Att tala om Lissabon är att tala om en oemotståndlig stad – och i synnerhet om Martinho da Arcada!

Att tala om Lissabon är att tala om en oemotståndlig stad – och i synnerhet om Martinho da Arcada!


Bild1

Ett besök i Lissabon kräver besök vid Praça do Comércio, Chiado förutom alla andra gamla centrala delar av Lissabon. Vi passerar genom kyrkor, palats, monument och museer med långa århundraden av historia.

Lissabon synes alltid ha ett speciellt ljus som jag bara älskar, som man kan se i Göteborgs skärgård, eller i Danmarks Skagen …

Kanske beror det på att floden Tejo och havet ligger alldeles intill. I Lissabon, byggd på sju kullar, kan man som besökare upptäcka både populära stadsdelar och smaka på god mat. Kvar stannar oförglömliga ögonblick som aldrig kommer att suddas ut. Aldrig.

Det traditionella portugisiska köket är en del av den nationella identiteten. Den kräver sin egen berättelse. Jag skulle vilja lyfta fram en plats som gör gott åt kropp och själ. Där man kan slå sig ner med en kopp kaffe – una bica & pasteis de nata – och där det också serveras traditionella rätter. Varje förmiddag blir det ett besök hos de trevliga servitörerna på Martinho da Arcada. Här ser vi ut över det stora torget och en aldrig sinande trafik av människor från hela världen, spårvagnar, bussar, bilar, cyklister. Vi ser ner mot floden Tejo och anar andra sidan – Alentejo!

I denna arkad har under mer än tvåhundra år flera generationer av gäster – i synnerhet politiker, soldater, konstnärer och författare valt detta kafé med fokus på det unika livsrummet. Denna vackra arkadbyggnad. En av de många personligheterna som passerat kaféet/restaurangen är en mycket speciell kund – Fernando Pessoa.

Fernando António Nogueira Pessoa föds i Lissabon, den 13 juni 1888. När han är knappt fem år gammal dör hans far. Hans mor gifter om sig ett och ett halvt år senare med den portugisiska konsuln i Durban, Sydafrika. Pessoa går i en engelsk skola i Durban, där han bor med sin familj tills han fyller sjutton. När han är tretton år gör han ett årslångt besök i Portugal, och återvänder för gott 1905. Han börjar studera vid universitetet i Lissabon 1906, men hoppar av efter bara åtta månader. Under de följande åren bor han hos släktingar eller i hyrda rum, och försörjer sig genom att bland annat översätta, skriva affärsbrev på engelska och franska. Men det är just här han skriver en stor del av sina dikter – vid ett bord inne på Martinho da Arcada, som blir ett andra hem för honom. Här skriver han och här träffar han nära vänner för att lindra sin ensamhet. En ensamhet som särskilt plågar honom efter moderns död.

Fernando Pessoa kommer som vanligt en onsdag kväll, den 27 november, tillsammans med en vän. Den blir hans sista kaffe på Martinho da Arcada. Hans hälsa vacklar. Två dagar senare läggs han in på sjukhus där han avlider den 30 november 1935. Han är då endast 47 år gammal. Minnet av honom lever kvar – han porträtteras på olika sätt runt om i Lissabon.

Idag lockas tusentals besökare från hela världen till arkaden vid Praça do Comércio – och år 1999 utses Martinho da Arcada av ”Guide till kaféer i Europa” som det årets bästa kafé. Det skulle jag vilja göra varje år.

Tack Lissabon, tack ni trevliga servitörer på Martinho da Arcada!

Até à vista…

Utanför kafé

Fernando Pessoa utanför Cafe Brasileira, Lissabon, Portugal


Facebook kommentarer

Kommentarer

One thought on “Att tala om Lissabon är att tala om en oemotståndlig stad – och i synnerhet om Martinho da Arcada!

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *