Aron Jonason (1838-1914)

Aron Jonason (1838-1914)


               Aron Jonason, självporträtt på 65-årsdagen, 1903

Det finns en fotograf som ständigt återkommer i Göteborgs Historia – Aron Jonason.

Vem var denne begåvade man? Vi kan visserligen läsa om honom i Wikipedia, men jag skulle vilja ta en närmare titt på honom. En något mer personlig betraktelse. Och visst känner väl många av oss igen signaturen Jonason, de tidigaste på porträtt från hans ateljé vid hörnet Östra Hamngatan 39 och Kungsgatan 52 – av många kallat ”Dohms hörne”?

Mantalslängder berättar att redan 1637 bodde det handelsmän på just tomten där fastigheten idag ligger. Här har många ägare och affärslokaler huserat – men långt senare, år 1906 säljs fastigheten till handlande Herman Kunze som ägnar sig åt att sälja maskinvaror på Södra Hamngatan. Han bor visserligen inte själv i huset han äger, men låter snart göra en påbyggnad på huset.

Den nya vindsvåningen och i den tredjevåningen kommer nu att disponeras av Aron Jonason som inreder både ateljé och egen bostad. De stora fönsterkuporna och de rappade fasaderna gav plats åt, den redan då, kände fotografen. Han som under 1864 startar sin fotografiska verksamhet och blir en våra mest kända fotografer.

Aron ser dagens ljus första gången den  28 november 1838 i Göteborg, och han blir så småningom onekligen känd både här på västkusten och inom det kungliga hovet!  Han är dessutom en av de första i landet som framställde platinotyper och bilder på celloidinpapper. Skicklig inom såväl porträttfotografi som stadsbilder.

Den fototekniska utvecklingen under det aktuella seklet kan du som är särskilt intresserad studera på bilaga, Fototeknikens historia under 1800-talet.

Redan efter några år växlar han över till ytterligare ett yrkesområde och som han själv presenterar sig; Litteratör och Kungl. Hoffotograf. Han erbjöds att bli medarbetare i Göteborgs-Posten och där stannade han från 1860 till 1896. Han var som klippt och skuren att fånga upp nyheter. Kvick, fyndig och rapp i tungan gjorde han succé. Han blev känd för sina kåserier och ordlekar. I synnerhet när kung Oscar II prisade hans blixtrande kvickhet, då han svarade;

”Blixtrar den ene, så åskar den andre”.

Han överger dock Göteborgs-Posten vid ägarbyte och går över till Göteborgs Morgonpost, skriver i skämttidningar och inte minst texter till populära revyer. Blir dessutom en populär ceremonimästare, ordensman och skald inom Göta Par Bricoll. Ett ordenssällskap vars mål är att vårda och bevara det svenska kulturarvet, särskilt i form av sång, musik, teater och talekonst. Sällskapet grundades i Stockholm 1779 av Olof Kexél, Carl Michael Bellman och Carl Israel Hallman.

Inte nog med det, han blir en uppskattad underhållare åt kung Oscar II som under somrar behagar vistas i Marstrand på västkusten. Titeln Hovfotograf erhåller Aron Jonason vid ett sådant kungligt besök år 1887. Han kom att framställa många album med reportagebilder för Oscar II.

Självaste Albert Engström gör sitt eget omdöme om Jonasons vitsande och karaktäriserar hans begåvning som en ”tungans saltomortal på kvickhetens bakgårdar”. Kanske var Jonason en av grundarna till det kvicka och vitsiga talesätt som än idag anses tillhör den så kallade ”Göteborgshumorn”. Inga bakgårdar enligt min mening.

Hans insatser som fotograf i reportage gör honom till en föregångare och det är som sådan vi kanske oftast möter honom. Bilder på sta´n – på människor han möter, på vyer han betraktar. Inte minst som porträttfotograf. Under våren 1879 återupptar Jonason sitt yrkesmässiga fotograferande igen, i kompanjonskap med J. P. Peterson och öppnar dåtida Nordens största fotoateljé vid Södra Hamngatan 43.

Antal porträtt som kom att lämna hans ateljé var säkerligen hundratusentals, vilket säger något om omfattningen av hans verksamhet. Han var sannerligen inte sparsmakad och exklusiv i sitt val av arbetsområden, sin fina titel till trots – Kunglig Hovfotograf.

Först 1912 slutade Aron Jonason definitivt med sin fotografiska verksamhet och han avlider den 20 december 1914 i Göteborg, men hans ateljé finns alltjämt kvar.

Fastigheten har bytt ägare ett antal gånger och affärsverksamheter har kommit och gått.  Kanske minns de äldre göteborgare alltjämt den Dohmska sybehörsaffären – en av de mest populära affärerna under gångna år. Där kunde göteborgska damer finnas allt vad man kunde önska sig. Kläder syddes ofta I hemmen och här kunde man köpa vackra garneringsband, knappar och rosetter.

Aron Jonasons fantastiska miljöbilder från 1880-talets slut till strax efter sekelskiftet 1900, som kännetecknas av en perfekt kvalitet och komposition samt val av exponeringsögonblick. Han var även den förste fotograf som hade ett officiellt uppdrag att dokumentera Göteborgs stadsmiljöer, då han 1898 fick 500 kronor för att utföra detta. Det är som sådan vi ska komma att minnas honom.

Som kuriosa kan nämnas att han under år 2004 får Aron Jonasons Gångväg i stadsdelen Heden uppkallad efter sig, och på våra gator rullar hans namn ”Aron Jonason” på spårvagn M28 757.

Källa: Fotografins teknikhistoria under 1800-talet


Facebook kommentarer

Kommentarer

2 thoughts on “Aron Jonason (1838-1914)

  1. Hej
    Kolla gärna min bok om Göteborgs fotografer 1840-1910, där finns en del kompletterande uppgifter !

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.