Om väggar kunde tala

Månad: juni 2020

Göteborgs Amiralitetsförsamling – kyrka, församling i Majorna

Kapten Carl Gustav Ekbergs yngsta dotter, Hedvig Charlotta föds den 31 januari 1758, i Göteborgs Amiralitetsförsamling.

Bebyggelseregistret;

I Göteborgsstadsdelen Majorna fanns det i början av 1800-talet två kyrkor – Mariebergs kyrka från år 1787 samt Kungliga Amiralitetskyrkan vid Stigbergstorget som är omnämnd i historiska källor redan år 1708. Kungliga Amiralitetskyrkan kallades ofta för Varvskyrkan och tillhörde egentligen flottan men fungerade i praktiken som församlingskyrka för stadsdelens invånare. Båda kyrkorna var små och i dåligt skick. Ingen av dem var egentligen byggda som kyrkor, utan lär ursprungligen ha varit materialbodar som nödtorftigt iordningställts för gudstjänstbruk.

Den 29 september år 1820 förstördes Varvskyrkan i en eldsvåda och Mariebergs kyrka kunde omöjligt rymma stadsdelens alla kyrkobesökare. Av den anledningen bestämde sig de båda församlingarna att slå sig samman och i april år 1824 bildades en ny församling – Förenade kustförsamlingen. Med gemensamma krafter hade då båda församlingarna för avsikt att uppföra en ny stor kyrka av sten.

I nuvarande Carl Johans kyrka finns från den gamla Varvskyrkan dels en altartavla, som föreställer Jesu nedtagande från korset, dels ett ”väggur med fodral”. 

Från början var Djurgårdskyrkogården för Gamla Amiralitetsvarvet, och då främst avsedd som begravningsplats för dess officerare, den kallades först för ”Gamla varvskyrkogården” eller ”Amiralitetskyrkogården”. 

Majborna tillhörde Örgryte församling och hade alltså kyrka och begravningsplats i Örgryte! Man förstår att den växande befolkningen i Majorna önskade en kyrka och en kyrkogård på närmare håll. För amiralitetsstaternas personal och på Nya Varvet bosatta fanns visserligen provisoriska kyrkor, och på Gamla Varvet tillkom Varvskyrkan, som från 1786 blev kyrka för den s k privata församlingen eller Varvsförsamlingen. Men de som bodde i Majorna och inte tillhörde Varvsförsamlingen hänvisades ”att hålla sig till Örgryte församling, inom vilken socken deras ägor äro belägne”. Detta för att Örgryte kyrka och prästerskap ”icke måtte lida någon minskning i deras rättigheter”. Under en eldsvåda, som härjade hela Stigberget den 29 september 1820, hade gamla Varvskyrkan med klockstapel brunnit ned och dess kyrkklockor blivit 92 lispund nedsmält malm. Båda kustförsamlingarna höll därefter gudstjänster i Mariakyrkan. I april 1826 på- börjades ett kyrkobygge – den blivande Carl Johanskyrkan. 

Jakob Wallenberg; 

Varfskyrkotornet i Götheborg Amiralitets- eller Varvskyrkan, som låg i den nuvarande Gamla varvsparken, var ända till slutet av 1700-talet den enda kyrkan i Majorna. 

Just vid tiden för W:s resa ombyggdes och utvidgades den, varvid bl. a. ett litet fult torn, utan klockor, tillkom .

Arkiv digital;

Amiralitetsvarvsförsamlingen tillkom år 1700, då amiralitetet i Göteborg erhöll medel till särskild amiralitetspastor och kollekt anslogs till anskaffande av gudstjänstslokal. Den kallades även Amiralitets-Warvs församlingen, Varvsförsamlingen samt från 1876 också privata församlingen. Till den hörde sådana personer som på ett eller annat sätt varit knutna till amiralitetet. 
Alla andra, som bodde i Örgryte socken, skulle tillhöra Örgryte församling. Genom kungligt brev 1786 24/2 blev Amiralitetskyrkan förklarad för ”frikyrka och församling, till vilken var och en, som det åstundade, ägde frihet att sig hålla”. 

Åren 1700-1805 utgjorde Göteborgs Amiralitetsvarvsförsamling ett eget pastorat.

Åren 1805-1820 var Göteborgs Amiralitetsvarvsförsamling annexförsamling i Örgryte, Göteborgs hospitalförsamling, Göteborgs Amiralitetsvarvsförsamling och Göteborgs Marieberg församlingars pastorat.

Den 26 november 1820 överenskoms på sockenstämma med Mariebergs församling och Amiralitetsvarvsförsamlingen om byggande av en gemensam kyrka. Från slutet av år 1820 till 1828 benämndes de båda församlingarna vanligen Förenade Kustförsamlingen eller Kustförsamlingen. 1828 ändrades namnet till Karl Johans församling. 

Rolf A Simonsson; 

Gränsen för Göteborgs äldre redd.
Den plats där Varvet anlades kom att bilda gränsen för Göteborgs äldre redd, eftersom älven bortanför denna plats och vidare in mot staden var för grund för att där tillåta ankring av de mera djupgående fartygen.
Amiralitetsvarvet bildade en egen församling till vilken inte bara den där förlagda krigsflottan med dess Stat hörde, utan också de som var bosatta i de hus och egendomar som tillhörde varvet. Amiralitetskyrkan låg vid Stigbergstorget och var en rödmålad Korskyrka av trä med ett fyrkantigt torn försett med två kyrkklockor.

Tre ”okända” skeppsjournaler – Svenska Ostindiska Kompaniet

En viktig källa till kunskap om Svenska ostindiska kompaniet (SOIC), inte minst dess expeditioner, är de dagböcker, skeppsjournaler och resebeskrivningar som upprättades under färden. 1 Som författare till dessa hittar man allt från skeppsskrivare till superkargörer. Den typ av skrift som brukar kalllas skeppsjournal beskriver huvudsakligen expeditionerna ur navigationsperspektiv. De dagar man var under segel fördes strukturerade anteckningar, vanligen omfattande en sida för varje dag. Utöver navigationsbaserad information – positioner, vindriktning och – styrka, andra väderdetaljer, siktade fartyg och landkonturer med mera – finns ofta även uppgifter om andra händelser. Mycket av kunskapen om under expeditionerna inträffade dödsfall och deras orsaker kommer från sådana noteringar. Även de tider då fartyget låg i hamn fördes mer eller mindre detaljerade dagboksanteckningar…. Läs mer i bifogad länk!

https://www.academia.edu/40477802/Tre_okända_skeppsjournaler_från_ Svenska_ostindiska_kompaniet

En framgångssaga om valsar, vodka, bruksmiljö och Gripsholms värdshus …

Åkers Styckebruk, Gripsholms värdshus samt herrgården vid bruket

En läsare hör av sig och ger tips och ytterligare information till mitt tidigare inlägg om Åkers styckebruk i Sörmland. Ett inlägg som till största delen handlar om gjutning av kanoner. Läsaren nämner namnet Holger Hjelm och att denne man och familj värnat om herrgården vid bruket. Jag blir nyfiken och snart står det klart att det handlar om en framgångssaga …

Holger Hjelm (1923-2004) blir ägare till Åkers Styckebruk 1985. Fram till 2004. Under hans tid utvecklas bruket till världens största tillverkare av gjutna valsar. Holger Hjelm köper tillbaka bruksherrgården samt inleder renoveringar av flera byggnader och den Engelska parken.

Han köper också Åkers Kronopark. År 1993 belönas Holger Hjelm med Europa Nostra priset, EU:s pris för kulturarv – för insatser som är av betydelse för att bevara kulturarvet i Europa.

I och omkring Mariefred och Åkers Styckebruk har koncernen länge gjort omfattande kulturgärningar genom att renovera och vårda fastigheter och hela bruksmiljöer som har anknytning till koncernen.

Ett välkänt exempel är Gripsholms Värdshus i Mariefred – Sveriges äldsta värdshus – som varit i STC Interfinans ägo sedan 1980-talet. Gripsholms Värdshus är en av bolagets mest kända fastigheter.

Värdshuset öppnas redan 1609, köps av STC Interfinans på 1980-talet och utvecklas till ett unikt hotell med fina konferensmöjligheter. Sedan 2009 arrenderas verksamheten av familjen Åström, som enligt konceptet – Svenska Kulturpärlor – vidareförädlar verksamheten.

Bruket och bruksherrgården ingår fortfarande i familjen Hjelms intressesfär.

När finansmannen Holger Hjelm avlider i Monte Carlo efterlämnar han ett imperium som enligt Veckans Affärer – i artikeln ”Miljarder efter hemlige Holger” – nämner att att verksamheten omsätter 3,5 miljarder kronor och har stora tillgångar i utlandet.

Arvtagare är Peter Hjelm och hans syskon. Peter Hjelm driver då bolaget STC Interfinans, med huvudkontor på Grev Turegatan i Stockholm. Bolaget har rötter i det oljehandelsbolag som världens nu kanske mest framgångsrika oljehandelsbolag Gunvor Groups Torbjörn Törnqvist började sin oljehandlarbana i. Verksamheten är dock en annan: valsar för stålindustrin, fastigheter, och frukt- och grönsakshandel. Potatisen går bra …

Peter Hjelm gör investering i destilleringsmaskiner för ca 10 miljoner kronor,  lika mycket i kringkostnader –  han har höga ambitioner att axla det svenska arvet. På 1700-talet är Åkers Styckebruks Gripsholms Kungliga Kronobränneri Sveriges största alkoholproducent. Helintegrerad producent, dvs som har både odling av råvara och destilleri. Verksamhetens omfattning är industriell med fördelen att Kanon och Gripsholm är ekologiska varumärken.

En tillbakablick visar oss att Åkers Styckebruk, i vars desinficerade gamla ridhus sker tillverkning av Kanonvodkan, grundas 1580 och tillverkade kanoner fram till 1866. Peter Hjelm går alltså i 1700-talsägaren av Åkers Styckebruk, Joachim Daniel Wahrendorffs, fotspår: han köper en av de licenser som Gustav III utfärdade, gör kanonbruket till landets största spritproducent, och bränneriet blir utsett till Kungligt Kronobränneri.

Åkers AB, som företaget heter, STC:s största innehav och tillverkar stålvalsar. Huvudkontoret ligger alltjämt i Åkers Styckebruk.

Peter Hjelm som lägger grunden till Kanon Vodka, föds i Sverige i en familj av kanontillverkare. På 1980-talet möter han en rik historia med destillerande alkohol. Ännu mer inspirerande är upptäckten av århundraden gamla bokföringsrekord från det gamla destilleriet. 

Lägg därtill områdets orörda landskap och naturliga skönhet och en vision om ett nytt varumärke av vodka som skulle vara 100% lokalt och organic producerat.

En återgång till andan av historiskt bekämpningsmedelfri alkohol och aktiv medverkan i designen, konstruktionen och renoveringen av den gamla Gripsholm Distillery in i det moderna och ekovänlig anläggning där Kanon destilleras och tappas idag.

Man har säkerställt att en flaska Kanon smakar bra när du upplever det, oavsett om det är i en cocktail eller rakt upp som ett skott. 

Gripsholm Distillery går tillbaka till 1580 och byggs intill Åkers Styckebruk kanontillverkningsföretag, grundat av kung Karl IX. Bredvid kanonerna levererade destilleriet vodka till gjuterierna och till människorna i det omgivande området.

I slutet av 1700-talet ägs Åkers Styckebruk av Joachim von Wahrendorff, en av Sveriges rikaste män. Han hade lånat ut pengar till kung Gustav III av Sverige som antog en lag som föreskrev att bara regeringen lagligen skulle kunna producera och distribuera vodka. 

Kung Gustav III hade inget sätt att betala tillbaka lånet till Von Wahrendorff, så istället för pengar gav han honom rätt att destillera vodka utanför den svenska statsregleringen, direkt under kungen själv. Gripsholm Distillery föds och en produktion på över en miljon liter vodka årligen, och blir den största i Sverige. På grund av det svenska alkoholmonopolet stängs destilleriet under 1800-talet, men 1995, när det äntligen blev lagligt för privata destillerier att producera alkohol i Sverige återigen – återföddes Gripsholm Distillery.

Innebörd av ”ekologisk vodka” enligt Kanon AB:

• Destilleriet har egna kontrakterade bönder i Mälardalsområdet som odlar vete och råg enligt EU:s eller NOP:s krav för ekologisk odling.

• Inga miljöskadliga ämnen används sedan i processen för tillverkning av vodkan. Exempelvis är inte enzymer genmodifierade, inga icke godkända tillsatser får användas

• Hela anläggningen måste renas efter destillering av konventionell produkt för att försäkra att ingen kontaminering sker.

• Det vatten som används i tillverkningen kommer från den egna vattenkällan vid Åkers Styckebruk och vid buteljering används källvatten från anläggningen i Malmköping, allt för att undvika onödiga transporter vid buteljeringsfasen.

• Flaskorna är gjorda av återvinningsglas och kork kan källsorteras.

• Färgen på etiketter är fri från bly och miljöfarliga ämnen.

• Alla biprodukter som blir över från tillverkningen omvandlas senare till endast biogas eller återanvänds inom andra industrier.

Peter Hjelm, Holger Hjelms son, delägare och tidigare VD i STC Interfinans avlider i oktober 2012  vid endast 58 års ålder.

Källor:

Årsredovisningar STC Interfinans

news.cision.com

Dagens Industri

Lantmäteriet

Värdshusets webbsida

Mariefreds Tidning

Ekuriren

Strängnäsnytt

T Edman

Wikipedia

Majornas Tandhälsovård och Lorensbergs Tandhälsovård

Leg Tandläkare Johan Nislander

Majornas Tandhälsovård

Tandläkarmottagning ansluten till Praktikertjänst. Erbjuder modern tandvård till vuxna och barn. Tandimplantat och estetisk tandvård utförs på plats. 

Modern tandklinik för vuxna och barn. Vi erbjuder all typ av tandvård med de senaste materialen och utrustningen. Ligger beläget i fräscha och nyrenoverade lokaler i gatuplan med närhet till spårvagn och busskommunikation. Egna kundparkeringar i direkt anslutning till kliniken.

Vill du boka en tid hos oss gör du det på telefon 031-14 95 90, online tidsbokning, e-post mth@ptj.se eller så kommer du in till oss så hjälper vi dig i receptionen.

Mariagatan 11B
41471 Göteborg

Lorensbergs tandhälsovård

Tandläkare Martha Wedenmarks fina klinik på Berzeliigatan 14 kommer från och med 1/7 byta namn till Lorensbergs Tandhälsovård och tillsammans med sin systerklinik Majornas Tandhälsovård drivas av tandläkare Johan Nislander. Inriktningen kommer vara allmän tandvård till barn och vuxna med kvalitet och personlig service som viktig värdegrund. Tidsbokning kommer inom kort vara möjligt online, e-post lth@ptj.se eller telefon 031-204462. 
Varmt välkomna!

Johan med personal

Marstrand en tidig augustidag …

Marstrand (Wiki)

Det är minst sagt knôkat vid hamnen och väl ombord på en mindre färja tar passagerare sig över ett vatten som korsas av enorma motorbåtar och segelbåtar – och några små som ekor som ser ut att tillhöra befolkningen. För deras färd fram och åter till fastlandet. 

Hoppar av färjan och drar åt vänster … där ligger det gamla fortifikations Södra Strandverket som byggdes i mitten av 1800-talet – för att försvara ön från dansken. Idag är försvars-anläggningen Strandverkets Konsthall. 

Det är två damer som framför allt utmärker på platsen. På innergården står Sean Henry’s megastora skulptur ”Woman Being Looked At” och det råder ingen tvekan om att hon är ett populärt objekt för fotografer … alla som passerar vill själv stå intill och de ser själva ut att vara i miniatyrer, jämfört med konstverket. Skulpturen lär vara en avbild av en brittisk fotomodell. På gården finns också skulptur av fransmannen Bernar Venet som är känd för sina gigantiska installationer. Maria Miesenberger är en svensk konstnär som också visar en skulptur över porten till anläggningens gård.

En annan kvinna som uppmärksammas just nu – och det är innanför utställningslokalen – är Ingrid Bergman född den 29 augusti 1915 och uppmärksammas därför inför sin 100-årsdag (död den 29 augusti 1982)! Megakändis minst sagt.

Om Marstrand finns mycket skrivet och tycker vi tycker att livet full av lagar och regleringar, kan vi nog anta att det var svårare på 1700-talet. Inte minst när det gäller näringsidkande, invandring, religionsutövning och handel som omfattades av ett strängt lagverk. Byråkratin gynnade inte företagsamheten. Ute i Europa har man infört så kallade porto francos, det vill säga frihamnar, där marknadsekonomiska krafter får större frihet att röra sig inom. Frihamnarna var som självstyrande republiker och moderlandet – i detta fall Sverige – tjänar pengar på att ta upp tull på varor som kommer därifrån.

Några borgare från Marstrand kommer på tanken att göra den lilla klippön till frihamn och försöker lägga fram idén, men misslyckas några gånger. De försöker år 1762 och 1771 och lyckas få med intresserade på förslaget. När förslaget presenteras för Gustav III år 1774 är det på rekommendationer av Ostindiska kompaniets kommersiella rådgivare, finansministern Johan Liljencrantz och kung Ludvig XV av Frankrike! 

Konkurrensen i världen är stenhård, men Gustav III är en chanstagare. När Sverige nu står inför ekonomisk och politisk kris finns inget utrymme för långsiktig planering. Här gäller det att agera! Gustav III skriver ett öppet brev till stapelstaden Marstrand 1775. Brevet innehåller privilegier som gör Marstrandsön till Skandinaviens första porto franco.

”… Handeln måtte på något Beqwämt ställe här i Riket göras fri och oinskränckt, så att af denna rörelse må kunna dragas den vinst och fördel, som Rikets belägenhet och Öfriga Omständigheter medgifwa.”

Att det är just Marstrandsön som blir Sveriges internationella frihamn är ingen slump. Ön ligger rakt innanför Skagens udde och är första anhalt för alla skepp som kommer från väster. Marstrand har i decennier använts som samlingsplats för konvojer av fartyg på väg ut i världen. Hamnen är väl skyddad, djup och oftast isfri. Hit kan man fritt föra varor för magasinering, försäljning eller omlastning, ingen tull togs upp.

Tullfriheten, tillsammans med det gynnsamma geografiska läget, lockar nu allehanda handelsfartyg. Frihamnen får stor betydelse för försörjningen av de krigförande länderna. Bredvid stora ostindiefarare som väntar på gynnsamma vindar ligger fartyg med spanska, franska och engelska flaggor. Hit kommer en mängd skepp på besök. 

Perioden blir den mest lönsamma i svensk sjöfartshistoria. Men förutom allt detta så måste det finnas människor och kapital. Därför fick såväl svenskar som utlänningar, utan några restriktioner, flytta till och från ön. Utlänningar som skaffar sig fastighet på ön får efter två år automatiskt svenskt medborgarskap. Det står var och en fritt att utöva vilket yrke som helst. Ingen behöver söka så kallat burskap och få laglig rättighet att utöva yrke. Inga formaliteter som begränsar – och man fick arbeta med vad som helst och sälja till vilka priser som helst. 

Vänder blicken mot kyrkan och Karlstens fästning – i en historia berättas att en dag i november 1764 låses en fånge in på fästningen i Marstrand. Fängelseporten slår igen bakom ryggen på en av landets ledande politiker och finansmän. Gustaf Kierrman – hattarnas ledare – ska avtjäna en månad på vatten och bröd för att därefter sitta inlåst resten av sitt liv. 

Som direktör för Ostindiska Kompaniet råkar han illa ut då mössorna tar över. Han anklagas för oegentligheter och att för att ha gjort enorma uttag för egen räkning. Han avlider mindre än ett år efter inlåsningen – sannolikt av svält!

Den nuvarande kyrkan lär vara uppbyggd under 1270–1319 och är sannolikt då en kyrka för ett franciskanerkonvent!

Vad gäller Marstrands porto franco-epok så upphävs lagarna den 15 maj 1794 och Marstrand återgår till att bli en hamnstad som många andra. Rika familjer drar sig tillbaka till Göteborg och Stockholm – och den mosaiska församlingen, som är den första i landet flyttar.

Att stortjuven Lasse-Maja friges efter 26 år på Carlstens fästning, de senare åren visserligen med trevliga sysslor i köket är väl allom känt. Under sina sista sex år i frihet, intill sin död 1845, lever han på sin ryktbarhet bland folket som populära och samhällstillvänd – ”tjuven Lasse-Maja”.

© 2020 JAVANEN

Tema av Anders NorenUpp ↑