarande Andra Långgatan.

Om vi går in kvarteren mellan Järntorget och Masthuggstorget kan vi idag konstatera att Andra Långgatan idag är populärare än någonsin. Bortsett från dagens bar-, pub- och restaurangkultur har det här funnits en helt annan karaktär av boenden, traditioner och språk.

Det var inte ovanligt att det talades jiddish på Andra Långgatan eller i Haga. En judisk ortodox församling – en s k ”Minje” – bildades på 1850-talet på Bergsgatan i Haga. 1909 öppnades en synagoga på Kaponjärgatan 8.

1923 flyttade församlingen till den gamla biografen på Andra Långgatan 6. Sedan Sedan 1970-talet ligger den ortodoxa synagogan, kallad ”Minjen” på Storgatan 5.

Man talar sällan om Långgatorna och Linnéområdet som just judiska kvarter, trots att så var fallet för just dessa gator och stadsdelen Haga under en period på 1800-talets och fram till 1900-talets mitt.

Den judiska inflyttningen har präglat Göteborg. En invandring som började redan på 1700-talet med framförallt välbärgade affärsmän, som donerade ansenliga summor till kulturella institutioner. Göteborgs konstliv är också präglad av den judiska invandringen. Vi har ett antal kända arkitekter som också satt sin prägel på våra hus. Inte minst vid Järntorget.

Minjen = Antalet personer som krävs enligt judisk lag för att vara närvarande för en religiös tjänst, nämligen minst tio män över tretton år.