Privilegiebrev för kanongjutning

Privilegiebrev för kanongjutning


Drottning Kristinas utfärdade privilegiebrev för kanongjutning vid Åkers Styckebruk i Sörmland den 14 januari 1654

Svänger in på parkeringen utanför ICA-affären och söker mig vidare in i något som ser ut att vara en galleria. I miniformat! Och längst in finner jag ett kafé för att inta något drickbart. Kvinnan bakom disken hälsar välkommen och ursäktar röran i lokalen – hon har just tagit över verksamheten och håller på att möblera om. Kylaggregatet i ena hörnet mullrar högt. Det är en varm förmiddag och ett par ungdomar släntrar in för att köpa glass. Det råder en slags sömnighet över trakten. Läser i ett protokoll från områdesstyrelsen på orten att man tackar för sig och konstaterar uppgivet;

att det är dåliga busstider – samordning saknas fortfarande
att fritidsgården är på väg att avvecklas
att det inte gått att bada vid sjön på grund av otjänligt vatten
att inget heller har gjorts för att göra in- och utfarten till orten trafiksäker
att frågan om hastigheter och skymd sikt varit uppe i Trafiksäkerhetsrådet
att återvinningsstationen inte kommer tillbaka
att hastighetshöjningen från 30 till 40 i tätorten inte blivit av
att ett bygge av gång- och cykelväg, trots beslut, inte kommit igång
att cykelplanen inte tagit hänsyn till inlämnade synpunkter
att bostadsförsörjningsplanen är gammal och inaktuell

Från en bit in på 2000-talet rör vi oss till samma trakt fast på 1600-talet. Då Sverige i början av 30-åriga kriget är en verklig militär stormakt och kräver en inhemsk vapenindustri. Vår dåvarande kung Gustav II Adolf sätter sig noggrant in i vapentillverkningen. Hans dotter, drottning Kristina får tar över då kungen stupar vid slaget i Lützen 1632. Privilegiebrevet ger bruket rätt att tillverka en viss mängd järn och rätt att gjuta ett visst antal kanoner. Genom privilegiebreven regleras produktion och handeln med kanoner. I villkoren ingår att landets behov i första hand skulle tillgodoses.

Det är en konst att gjuta järnkanoner av god kvalitet och kraven är därför höga. Järnet måste garantera hög hållfasthet och seghet. Det gäller ju att kanonen verkligen håller när laddningen fyras av. Ute i Europa har man gjutit kanoner sedan medeltiden och i Sverige sedan andra hälften av 1500-talet. Under 1600-talets svenska stormaktstid ökar dock behovet av kanoner och ammunition. Den inhemska tillverkningen växer och koncentreras till ett mindre antal bruk, så kallade styckebruk – stycke betyder kanon. De flesta svenska styckebruken ligger i Sörmland och just här, en bit från gallerian, ligger Åkers Styckebruk. Ett av landets viktigaste och här utvecklas med hjälp av holländskt kapital, organisation och kunnande en svensk specialitet av kanontillverkning. Visserligen går en stor del av tillverkningen på export, företrädesvis till den nya kolonialmakten Holland. Men det här är vi bra på!
De första kanonerna gjuts på Åkers Styckebruk redan år 1588. Genom hela historien har bruket varit beroende av arbetskraft och specialkunskap utifrån. Bland de första bruksarbetarna vid Åkers Styckebruk finns tyskar och valloner från Vallonien, i nuvarande Belgien. De för med sig kunskaper om kolning, järnframställning och smide. Under några år under 1620 -1630-talen arrenderas bruket av två invandrade valloner, nämligen Willem de Besche och Louis De Geer. Och dess herrar har under en period ensamrätt på stycketillverkning i Sverige!

Skeppen som avgår från Göteborg, på uppdrag av Ostindiska Kompaniet, förses med kanoner i syfte att kunna försvara sig om de skulle bli hotade att bli av med sin dyrbara last. De tvåtungade flaggorna fungerar i avskräckande syfte – de liknar örlogsfartygens tretungade flaggor! Men kanonerna är också viktiga för att skjuta salut – lösa skott utan kula i loppet! Man skjuter salut då skeppet närmar sig en hamn. Man saluterar för att visa att man har fredliga avsikter. Åtta skott. Man skjuter även när man lämnar hamnen.
Möter man andra skepp eller förnäma personer – som kapten eller superkargörer – kommer ombord saluteras det också. Andra tillfällen är då man kallar på lots eller skeppet befinner sig i tjock dimma. Är självaste kungen ombord skjuter man fyra skott!
De flesta ostindiefarare är bestyckade med ett 30-tal kanoner och dessa är i huvudsak tillverkade vid Åkers styckebruk! Den sista kanonen tillverkas där 1866. Salut!

Kanondäck på Götheborg III, foto Maya H

Kanondäck på Götheborg III, foto Maya H


Facebook kommentarer

Kommentarer

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *