Browsed by
Kategori: SOIC

Svenska Ostindiska Compagniet – SOIC – det svenska kompaniet som bedrev handel med framför allt Kina under fem oktrojer – grundades år 1731 och nedläggningen var ett faktum 1813. Sista resan genomfördes 1806.

Frimurare inom Svenska Ostindiska Companiet – SOIC

Frimurare inom Svenska Ostindiska Companiet – SOIC

Kompaniets handelsutbyte med utlandet resulterar i att det i juni 1755 bildas en frimurarloge – den Salomonska logen – i Göteborg. Logen får senare ett nytt namn – Salomon á Trois Serrures – troligen för att erinra om logens franska ursprung. Medlemskapet är vid denna tid förebehållet framstående män i samhället. I den Salomonska logen upptas i första hand handelsmän och militärer – men faktum är att det är anställda inom Ostindiska Kompaniet som är logens största grupp yrkesmän. Under…

Read More Read More

Öfverliggande i Kanton

Öfverliggande i Kanton

Svenska Ostindiska Kompaniet (SOIC) har sitt huvudkontor i Göteborg. Under den andra oktrojen etableras även kontor i Stockholm. I Göteborg blir Ostindiska huset medelpunkten i kompaniets verksamhet från 1760-talet och framåt, med magasinslokaler, auktionshall och direktion. Under verksamhetsperioden beviljas privilegium på fem s.k. oktrojer. Oktroj är den period som ett privilegium gäller. Kompaniets (SOIC) oktrojer varade mellan följande år: Första oktrojen: 1731-1746 15 expeditioner varav 13 till Kina. Andra oktrojen: 1746-1766 36 expeditioner till Kanton. Tredje oktrojen: 1766-1786 Tehandel är…

Read More Read More

Mot Klippan vi gå

Mot Klippan vi gå

Jag har blivit med bok. Den är skriven av Axel Rosén och heter ”Det forna Majorna i ord och bild”. En historisk överblick av en del av Älvsborgs Kungsladugårds område – nuvarande Majorna. Det är ur den jag gör några nedslag för att återberätta något om hus vi kan se än idag och lite, lite om livet förr – som sjöman. Boken gavs ut första gången 1938. Vi tar oss tillbaka till senare delen av 1700-talet och går vägen om…

Read More Read More

Ostindiska huset – ett dåtidens skrytbygge?

Ostindiska huset – ett dåtidens skrytbygge?

Elden är lös! Göteborgs första brandordning kommer 1639.
 Staden indelas i fyra delar och inom varje del utses en brandmästare, assistenter och rotmästare.
Tanken är att förebygga eldsvådor och man uppmanar – ”att ingen hädanefter får bestryka sitt hus med beck eller tjära. De gamla torvtaken utdömas. Att hava kol- eller flameld inom byggnad, varest skorsten ej finnes, blir förbjudet.” Så snart tornet i ”Stora kyrkan” – Domkyrkan – står klar utses också en Tornväktare, med uppgift att ringa i stora…

Read More Read More

Alla tiders entreprenörer i Göteborg

Alla tiders entreprenörer i Göteborg

I Sverige planerades för många handelskompanier under 1600-talet, men inget blev särskilt lyckosamt. I början av 1700-talet var Sveriges ekonomi dålig, och många hoppades att handel med till exempel Ostindien skulle göra landet rikare. Men rädslan var att man inte skulle kunna försvara sina fartyg mot konkurrenter det vill säga de stora sjömakterna, England, Frankrike eller Nederländerna, som gärna attackerade svenska fartyg. Tre män, Colin Campbell från Skottland, Niclas Sahlgren från Göteborg och Henrik König från Stockholm, grundade Svenska Ostindiska…

Read More Read More