JAVANEN

Om väggar kunde tala

Kategori: Vykort/foto

Vestra Hamngatan i Göteborg – den 23 mars 1906

vykort

Solen står högt, skuggorna är korta… men de flesta är mörkt klädda. Rockar och hattar. Finklädda är de på en av stadens finaste gator – Göteborgs Wall Street – skulle man kunna säga med tanke på alla banker och försäkringsbolag som ligger samlade här. Halvvägs in på gatan ligger Domkyrkan – där borta vid träddungen. Vi kan se toppen av kyrkans torn!  Den här närmare fyrahundrameter långa gatan ligger inom Vallgraven i Göteborg. Men det är med dagens mått, i början av 1900-talet var den hundra meter kortare, cirka tolv meter bred. Ursprungligen var ju gatan delad – en gata på var sida om Västra Hamnkanalen!  Gatan har haft flera namn – Wästre Hambnen (1621-1639), Wästre Lille Hambnen (1669), Västra Hamnegatorne (1739), Västra Hamnegatan (1753) och slutligen Västra Hamngatan (1815). Vid tiden för postande var Västra Hamnkanalen relativt nyligen igenlagd – det gjordes under åren 1903-1905. Och vi kan se att spårvagnstrafiken redan är igång. Det står en man i ljus jacka och förkläde – vid bildens högra sida – mitt i gatan.

Jag vänder på vykortet och läser Hjerliga lyckönskningar på namnsdagen den 23 mars 1906 från mamma och mig. Helsningar …

Det är Gerda på Tyskbagargatan i Stockholm som gratuleras. Blir nyfiken på gatan i Stockholm och läser att den är uppkallad efter Tyskbagarbergen som i sin tur fått sitt namn efter den tyske bagaren Martin Kamecker som runt 1670 låter bygga Kameckers kvarn på bergets krön. Martin Kamecker och även hans son Jonas får titeln ”slottsbagare” och lär vara den förste som bakar saffransbröd i Sverige!

Vänder tillbaka till vykortets framsida där vi till höger också skymtar en neddragen markis över skyltfönstren till Engelska Tapetmagasinet! Affären har funnits där sedan 1899.

Som jag nämnde alldeles i början så är detta ett tillhåll för den 
högre finansen. De stora bankernas, försäkringskontorens 
och bankirernas gata. En arkitektonisk kontinental prägel lär ha kommit till under en tid då pengar strömmar in, massor av nya hus byggs, folket lever i överdåd. Det ligger en viss förnäm hållning – ett lugn, stil och harmoni – över de gamla borgarhusen. De vi ser på bilden har en enkel utsmyckning och i allmänhet inte högre än tre våningar. Här bor berömda köpmän som Sven Renström och Carl Fredrik Waern. En annan högt ansedd person är stadsmäklaren Johan Albrecht Leffler, 
som också håller till vid Västra Hamngatan. 
I närmare femtio år gör han sig känd som den som kan förmedla lån och på så sätt få fart på karriären för yngre affärsmän. 



Vad gäller kanaler så är Västra Hamnkanalen sist färdig vid byggandet av Göteborg. 
År 1681
leder endast två 
träbryggor över kanalen, den ena som förbindelse till Kungsgatan och den andra till Kyrkogatan. I slutet av 
1600-talet och början 
av 1700-talet tillkommer ytterligare tre broar, 
varav två är av sten 
med välvda 
öppningar. 


Sven Renströms hus, är ett av de förnämsta vid 
Västra Hamngatan (nr 9), och är än i dag ett hus som ger ett lugn,
ren arkitektur med enkla linjer, den lilla balkongen och en tilltalande 
entré. Det ger oss en föreställning om byggnadssättet i det Göteborg som uppstod ur ruinerna efter de svåra vådeldarna. 
Härifrån dirigerar Renström sina vidlyftiga järn- och träaffärer och varje 
förmiddag kan göteborgarna se den anspråkslöst klädde 
mannen spatsera 
ut till sin brädgård, ända bort till i Masthugget – vid Smala vägens början. Där håller han räfst och rättarting med klampare och inspektörer. Han behöver egentligen inte gå, för han har både hästar och vagnar, men de används sällan!

Slutligen tar vi en titt på Gustavi ärevördiga tempel. Platsen för kyrkan är ett helgat rum sedan urminnes tider. Den första kyrkan blir färdig 1633 och vid dess västra sida uppförs det obligatoriska benhuset, vilket ligger kvar en tid in på 1800-talet. Man 
vet att kyrkan härjades av en svår vådeld i april 1721, och att kyrkan restaureras. Den 20 december 1802 
är elden åter lös och nu sprider sig elden med sådan kraft att husen på båda sidor om gatan också blir lågornas rov.

Domkyrkan ligger i ruiner. Allt är förstört. Men redan året efter är man i full färd med planen till en ny domkyrka. På samma plats som den nedbrunna, men kyrkogården ska inte längre vara begravningsplats, vilket sedan länge fattat beslut om – inga lik ska begravas på 
Domkyrkogården. En ny begravningsplats iordningställs vid Stampen och från och med maj 1804 får Domkyrkoförsamlingens döda 
sina gravrum där.

Vid invigningen den 21 maj 1815 är kyrkan inte helt färdig och man arbetar ännu på tornets översta del fram till 1825. En andra invigning hålls den 9 
september 1827.

Vad vore Göteborgs historia utan trädens historia? Göteborg är på1700- talet lindarnas stad och träd längs gator blev efter mitten av 1800- talet ett vanligt inslag i gatumiljön

Vid bränderna 1802 och 1804 skadas stora delar av träden vid Domkyrkan och längs hamngatorna. Domkyrkotomten stenläggs på1820-talet och får nya planteringar 1860.

Ute i världen är det inte lika lugnt som på bilden; en gruvolycka i Frankrike kräver 1099 dödsoffer, en jordbävning på Formosa tar 3000 liv, i Italien vållar ett vulkanutbrott stor miljökatastrof, efter några veckor förstör aska och lava tre städer i Italien – Vesuvius får åter utbrott och orsakar stor skada i Neapel och i Kalifornien drabbas San Francisco av jordbävning och 3000 människor omkommer. Moder Jord verkar vara en osäker plats för vissa av oss.

Mannen med förklädet står lugnt kvar och spejar ner mot gatan … kanske väntar han på en varutransport?

Övre Husargatan – Göteborg 20 oktober 1910

Övre Husargatan, vykort

Det kommer ett vykort till Kristin i Torpshammar och avsändare skriver ”Norrland” som postort! Jag ser efter på karta och hittar den adressen i Medelpad! Det är Ida som skriver till sin ”kära Tant” och tackar för ett vänligt brev samtidig som hon ber om förlåtelse att hon inte besvarat det tidigare – hon har haft så gränslöst mycket att göra och lovar att skriva ett långt brev så snart Johan Henrik varit på besök … hon gläder sig över det kommande besöket! Vykortet är postat den 20 oktober 1910. Avsänt från Göteborg, och på framsidan kortet ser vi Övre Husargatan. Kanske bodde Ida på den här gatan. Idag finns inte dessa bostadshus kvar, inte heller spårvagn som den på kortet – i höjd med Barnbördshuset, vars verksamhet kom igång under 1897. Den byggnaden finns fortfarande kvar och ingår idag i Göteborgs Universitet. I mitten av bilden ser vi en vattenbrunn där hästskjutsar brukar stanna till. Så långt ifrån dagens bild av Övre Husargatan som fått så i centrum för lång tid av utbyggnad av körfält, särskilda bussfiler, rondell som skapar viss förvirring. Precis där hästar och kuskar en gång kunde ta en paus och dricka lite kallt gott vatten!

I oktober 1910 gör Ernst Rolf skivdebut – inalles tre titlar och tjänar 75 kronor! En liter mjölk kostar under 1910 i genomsnitt 14 öre …

I USA når vi ett maximalt antal svenskfödda personer – hela 665 000 personer. I Sverige beräknades folkmängden till 5 522 403 personer den 31 dec 1910.

Hur det gick för Ida och Johan Henrik lär vi inte få veta. Förhoppningsvis har Tant i Medelpad underrättelse härom …

Grönsakstorget i Göteborg – vykort den 23 februari 1909

Vykort

Nu är det Hildur i Floda som dyker upp igen som mottagare – hon får ett vykort på sin födelsedag, denna gång från Cecilia.

En kolorerad bild av Grönsakstorget med rader av torgstånd, hästar torggummor och kunder.

Grönsakstorg ligger egentligen utanför själva muranläggningen, på vallen, söder om kurtinen som förbinder bastionerna Carolus Dux och Johannes Dux med varandra. Efter att man raserat vallarna planerades den här platsen för både bostadskvarter och ett salutorg – men fram tills dess använde man faktiskt området för trädgårdsanläggning.

Under 1800-talet etablerades salutorget och bebyggelsen runt torget växte fram. Vid 1800-talets slut förändrades bilden runt torget då stora skyltfönster togs upp i husens bottenvåningar. Nu inrymdes butiker med anknytning till torgets verksamhet – en fiskhall och en blomsterhandel öppnade. När Västra Hamngatans kanal fylldes igen och Vasabron kom till i början av 1900-talet fick Grönsakstorget en ny position som entré till staden innanför vallgraven. Man kan på vykortet se de stora skyltfönstren och hur man sett till att få enhetligt utformade markiser. På torget står rader med lådor och korgar, fyllda med allsköns grönsaker och blommor. I fonden ser vi de halvcirkelformade Kungstorgsbazarerna med inalles 76 butiker. 1889 kommer saluhallen till. Vi ser även Bazarbron och Stora Teatern som ligger vackert inbäddad i parkens grönska.

I februari 1909 godkänns rösträtten för män av den svenska riksdagen – och inkomststrecket på 800 kronor per år slopas, dessutom höjs åldern för rösträtten från 21 till 24 år. Halstabletten Läkerol börjar säljas detta år i Sverige och blir en succé!

Drygt 50 år efter att det här vykortet postas rivs basarerna på Kungstorget och torget rustas upp – träd planteras där basarlängornas legat. Tyvärr minskar handeln på Grönsakstorget alltmer för att slutligen upphöra under 1990-talet.

Torget omvandlas till en permanent parkeringsplats. Det som en gång var en trädgårdsanläggning …

Göta källare – för flärdfulla middagar och fester!

Grand Hotel Haglund 1940-talet

Grand Hotel Haglund är platsen där societeten festar så snart det ska firas och det är ofta! Det heter från början Bloms Hotell och eftersom det ligger i nära anslutning till hotellet Göta Källare kan man på Hotellplatsen dela utrymmet för hästskjutsar och droskor! Antalet tågresenärer ökar ständigt så det finns tillräckligt stort underlag för ett flertal hotell i nära anslutning till Göteborgs Järnvägsstation.

Hotel Göta Källare 1910-talet

Nu ska vi titta närmare på Göta källare, som liksom många andra byggnader i området, också står på gammalt fästningsverk och nybygget invigs i maj 1812. Jonas Hagberg (1788-1839) ritade huset och Laurentius Segerlind (1774-1834) lät bygga det. Hit kommer kungligheter och andra prominenta gäster och de bladrika träden ramar in den vackra entrén och trottoarserveringen… den första i sitt slag i Sverige!

Ägaren Segerlind är från början vagnmakare. 1809 får han idén att bygga det första riktiga hotellet i staden. I februari 1810 ansöker Segerlind om att ”å tomten N:o I i Stadens 5 rote få uppföra en nybyggnad till hotell- och näringsställe”, vilket Borgerskapets äldste beviljade med villkoret att huset ”ej finge bliva vanprydande”. Han låter hotellet få tre våningar och oaktat den nyklassiska stilen blir huset pampigt som ett palats. Själv bor Segerlind en trappa upp i fem fasadrum.

Byggnaden är än idag intakt och gör sin tjänst som affärs- och kontorslokal. Och går vi in kan vi fortfarande se att den gamla hotellbyggnaden har en hög standard.

Trapphuset med sina gjutjärnspelare och sina marmortrappor, fönsterglasmålningar, spegeldörrar med dörrtryck i mässing. Genom att läsa en gammal inventarieförteckning får vi veta att ett rum innehåller;

”Ett pärlfärgat gustavianskt sängställ, en brun stoppad soffa med rödrosigt sitsöverdrag, sex stolar med tegelstoppning och överdrag, en spegel med förgylld ram, ett brunt spelbord och ett brunt tvättbord.” 

Bland reseskildringar finner vi hur en gäst från England skriver 1852:

”Trappuppgången var stenlagd som en engelsk gata, men rummen var komfortabla och anmärkningsvärt rena. Vid sidan av sängarna stod fyrkantiga bord med karaffer fyllda med friskt vatten.”

Denne gäst har en anmärkning – det inte går att öppna dubbelfönstren och att det finns ingen ringledning på rummet! Det tog sin lilla tid innan Göta Källare uppnår nivån av ett förstaklassigt hotell.

I början finns ett långsmalt gårdsrum med ingång från baksidan och med stall och torrdass och brygghus. Stallet är viktigt för Segerlind eftersom han från begynnelsen är vagnmakare och fortsätter att driva kuskverksamhet även om hotell Göta Källare tar hans mesta tid. På Göta Källares andra våning förvaras hö! Har man tur kan man få se självaste Segerlind bärga sin höskörd från markerna där Trädgårdsföreningen ligger idag. Under en period är husets bottenvåning dessutom kasern för en avdelning som tillhör Kronprinsens husarer. De paraderar framför entrén – av en del mycket uppskattat och av andra desto mindre.

Olyckligtvis drabbas Segerlind av en koleraepidemi som grasserar i Göteborg på 1800-talet och han avlider i sviterna år 1834.

Göta Källare får visserligen nya ägare, men de har inte samma framgång som Segerlind hade haft. Först 1860 kommer Göta Källare på fötter igen, då kommer nämligen familjen Haglund från Grand Hotel och tar över ägandet. Huset fräschas upp, får en fjärde våning och restaurangen utvidgas. År 1877 inrättas badrum. Gästerna kan få varma och kalla bad samt ångbad om så önskas. Nu är rummen snart hundra till antalet och det är då den berömda uteserveringen kommer till – mot Hotellplatsen.

Här sitter gästerna under markiser – och tittar vi i de gamla gästböckerna finner vi åtskilliga av den tidens celebriteter som gästade Göta Källare. Namn som Esaias Tegnér 1834, Viktor Rydberg 1848, August Strindberg 1892 – och så dyker namn upp som August Blanche, Ole Bull och Sarah Bernhardt. Namn på kungligheter förekommer också. Ett visst uppseende väcker en viss mamsell Sophie Sager, som hyr in sig för att göra sin talan hörd för kvinnors frigörande och likställdhet i Fredrika Bremers anda. En nog så kontroversiell uppfattning som orsakar en lätt skandal bland Göteborgs societet under 1851.
Det blir ju inte mindre upprörande då åsikterna framförs av blott en tjugoårig kvinna från Småland!

Familjen Haglund behåller Göta Källare fram till 1918, därefter säljs byggnaden till SKF som flyttar in sitt huvudkontor här.

Segerlind är en man med många idéer och så snart han är klar med Göta Källare är det dags för nästa projekt – en teater mitt emot – på Södra Hamngatan. Den Segerlindska Teatern eller Mindre Teatern, uppförs mellan åren 1814–1816, men brinner ner på 1890-talet.
Segerlind har i sin tjänst att sköta de femtiosex rummen och all annan service kring hotellet; en markör som håller ordning, en dräng, sex pigor och en bokhållare, den senare är satt att hålla ordning på biljardspelet som finns inrättat. Hotellets restaurang arrenderas ut till en traktör. Men Segerlind tar över ledningen av restaurangen efter några år.

Vid avskedsfesten är skådespelaren och revyförfattaren Axel Engdahl tillfällig värd och fångar stämningsfullt i visan:

”Ja, alla minns vi la gubben Haglund
när denne källarn var en behaglund
å svalkan rann utur fulla fat
å smörgåsbord fanns mä pytt i panna
te nubbars mångfald i selfverkanna
– å ve den krana va ingen lat!”

Hotellverksamheten upphör 1944 och Göteborgs Stad köper Göta Källare 1958 – sedan 1986 ingår huset i kommunens fastighetsbolag, en ny takvåning kommer till samtidigt som renovering av fasader görs.

Vi tittar upp mot den mäktiga fasaden på entrésidan och läser de höga bokstäverna – Göta Källare. Ett drygt hundraårigt minnesmärke från en svunnen tid i Göteborg.

Stigbergstorget och Carl Johansgatan den 15 december 1921 – ett vykort

Stigbergstorget – Carl Johansgatan

”Kära Syster! Hjärtligt tack för kortet. Vi har fått brev från far han skriver att han är bättre. Jag skall resa till Lund på lördag. Hans adr. är Medecinska avd. F sal 5 Lund. Hälsningar från oss alla. Alma”

Almas syster Anna bor på Birger Jarlsgatan 108 IIII – förmodligen avser de romerska siffrorna våning 4. Anna är inneboende hos en Wikander i Stockholm.

På vykortet ser vi en spårvagn på Karl Johansgatan, ser ut att vara på väg från Stigbergstorget … Viner & Spirituosa står det på en skylt längs en fasad till höger i bild. Några män står och språkar på gatan, en kvinna med korg är på väg in att handla, kanske något gott vin till herrskapet? En liten flicka i hatt är just i klivet in till en annan affär, och längre ner på gatan står ännu ett barn … Innanför träddungen på höger sida kommer nuvarande Sjöfartsmuseum att förläggas, med det är först under 1933.

På vykortet stavas Karl med ”C”, men eftersom den är uppkallad efter Karl XIV Johan (år 1882) och kyrkan heter Carl Johans kyrka – efter samme kung blir jag något tvekande!

”Hängmattan” är ett annat epitet på gatan.Till vänster ser vi en liten kiosk – doskan står på andra sidan… kanske inväntas någon kund som ska iväg på ett lunchmöte.

Vad händer annars detta år?

Den kungliga svenska slupen Vasaorden som byggdes 1774 brinner upp på varvet där den förvaras. Hjalmar Branting får Nobels fredspris tillsammans med en norsk politiker. Och minns ni ”Farbror Melker” i serien ”Vi på Saltkråkan” – han föddes i januari det här året – skådespelaren Torsten Lilliecrona!

Har ni hört Stigbergs-Lasses sorglösa ballad?

Här står man Stigbergs-Lasses, en sorgfri karaktär, fast livet knappast varit någon lönande affär, en härdad skit som bär sitt ok så medfött som en puckel, som har växt upp i tvärdrag ibland Solgårdarnas ruckel.

Rätt tidigt gick man ut på sketna trader hos Salen och tidigt fick man lära sig att stå på egna ben.

Sedan har man ofta längs med traden konstaterat, att livet är nåt värdefullt fast överreklamerat.

Ja nog fan har man seglat och på minnen är man rik, dom värsta sitter inslagna i hjärnan som en spik och ännu får man sömnlös vissa nätter dela kojen, med krigsårens torpedskräck under däcket i konvojen.

Ur Stigbergs-Lasses Visor Sjungna och osjungna ballader – Anders Wällhed

Navigationsskolan i Göteborg – vykort från den 9 juli 1939

Navigationsskolan, vykort

Detta datum infaller på en söndag och Hilda skriver till Hilma i Torshälla. ”Vi kom hit igår kväll, nu vilar vi oss över söndagen och fortsätter med båt imorgon till Trollhättan, vi kommer nog på onsdag kväll till Eder. Allt väl”

Den här sommaren kommer Gösta Knutssons (1908-1973) första bok om katterna i Uppsala – Pelle Svanslös på äventyr! Och om en månad kommer vår statsminister Per Albin Hansson att hålla tal på Skansen – ett direktsänt radiotal om det svenska försvaret där han bland annat kommer att hävda att ”Sveriges beredskap är god”.

Men vi tar en titt på vykortets framsida – Navigationsskolan där uppe på Kvarnberget.
Majoren och arkitekten Adolf W Edelsvärd (1824 -1919) är mannen som ritade Navigationskolan. Tidkulan på tornet släpps klockan 13 varje dag, ett slags ”Fröken Ur” för sjöfarten i syfte att exakt kunna kalibrera sin kronometer – med vars hjälp man bestämmer fartygets position.

En spårvagn ser ut att ha stannat vid hållplatsen nedanför, troligen ”den gula vagnen” – linje 2 – som vid den här tiden gör en sväng runt Kvarnberget.

Snett bakom Navigationsskolan skymtar Kvarnbergsskolan – ritad av Victor Adler (1848-1910) och invigd 1877 – där gick undertecknad som en av de sista klasserna då skolan var en samrealskola, Göteborgs Kommunala Real. Byggnaden rivs under sent 60-tal.  1980 blir Navigationsskolan på Kvarnberget Göteborg Chalmers Sjöbefälskola och 1994 är det dags att flytta skolan till Chalmers Campus Lindholmen.

Det har blivit söndag kväll och Hilda ska med sitt sällskap vidare nästa morgon. Kanske blir det en trevlig båttur med Elfängen II som byggdes vid Eriksberg och gör en del lustresor till Trollhättan, Vinga eller Marstrand – vi hoppas på fint sommarväder!

Brunnsparken – 6 juni 1908

Vykort Brunnsparken

Jag tröttnar aldrig på Brunnsparken – oavsett väder och vind står ”Johanna” där och tittar ner på oss. Det var den 21 juli 1883, på Johannadagen, som tusentals Göteborgare samlades i Brunnsparken för att se avtäckningen av den nya fontänen, ett resultat av donation.

Invigd på Johanna-dagen, namnges naturligtvis statyn på göteborgskt vis till Johanna! Vykortet är till Bertil i Uppsala – postat på Gustaf-dagen den 6 juni 1908 – och är en gratulation på namnsdagen från faster Sigrid.

Denna vackra park – Brunnsparken – är från början en ö i Stora hamnkanalen. Här ligger en gång en järnvåg som senare flyttas till nuvarande Järntorget. 1822 planteras de vackra träden som ännu ger oss skugga under soliga dagar och då parken är nylagd ger den plats åt populära promenader och hälsobrunn. Palacehuset som ligger bakom fotografen är bostad åt Pontus Fürstenberg och hustrun Göthilda. Parken är fortfarande vacker, om än mycket livligare än vykortets vision av parkliv.

Idag rusar bussar, spårvagnar och människor fram mellan hållplatser vid Brunnsparken och Gustav Adolfs torg, så långt från lugnet vi ser på vykortet, där människor vänder sin blick mot fotografen.  De ser inte ut att förutse, att det i slutet av juni detta år, kommer att rasa gatustrider i Göteborg då 400 engelska strejkbrytare kommer för att lotsa fartyg som ligger i blockad under arbetarkonflikt i hamnen.

Apropå den 6 juni – som vi firat till minne av Gustav Vasas val till kung denna dag sedan 1523 – så gifter sig prins Wilhelm maj samma år, i Sankt Petersburg med ryska storfurstinnan Maria Pavlovna. Mansnamnet Gustav/Gustaf har traditionellt antagits vara sammansatt av folknamnet göt och stav, alltså ”götarnas stav”. En annan tolkning är att namnet kommer från nordvästslaviska Gostislav av indoeuropeiska ghosti ”vän” och ett ord med betydelsen ”ära, rykte”. Oavsett ursprung har det varit ett populärt namn i alla tider!

© 2019 JAVANEN

Tema av Anders NorenUpp ↑