JAVANEN

Om väggar kunde tala

Månad: september 2018

Älskade Göteborg, vi är en del av dig – hela dig…

Göteborg i mitt hjärta!

Älskade Göteborg, vi är en del av dig – hela dig – Annedal, Haga, Majorna, Masthugget, Gårda, Kungsladugård, Hisingen, Norra Guldheden, Lundby, Landala, Innanför Vallgraven, utanför vallgraven, Olivedal, Kville, Nordstan, Hjällbo, Kortedala, Bergsjön, Vasastan, Olskroken, Kärra, Johanneberg, Hammarkullen, Änggården, Lunden, Västra Frölunda, Järnbrott, Biskopsgården, Holmen, Gamlestaden, Färjenäs, Södra Guldheden, Angered, Lorensberg, Hagen, Sjöbergen, Tynnered, Gårdsten, Långedrag… och många fler delar av vår stad – stora som små.

Vi rör oss bland gator och torg i en rasande fart via kamerans öga och datorernas bländande skärmar – vi är alla passagerare ombord på dagens cyberfartyg.

Vi skämtar om gamla minnen, vi gråter vid det som berör… vi finner kärlek i naturens under. Blommorna i Botaniska, molnen över duvslag, perspektiv som växlar och tvingar oss att tänka nytt. Gamla motiv får nyare klädsel.

Inte längre kliande yllestrumpor som ständigt hasade ner till anklarna, inte längre skor som bara fick användas om söndag, inte längre dass där kung Oscar hängde på väggen, tidningspapper på hög. Nej, vi rör oss med ödmjukhet över allt som varit – före mig ingenting – efter mig ingenting…

Och älskade Göteborg vi har stått på barrikader och reclaimat våra kvarter. Förfärat över det som grävskopor raserat på en kort stund… men vi har inte glömt dig, gamla Göteborg.

Vi har vårt eget lilla rum i cybervärlden dit vi alltid kan klicka in och se tillbaka på dig med stolthet, och se framåt med tillförsikt… allt var inte bättre förr… och vi kommer alltid att älska dig.

Regnet och dimman till trots, snömodd och kylande vindar … när vår och sommar klär dina kullar, alléer och parker med grönt. Då är det så skönt! Fontäner strilar sitt vatten över ärgade kroppar.

Och när solen går ner över västerhavet, när guldkanter smeker över hustak, kyrktorn och historiska fästen – då andas jag djupt och vid Klippan smeker en ännu solvarm sten.

Älskade, älskade Göteborg!

Minnet av ”gnisten”… Nya varvet!

Gnisten – Lilla Billingen vid Nya Varvet – Göteborg

Vid Lilla Billingen anläggs under 1600-talet ett batteri och en skans för att skydda hamnen från fientliga angrepp. På motsatta sidan älven anläggs 1689 även ett batteri på Rya Nabbe. I samband med byggandet av den nya örlogshamnen Nya Varvet år 1700, anläggs ett kanonbatteri vid vattenbrynet på Lilla Billingen, och en mindre skans på toppen av berget.

Det lär finnas rester av underjordiska skyddsutrymmen, men som sannolikts fyllts igen.

Men det är inte det jag vill uppehålla mig vid. Som boende i Hagen passerar jag åtskilliga gånger Gnistängstunneln. Har funderat på dess namn och finner att namnet kommer från en äng som en gång låg på berget ovanför tunneln. ”Gnist” kommer från Gnistsändare – en typ av radiosändare. I Marinförvaltningen uppför under 1911 ”Nya Varfvets trådlösa telegrafstation” – eller ”Göteborgs Gnisttelegrafstation”. År 1916 kommer stationen att helt enkelt kallas Göteborgs radio – en station för radiokommunikation med fartyg till sjöss. Den här stationen är i bruk till 1948, då den flyttades till Halland…

Marinledningen beslutar dock 1939 att snabbt bygga en egen radiostation på västkusten. Placeringen blir Lilla Billingen, inom flottbasen Nya Varvets område i Göteborg.

Det blev två master om 48 meter höga – en på Lilla och en på Stora Billingen och en stationsbyggnad i trä. Jag ska inte gå in på teknikaliteter jag inte behärskar, men jag har uppfattat att det fanns radiotekniska problem, dels behov av bergrum. Då ett antal verksamheter konkurrerade om utrymmet och störde varandra letade marinledningen snart efter en bättre stationsplats.

Skären vid Näset i sydvästra Göteborg blir ett bättre alternativ. Under 1980-talet flyttades anläggningen till Käringberget i Göteborg, för att läggas ned år 2000 då ny teknik introduceras.

100-årsminnet av Marconis sensationella uppfinning av radion uppmärksammades över hela världen under år 1995. Den svenska marinen kunde år 2000 notera att radion för deras del varit i marinens tjänst i exakt 100 år. De första trevande försöken inleddes nämligen just hösten 1900 inom svenska flottan.

Fram till 1903 var svenska marinen enda svenska officiella myndighet som bedrev verksamhet med radiomateriel.

1962 eldas den gamla radiostationen på Gnistängen upp av Göteborgs brandkår.

Den 31 december stänger Göteborg radio.

Den 1 juli 2000 avbemannas stationen efter 61 år räknat från etableringen på Lilla Billingen 1939.

Den ursprungliga stationsbyggnaden för Älvsborg radio på Lilla Billingen, Nya Varvet i Göteborg finns kvar, men av antennanläggningen återstår bara fundament.

En gata i Guldheden…

                                              Doktor Elias Heyman

Göteborg drabbas av flera koleraepidemier under 1800-talet, men den första och värsta inträffar sommaren 1834. Närmare tvåtusen göteborgare avlider inom loppet av sex veckor. Läkarna står handfallna. Man har inte tillräckligt med kunskap om upphovet till sjukdomen eller om hur smittsam den var. En sak är man dock säker på. Smittan har med fattigdom att göra – och eftersom bostäderna i Majorna och Haga är eländiga blir de boende i dessa områden särskilt drabbade.

En av stadens läkare är i synnerhet intresserad av hygieniska frågor och försöker argumentera för reformer som uppenbarligen ska komma förbättra situationen. Man låter genomföra förbättringar inom renhållning och ordnadar med vatten och avloppsledningar. Dicksonska och Lindströmska bostadsstiftelserna låter bygga bättre bostäder åt arbetarna, i syfte att förebygga kolera. Stadsfullmäktige tycker snart att alla dessa förbättringar blir för dyra så det slutar med att läkaren som lämnar in alla förbättringsförslag själv får lämna sin plats i hälsovårdsnämnden!

Faktum är att smittan spred sig via vattnet man drack – vatten som är förorenat av latrin.

Mellan 1860-70 arbetar samme läkare som gynekolog och försöker förebygga veneriska sjukdomar, i synnerhet bland prostituerade kvinnor. Läkaren anser att inte bara kvinnorna skulle undersökas regelbundet – även männen som uppsöker dessa kvinnor ska man se efter. Läkaren är dessutom ordförande i Göteborgs Läkaresällskap och när lagen, som inte tillåter judar att inneha statliga tjänster tas bort, erhåller han den första professuren i allmän hälsovårdslära vid Karolinska institutionen i Stockholm. Vi är nu framme vid 1878. Elva år senare föreskriver regeringen att denna lära ska vara obligatorisk inom läkarutbildningen.

Helsovårdsföreningen har ett särkilt tema vid sitt möte den 14 december 1889; det ska handla om sundare arbetarbostäder. Professorn skall efter ett föredrag tala om hygienens betydelse för sundhet. Han börjar sitt anförande … men tystnar plötsligt. Han sjunker ihop efter ett uttryck som för en smärta.

Doktor Elias Heyman är död. Bara ett par veckor före sin 60-årsdag. Hans hjärta orkade inte längre …

I Guldheden finns gator och torg uppkallade efter läkare och sjuksköterskor som haft stor betydelse för oss Göteborgare. Jag flyttade hit med familjen i början av 50-talet, har haft förmånen att få bo på Dr Heymans gata i många, många år.

Elias Heyman (1829-1889) var son till handlande Jacob H Heyman och hans hustru Gustafva Fredrica Schlesinger. En av hans bröder, Gabriel (1828-1915), var förutom affärsman även stadsfullmäktige i Göteborg och lät bygga den Heymanska Villan vid Vasagatan.

Men det är en annan historia.

New York den 2 augusti 1910

Emigranter från Sverige

”Bäste broder Gustav! Det är nu länge sedan jag hörde något från dig så ja har glömt hvilket det är min eller din tur att skrifva. Undrar hur du mår nu för tiden. Sender här ett vy taget på en utflyckt i det gröna får se om du känner igen någon. Vi har haft ganska varmt här en tid, förövrigt mår ja mycket bra. Hoppas du gör sammaledes. Skrif snart så lengtar efter nyheter. Vänligen Noren”

Det är många rederier som ägnar sig åt att föra svenska emigranter till Amerika, och under senare delen av den mest omfattande emigrationsperioden startar Svenska Amerika Linjen (SAL) av skeppsredare Dan Broström 1915 i Göteborg. Då har den svenska emigrationen minskat sedan 1910 och SAL kommer istället att spela en stor roll för svensk-amerikaner som besöker i sitt gamla hemland Sverige. Dock med undantag från året 1923 då de dåliga tiderna i Sverige på nytt gör att emigrationen ökar för ett kort tag.

Massimmigrationen tar slut 1924 med anledning av mycket strängare amerikanska immigrationslagar.

På vykortet från 1910 ser vi förutom gruppen av svenskar också unionsflaggan – det vill säga den vi har under svensk-norska unionens tid – 1814 till 1905 – då båda nationernas flaggor är försedda med ett unionsmärke i det övre fältet intill stången. Frågan är om de oavsett upplösningen av unionen använder sig av flaggan ”over there” … eller inte ännu fått över den endast blå-gula flaggan. Vi vet att det bildas skandinaviska rörelser/lokala föreningar med anknytning till arbetslivet i Amerika.

”Det nya landet hade jord utan brukare och kallade på jordbrukare utan jord. Det öppnade sig för dem som åstundade en frihet som de saknade i hemorten. Och i varje bygd fanns det några män och kvinnor som åtlydde budet och företog den vanskliga flyttningen över till en annan världsdel. Det var de djärvaste som först bröt upp. Det var de oförvägna som först gav sig ut på den avskräckande färden över det stora havet. De som stannade kvar, de tröga och tvehågsne, kallade dem äventyrslystna. De första utvandrarna visste föga om det nya landet som väntade dem. Och de kunde icke veta, att mer än en million människor skulle följa dem efter från hemlandet. Det kunde icke anan eller gissa, att ett odlat land, större än deras gamla, skulle bli frukten av det företa de påbörjat under ovisshetens himmel, i djärvhetens tecken, som ett vådligt äventyr. De män och kvinnor, som denna berättelse handlar om har för länge sedan lämnat detta livet. Några av deras namn kan ännu läsas på söndervittrade gravstenar, resta tusen mil från den bygd, där de föddes till världen. I hemorten är deras namn glömda och deras utvandrings äventyr skall snart ingå i sagan och legenden.”

Ur V. Moberg, Utvandrarna

Under 1910 når den svenskfödda befolkningen i USA sitt maximum om 665 000 personer. Vi får inte veta så mycket mer om Noren. Bara att det, idag och i Sverige, finns knappt en handfull män som bär det namnet – Noren.

Och förhoppningsvis kommer han att trivas i sitt nya hemland och vi får hoppas också att hans ättlingar inte glömmer sina rötter i Sverige!

© 2019 JAVANEN

Tema av Anders NorenUpp ↑