Fru Hedvig är varit mycket noggrann i sitt val av tjänstefolk till herrgården.

Hon vill ha två ladugårdspigor, en köksa för matlagning åt folket, en jungfru som lagar mat åt familjen, trädgårdsmästare, stalldräng som också får agera kusk, ladugårdsdräng och så kammarjungfrun Anna Caisa.

Anna Caisa är fru Hedvigs personliga kammarjungfru och ska lära sig att så småningom ta ansvar för allt som rör huset – invändigt. Det händer ofta att fru Hedvig är på resa och då måste Anna Caisa ta ansvar för att allt är i sin ordning. Fru Hedvigs ordning.

Fru Hedvig instruerar den unga Anna Caisa om hur hon vill sina kläder, personliga persedlar och all räkenskap som husfrun måste ta hand om. Maken är mycket sällan hemma. Han är på långresor. Resor som tar minst ett och ett halvt år. Från Göteborg till Kanton och hem igen. Som befäl på ostindiefarare. Det tar sin tid.

Av någon anledning har Anna Caisa inte blivit gift. Antingen saknar hon friare eller inte fått den hon vill ha. Hon måste försörja sig själv och detta är ett av de få tänkbara tjänsterna i hemtrakten.

Föräldrarna börjar bli gamla och kräver också hennes tillsyn. Så snart Anna Caisa har konfirmerats ska hon iväg och arbeta.

En plats hos familjen Ekeberg på herrgården Altomta är eftertraktat. Hennes mor är stolt över att dottern får förfrågan av fru Hedvig. Anna Caisa vet mycket väl att det gäller att finnas, men inte synas. Så lyder den oskrivna regeln. Tjänstefolk ska synas så lite som möjligt. Deras ärenden görs via köksingången. Att bruka huset stora entré är fullständigt otänkbart. Den är enbart till för herrskap.

Arbetsdagarna är långa och tunga – Anna Caisa har ett litet rum i ena flygelbyggnaden. Hon blåser ut talgljuset först vid midnatt …