Gläntar på grinden till Friedländerska kyrkogården på Hisingen i Göteborg och stadens minsta kyrkogård.
Det här en av Göteborgs fyra privatägda kyrkogårdar. De andra är de Judiska begravningsplatserna vid Svingeln och på Östra kyrkogården.
Den fjärde är Fortifikationsverkets begravningsplats på Känsö i Göteborgs södra skärgård.
Friedländers, eller Friedländerska, kyrkogård är en privatägd kyrkogård och Göteborgs minsta med ett tjugotal gravar. Den förklarades som byggnadsminne 1964 och är unik på många sätt. Vi hittar den i en vacker dunge på en bergsknalle omgiven av en stenmur.
Genom trädverken på kyrkogården ser vi fasader till bostadshusen Blå Staden.
Den som äger kyrkogården är också ägare till Bäckebols gård.
Bäckebols gård ägs fram till 1700-talets mitt av adelsmän som troligen inte bor här. 1759 köps den av vågmästaren Johan Oliveholm i Göteborg. Han genomdriver ett storskifte i hela byn 1761 och utvecklar sedan gården till en välskött anläggning. 1764 låter han uppföra ett bostadshus av sten och 1774 köper han en del av Skälltorp Östergård där en privat begravningsplats senare anläggs. Det är den lilla begravningsplatsen vi besöker. Vid sekelskiftet 1800 övergår gården till annan ägare. Bostadshuset på Bäckebols gård är klassad som byggnadsminne sedan 1964.
Nordväst om byggnaden finns en terrasserad park och åt öster en stor fruktträdgård. En 150 meter lång allé leder fram till huset.
Vad gäller Backa socken är den för tiden innan1870 i huvudsak av samma storlek som nuvarande stadsdelen Backa. En skillnad är att södra delen av älvstrandsområdet ingår i stadsdelen Tingstad. Dessutom vet vi att före 1658 tillhörde området Norge–Danmark. Liksom övriga socknar på Hisingen påverkas Backa av krigshändelser under 1600-talet.
Backa socken är en bördig jordbruksbygd och kallas i slutet av 1800-talet för ”Hisingens trädgård”. Inom socknen ligger då byarna Lärje och Tingstad som räknas till de största i Göteborgstrakten.
Flera andra byar och gårdar finns här också; Backa, Bällskär, Tagene, Skälltorp, Lilla och Stora Hagen samt Aröd. Bäckebol och ”Fredrikshamns herrgård” är två större gårdar som utvecklas under 1700- och 1800-talet. Under åren 1867–72 uppförs Göteborgs Hospital, det vill säga S:t Jörgens Sjukhus i nordvästra delen av Backa och under 1800-talets senare del började Backa att förändras genom inflytandet från Göteborg. Backa är fram till 1948 en egen kommun. Under 1960-talet börjar Göteborgs kommun att köpa upp och expropriera mark för bostadsbyggnation med början vid Brunnsbo och fortsätter sedan fram mot Skälltorpsvägen.
Jag har i annan artikel nämnt att Anders Gustav Friedländer (1887-1868) är en av ägarna till Hökälla säteri som ligger i anslutning till Backa. Friedländer är ägare till säteriet under 1902-1919.
Sannolikt är han ättling till någon till av de två bröderna som invandrar från Stralsund 1810 – en tysk hamnstad som då tillhör Sverige. En av dem är Niclas Ludwig Friedländer, den andre är Philip Wilhelm. Deras far är juristen Wolf Josef Friedländer som blir en av två föreståndare för synagogan i Göteborg. De två bröderna kommer dock aldrig att tillhöra den mosaiska församlingen utan ansluter sig till den kristna läran. Niclas Ludwig Friedländer ägnar sig åt grosshandel med textilvaror. Den 26 februari 1836 bjuds Bäckebols gård med tillhörande trädgårdar och torp ut på offentlig auktion. Budgivningen stannar på 3000 daler och den som lägger det budet är Niclas Ludwig Friedländer. På så sätt kommer Bäckebols gård i familjen Friedländers ägo fram till 1911. Niclas Ludwig Friedländer bor inne i Göteborg men flyttar med sin familj till Bäckebols gård den 25 november 1850. Niclas Ludwig Friedländer avlider på gården den 6 december 1857.
Friedländerska kyrkogården är således en privatägd kyrkogård i hörnet av Litteraturgatan/Skälltorpsvägen. Och med sina drygt tjugo gravplatser är den Göteborgs minsta kyrkogård.
Lämnar denna vackra lilla pärla, för dagen inbäddad i tät sommargrönska och stänger åter den vackra grinden. Återkommer gärna …
